Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för smÄföretag att anvÀnda sig av elektronisk affÀrskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, smÄföretagen, en introduktion till EDI och hoppas pÄ sÄ vis hjÀlpa dem att komma igÄng med elektronisk affÀrskommunikation. Med smÄföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nÀmligen företag med mindre Àn 50 anstÀllda eller som har en omsÀttning som understiger tio miljoner euro.Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för smÄföretag tittar vi Àven pÄ hur förutsÀttningar och tekniska aspekter pÄverkar smÄföretagens instÀllning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig pÄ en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer).VÄr empiriska studie bygger pÄ fyra urvalsgruppers syn pÄ EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.Vi har genom vÄr studie funnit att det finns goda möjligheter för smÄföretag att anvÀnda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar sÄvÀl som affÀrssystem med stöd för EDI, vilka lÀmpar sig för smÄföretag.

Styrelsen i ett företag Àr tÀnkt att utgöra en funktion för övervakning och rÄdgivning till den högsta ledningen. Det Àr styrelsens ansvar att förvaltningen av företaget sköts pÄ bÀsta möjliga sÀtt. En faktor som pÄverkar hur bra styrelsens arbete blir Àr styrelsens sammansÀttning. Företagets framgÄng kan sÀgas hÀnga samman med styrelsens sammansÀttning och kompetens. Det Àr viktigt att styrelsen kan kommunicera och utbyta erfarenheter.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anstĂ€llning pĂ„ en av de s.k. Big 4-byrĂ„erna, Ă€r man med lĂ„ng arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmĂ„ga att arbeta i grupp, stresstĂ„lighet och Ă€r engagerad i företaget? I sĂ„ fall stĂ€mmer du bra in pĂ„ beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i sĂ„ fall beror pĂ„. Vi har utgĂ„tt frĂ„n en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), dĂ€r författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig Ă„t.

Introduktion: Karies Àr en kronisk och multifaktoriell sjukdom som uppstÄr av samspel mellan bakterier, föda och tandytan. I Sverige har kariesförekomsten tydligt minskat, men det Àr fortfarande vanlig sjukdom hos individer med utlÀndsk bakgrund. Syfte: Syftet Àr att undersöka kost-, munhygien- och tandvÄrdsvanor hos en grupp med utlÀndsk bakgrund.         FrÄgestÀllningar: Hur ser kostvanor ut för individer med utlÀndsk bakgrund?   Hur ser munhygiensvanor ut för individer med utlÀndsk bakgrund? Vilka tandvÄrdsvanor har individer med utlÀndsk bakgrund?    Metod: EnkÀtundersökning genomfördes i tvÄ svenska mindre stÀder och studien inkluderade totalt 44 deltagare frÄn Svenska för invandrare (SFI) i nivÄ C & D.    Resultat: Alla deltagarna besvarade att de rengör tÀnderna minst en gÄng per dag.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

Detta examensarbete syfta pa? att automatisera en paketeringsprocess av mynt som idag utfo?rs manuellt av personalen pa? fo?retaget Loomis. Det automatiserade konceptet som kommer presenteras fo?r fo?retaget skall kortfattat klara av att paketera deras va?rdepa?sar med myntenheter.Projektet startar med att skapa en fo?rsta?else fo?r vad som skall utfo?ras pa? fo?retaget och vilka problem som finns idag. I arbetets fo?rsta fas utfo?rs samtal med beho?rig personal da?r noggrann dokumentation och granskning om hur arbetsmetodiken utfo?rs fo?r tillfa?llet.Efter att tillra?ckligt med fakta hade samlats bo?rjade na?sta fas med informationsinsamling.

SprintintervalltrÀning (SIT) och högintensiv intervalltrÀning (HIIT) Àr relativt nya trÀningsmetoder som anvÀnds av bÄde idrottsaktiva och motionÀrer för att öka bÄde prestationsförmÄga och hÀlsofrÀmjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var dÀrmed att undersöka de fysiologiska förÀndringar som uppkom efter tvÄ veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionÀrer. Försökspersonerna delades in i tvÄ homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De bÄda grupperna utförde fyra förtester för att faststÀlla kroppssammansÀttning, anaerob effekt, benstyrka och maximal syreupptagningsförmÄga innan en tvÄ veckors trÀningsintervention startade. Under det första intervallpasset mÀttes de akuta effekterna av trÀningen och efter avslutad trÀningsperiod upprepades förtesterna för att pÄvisa eventuella fysiologiska förÀndringar.

Inom Försvarsmakten och civila företag utbildas chefer som förvÀntas kunna leda andra i strid eller civilt. Ledarskap Àr otroligt viktigt i Försvarsmakten. En stor del av Försvarsmakten bestÄr av just ledarskap. En av Ätskilliga kurser som anvÀnds i detta Àmne Àr utveckling av grupp och ledare (UGL). Kursens innehÄll kan lÀtt kopplas mot teorin utvecklande ledarskap som handlar om vad UGL vill uppnÄ.

Mobil IntensivvÄrds Grupp (MIG) Àr en relativt ny företeelse i Sverige, det har funnits i cirka 5 Är, men forskning visar att den startades upp ungefÀr fem Är tidigare i Australien. Det har Àven framkommit att efter MIGs konsultativa införande pÄ sjukhus, har patienternas överlevnad pÄverkats till det bÀttre, patienternas ?outcome? pÄverkas pÄ ett positivt sÀtt och liv kan ibland rÀddas. Att som sjuksköterska pÄ vÄrdavdelning vÄrda en patient med sviktande vitala funktioner skapar en otrygghet och en stress som skapar en försÀmrad arbetsmiljö och dÀrmed vÄrdmiljö. Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ innehÄllsanalys undersöka pÄ vilka sÀtt MIG pÄverkar vÄrden.

Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.

AnvÀndandet av kÀndisar i reklam Àr ingen ny marknadsföringsstrategi. I denna grupp av celebriteter ingÄr kÀnda idrottspersonligheter. Att anvÀnda atleter i reklam har visat sig vara en effektiv strategi. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka sambandet mellan olika idrottspersonlighet och de produkter/varumÀrken de representerar. Den försöker Àven svara pÄ ifall idrottspersonligheten framstÀlls pÄ ett speciellt vis samt om reklamen riktade sig till en speciell grupp i samhÀllet.

Vi fick av företaget Cardo i uppdrag att analysera deras mentorprogram, vilket ingick i deras managementprogram, CIMP 2005. DÄ deltagarna hade olika bakgrund och erfarenhet och dÀrmed olika förutsÀttningar, bestod vÄrt uppdrag av att analysera och finna eventuella skillnader mellan deltagare som fÄtt utbildning och handledning jÀmfört med dem som inte fÄtt detta. VÄrt syfte var att med utgÄngspunkt i deltagarnas upplevelser av mentorprogrammet, analysera deltagarnas reflektiva lÀrande, utifrÄn bÄde ett adept- och mentorperspektiv. Med denna utgÄngspunkt valde vi att anvÀnda oss av ett kvalitativt angreppssÀtt med en empirisk och en teoretisk del. Den empiriska delen inleddes med en kort e-postintervju till samtliga deltagare.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

Ökad konkurrens och snabba förĂ€ndringar i företagens omvĂ€rld leder till att företagen snabbt mĂ„ste kunna anpassa sig till de nya förutsĂ€ttningarna. Genom att organisera företaget i projektform kan dess flexibilitet kraftigt förbĂ€ttras. DĂ„ projekt Ă€r lĂ€ttare att starta Ă€n att bygga upp helt nya avdelningar inom organisationen, samt att dess genomloppstid Ă€r relativt kort kan riskerna minimeras (Tonnquist, 2008). Varje projekt Ă€r samordnat av ett antal aktörer som t.ex. bestĂ€llare, projektledare, projektgrupp och en styrgrupp.