This thesis studied which factors affect political participation among people with physical disabilities in Sweden.? The aim of the study was to test how Civic Voluntarism Model should explain the low political participation among people with physical disabilities in Sweden, through deep interviews.? Following research questions has been studied in the thesis:? How can the Civic Voluntarism Model, based on the time, communicative skills and economic resources, explain the low political participation of people with physical disabilities in Sweden??Which other factors, linked to accessibility, discrimination and legislation, are needed to further explain and understand the barriers to political engagement and participation for people with physical disabilities?? Results about treatment, clearer legislation, economic possibilities and inclusion was central. It became important to considered that where is differences in which capabilities where are to political participation. The CVM could partly explain the low political participation among people with physical disabilities. It needs to be complete with external factors; accessibility, discrimination and legalization, to make more inclusive explanations.? .

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka hur tiden organiseras kring perioden runt frukost inom barnomsorgen. UtifrĂ„n detta stĂ€lldes frĂ„ga om vad som styr tiderna för frukost till personalen samt en frĂ„ga till vĂ„rdnadshavare hur deras barn tas emot under frukosttiden. Ämnet undersöktes i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie vilken genomfördes med hjĂ€lp av sociala media. WebbenkĂ€ter delades ut till en grupp pedagoger, till en grupp förĂ€ldrar samt i en vanlig statusuppdatering pĂ„ Facebook. Empirin samlades in genom Google Drive och bearbetades i kalkylprogrammen Excel 2013 och SPSS version 20.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Gruppundervisning för piano Àr en ovanlig företeelse och Àr dÀrför intressant att undersöka. Traditionellt har pianoundervisning, pÄ grund av olika faktorer, skett individuellt.Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem instrumentallÀrare, fyra i piano och en i gitarr, och nio pianoelever. Förutom intervjuer har tre ostrukturerade, naturalistiska observationer genomförts i tre grupplektioner för piano. Pianoelever frÄn respektive lektion har intervjuats.Gitarrundervisning har en lÀngre tradition av undervisning i grupp och det var dÀrför givande att undersöka om det finns likheter mellan gruppundervisning för de olika instrumenten.I undersökningen framkommer att det finns mÄnga fördelar och fÄ nackdelar med gruppundervisning. Fördelar med gruppundervisning Àr att det av pianoeleverna uppfattas som roligare och mer socialt Àn enskild.

Hypokondri eller hĂ€lsoĂ„ngest Ă€r ett syndrom dĂ€r individen tror sig vara drabbad av en allvarlig sjukdom. Ångesten och de beteenden som följer blir oftast sĂ„ pass problematiska att individen fĂ„r betydande funktions-nedsĂ€ttningar. Kognitiv beteendeterapi har i internationella studier visat pĂ„ mycket goda effekter vid behandling av hĂ€lsoĂ„ngest. Föreliggande pilotstudie hade i syfte att i samarbete med Karolinska sjukhuset dels ta fram och preliminĂ€rt utvĂ€rdera en sjĂ€lvhjĂ€lpsmanual för KBT vid hĂ€lsoĂ„ngest och dels att undersöka ifall KBT i grupp kan ge indikationer pĂ„ effekt vid behandling av hĂ€lsoĂ„ngest. Studien var utformad som en inomgrupps pretest- posttestdesign med baslinjemĂ€tning.

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgÄngspunkter och anvÀnda teorier Àr makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benÀmna motstÄndarna till intersektionalitet; sÀrsektionalitet. Metoden bygger pÄ den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda pÄ teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhÄllen diskrimineringslagstiftning SlutbetÀnkande av Diskrimineringskommittén och lÄter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras tvÄ huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som Àr för en sammanslagning och en sÀrsektionell diskurs som Àr mot en sammanslagning.

Bakgrund och problemUnder de senaste Ären har antalet börsnoterade smÄbolag ökat markant. Nya smÄbolag noterasi förstahand pÄ nÄgon av de mindre börslistorna, NGM Equity eller Aktietorget. FrÀmstaanledningen till att mindre bolag vÀljer att börsnotera sig Àr för att fÄ tillgÄng till riskkapital.Befintliga vÀrderingsmodeller Àr anpassade och formade efter kriterier som smÄbolag inte kanuppfylla. De största problemen vid vÀrdering av smÄbolag Àr att de har kort historisk, oftanegativt kassaflöde, unik produkt och dÀrmed dÄlig informationstillgÀnglighet.SyfteFörfattarna vill klarlÀgga de problem som uppstÄr nÀr mindre bolag vÀrderas. För att tydligtillustrera problemen för lÀsaren genomförs en vÀrdering av ett stort bolag för att visa vilkaskilda förutsÀttningar smÄbolag och större bolag har vid företagsvÀrdering.

Studien Ă€r en applicering av Foucaults Övervakning och straff pĂ„ science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus lĂ„g pĂ„ hur makten drabbar huvudkaraktĂ€rerna; syftet var att notera hur de gör motstĂ„nd mot maktutövningen och att ta fasta pĂ„ alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bĂ€ttre, mer jĂ€mlik vĂ€rld. Att anvĂ€nda Foucaults idĂ©er pĂ„ liknande sĂ€tt Ă€r vanligt. Analysen bestĂ„r av sex sekvenser som utspelar sig pĂ„ planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att Ă„terupprĂ€tta hĂ€rskarens makt, bĂ„de avsaknaden och upprĂ€ttandet av framstegsmyt och en etik som föresprĂ„kar jĂ€mlikhet utmĂ€rkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som Ă€r sammantvinnad med vetandet kĂ€nnetecknade byrĂ„kratin Orgoreyn.

Katten Àr ett mycket populÀrt sÀllskapsdjur som blir allt vanligare, framför allt i vÀstvÀrlden. Trots att kattdjur Àr solitÀra djur tenderar mÀnniskan att hysa dem i grupp. Domesticeringen har gjort att katten har minskat i storlek, utvecklat en mÄngfald i pÀlstyper, lÀngd och fÀrger samt blivit mer tolerant för grupphÄllning. För att kommunicera anvÀnder katten auditoriska, visuella, olfaktoriska och taktila signaler och domesticeringsprocessen har förÀndrat kommunikations-mönstret vilket underlÀttar grupplevnad. Domesticerade katter formar grupper efter födotillgÄngen och efter en lÀngre period bildas en relativt stabil grupp.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Eftersom arbetet Àr en viktig del nÀr det gÀller invandrarnas integration i det svenska samhÀllet valde vi att titta nÀrmare pÄ vilken hjÀlp en viss grupp av invandrare fick för att komma in pÄ arbetsmarkanden. Vi valde att titta pÄ invandrare som har diagnostiserats med PTSD (posttraumatisk stressyndrom). Anledningen till att vi valde denna grupp mÀnniskor Àr frÀmst för att invandringen till Sverige de senaste 10-15 Ären frÀmst har bestÄtt av flyktingar. Flera rapporter visar att flyktingarnas psykiska hÀlsa Àr betydligt sÀmre Àn den övriga befolkningens. För att denna grupp av mÀnniskor ska ha en chans till ett bra liv mÄste hjÀlp erbjudas frÄn staten och kommunen.

BakgrundÖvervikt Ă€r ett ökande folkhĂ€lsoproblem. Med hittillsvarande forskning som grund satte vi samman ett koncept för viktminskning i grupp med tonvikt pĂ„ livsstilsförĂ€ndringar i smĂ„ steg för att dĂ€rigenom skapa grund för en bestĂ„ende viktnedgĂ„ng. En förutsĂ€ttning var att antalet gruppsammankomster skulle vara litet.SyfteSyftet var att utvĂ€rdera vĂ„rt koncept för viktminskning. Förutom viktnedgĂ„ng ville vi se om kolesterolvĂ€rde, blodtryck eller blodsockervĂ€rde pĂ„verkades.Undersökt grupp och metodVi ville ha en motiverad grupp pĂ„ ca 10 personer för en studietid pĂ„ 12 mĂ„nader. Gruppen valdes ut genom att hela personalen pĂ„ ett företag genomgick hĂ€lsokontroll och de som hade BMI pĂ„ minst 30 erbjöds delta.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur ett antal pedagoger uppfattar och hanterar elevers lÀs- och skrivssvÄrigheter. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fyra klasslÀrare och en specialpedagog. Resultatet visar att lÀs- och skrivsvÄrigheter inte definieras pÄ ett enhetligt sÀtt. Individinriktade ÄtgÀrder, sÄ som lÀstrÀning och kompensation, anses vara viktigast. Ett bra klassrumsklimat nÀmns Àven som en viktig faktor.

Social exklusion av romer i Europa ökar. Media uppmĂ€rksammar romer som kommerfrĂ„n Central-och Östeuropa och bosĂ€tter sig tillfĂ€lligt pĂ„ parkeringsplatser eller i stadensutkanter. Studien syftar till att belysa hur en grupp romer i Tjeckien uppfattar migrationoch vad de sjĂ€lva lĂ€gger i begreppet hem. Studien genofördes i norra Tjeckien, ett avÖsteuropeiska lĂ€nder. Studien bygger pĂ„ en kvalitativ intervju som forskningsansats.Informanterna rekryterades med bekvĂ€mlighetsurval och i studien ingĂ„r sex informanter.Det insamlade empiriska materialet Ă€r tolkat med postkolonial teori.

Syftet med detta examensarbete Àr ta reda pÄ vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mÄn den gÄr att pÄverka. Resultatet visade att matematiklÀrarna som ingÄr i denna undersökning ansÄg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansÄg sig arbeta med att frÀmja denna förmÄga hos sina elever. Ett undersökningsformulÀr med fem sk rika matematiska problem gavs dÀrför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lÀmplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formulÀret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat pÄ problemlösning i en grupp om 12 elever som fÄr sin skolundervisning pÄ Ungdomsalternativet.