På senare tid har finansiella skandaler fått ett allt större utrymme i media, vilket skapat en debatt bland allmänheten och näringslivet om revisorns förtroende. Revisionsbranschen utgör en av de viktigaste grundstenarna i samhällsekonomin och ett minskat förtroende för dem är problematiskt. Då förtroende är viktigt, är det nödvändigt att känna till hur revisorer skapar ett förtroende och vad det påverkas av. Uppsatsen avser att beskriva hur revisorer skapar förtroende, vad som påverkar revisorernas förtroende samt att belysa de konsekvenser och risker som finns med minskat förtroende. Studien använder sig av beskrivande metoder, där primärdata består av intervjuer med respondenter och sekundärdata tillhandahölls av vetenskapliga artiklar, böcker, tidningsartiklar och webbsidor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där verkligheten studerades genom att tillämpa abduktion. Igenom studien kontrolleras det att uppsatsen håller en hög reliabilitet, validitet och objektivitet. Denna empiriska studie visade att revisorns kompetens är centralt för att dess klienter och intressenter ska kunna lita på denne.

Q-feber är en endemisk zoonossjukdom som förekommer i hela världen med undantag av Nya Zeeland. Sjukdomen orsakas av den gramnegativa intracellulära bakterien Coxiella burnetii som är mycket motståndskraftig i miljön och kan spridas i aerosoler via vind och damm. Flera olika djurslag kan drabbas av Q-feber men nötkreatur, får och getter samt husdjur som hund och katt är de främsta källorna till humana infektioner. C. burnetii kan hos djur ge upphov till reproduktionsstörningar som t.ex.

Bakgrund och Problem: För tillverkande företag utgör företagets lager en av de värdemässigt mest betydelsefulla tillgångarna. Värderingen av denna balanspost har därför stor påverkan på företagets resultat vilket innebär att det är av stor vikt att värderingen blir så korrekt som möjligt från första början, det vill säga redan i råvarulagret. Detta för att få så små avvikelser som möjligt på det som går in i PIA, där de största värderingsproblemen uppstår. I uppsatsens inledning var vi i kontakt med ett större tillverkande företag som värderar sitt råvarulager utefter förutbestämda standardkostnader. Problemet med denna metod grundar sig i att varje komponent i råvarulagret värderas till den standardkostnad som ligger fast i systemet även om det verkliga anskaffningsvärdet fluktuerar.

Hilma af Klint är en av de mest uppmärksammade kvinnliga konstnärerna ur sin tid trots ellerkanske på grund av att hennes bilder inte uppmärksammades förrän 45 år efter hennes död. Detta faktum samt att en stor del av hennes livsverk var andliga, mediumstiskt framställda bilder gör dets vårt att placera bilderna i en konsthistorisk kontext. I denna C-uppsats undersöker jag framförallttre aspekter runt Hilma af Klints och hennes livsverk med tempelbilderna. Jag har med hjälp avqueerteorier undersökt hur utanförskap och avsaknad av sexualitet kan ha påverkat Hilma af Klintsbildskapande. Jag har intresserat mig för en roll som Hilma af Klints bilder tycks ha, som kartor och manualer för andra andliga sökare.

Bakgrund och frågeställning: Betydelsen av design ökar allt mer. Studier har visat att en stor andel företag har uppmärksammat att design bidrar till en mängd positiva effekter, men trots detta finns det en avvaktande inställning till design inom många företag. Då yrkesgrupper förväntas arbeta allt närmare varandra vid produktutveckling innebär skilda åsikter om design problem. Samarbetet mellan yrkesgrupperna kan ses som något positivt då grupper med olika erfarenheter och synsätt kompletterar varandra och således kan nå bättre resultat genom samarbete. I praktiken har detta samarbete dock visat sig vara problematiskt eftersom de olika aktörerna vid produktutveckling haft svårt att kommunicera och förstå varandra.

Att ständigt förändra sig och förbättra sig är något företag bör arbeta med kontinuerligt för att kunna anpassa sig till markandens krav. Det handlar om att på så vis överleva det markandskrig som pågår där man antingen vinner eller försvinner. Förbättringsprocesser är allt arbete för företagets överlevnad. Kvalitet, kundorientering och verksamhetsutveckling är nyckelord som ständigt kräver uppmärksamhet. Intern marknadsföring är aktiviteter som motiverar de anställda att arbeta engagerat och effektivt.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur elever på individuella programmet ser på studievägledaren och den studievägledningen de får på skolan. Jag har även valt att undersöka hur studievägledarna arbetar med eleverna och se om det krävs specifika kunskaper från dem när de arbetar på individuella programmet. Att ge sig ut och hitta svaren på de frågor man har, som i mitt fall handlat om elevers syn på studievägledaren på individuella programmet, har för mig varit mycket roligt och intressant. Intervjuerna med studievägledaren och eleverna fick mig att förstå att det finns mycket att skriva om när det gäller elever på individuella programmet. För att få svar på mitt syfte valde jag att använda mig av en kvalitativ metod.

Den 1 januari 2005 infördes IFRS i svenska noterade företag. IAS 40 är en del av det nya regelverket och innebär att förvaltningsfastigheter får värderas till verkligt värde. Implementeringen av standarden medför stora förändringar i svensk redovisning. En redovisning baserad på verkliga värden kan resultera i stora svängningar vad gäller tillgångarnas värden. Vidare kan det vara problematiskt att tilldela den tillämpade värderingsmodellens ingående variabler realistiska värden.

Traditionell mätteknik innebär att instrument monteras i rör eller på andra sätt förs in i processen. Detta kan vara problematiskt vid svårhanterliga processfluider och i vissa fall ge missvisande analysresultat. Tekniken Aktiv Akustisk Spektroskopi, som bygger på att mäta en utsänd ljudsignals dämpning genom processfluider, kan dock kringgå detta. Mätinstrumentet med denna teknik kallas för Acospector och marknadsförs av företaget Acosense. Instrumentet är helt beröringsfritt och kan installeras och underhållas utan processtopp.

Alla människor har ett fundamentalt behov av att få uttrycka sig och föra en dialog med sin omvärld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning är under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta många skilda kommunikativa uttrycksformer. Bildspråk som kommunikativt verktyg är en uttrycksform innan skriftspråkets fulla inträde. Hur påverkas förskolebarns språkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildspråket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte är att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lärprocesser kopplat till yngre barns språkutveckling inom förskolan.

SammanfattningDenna studie undersöker möjligheter till tillgänglighetsanpassning av hälsingegårdar. Problematiken ligger i att hälsingegårdarna är kulturhistoriskt värdefulla och därför har strikta bevarandekrav.En hälsingegård är egentligen ett samlingsnamn för en stor mängd byggnader. De är gårdar som Hälsinglands bönder byggde på ett för trakten traditionellt vis som skiljer sig från övriga historiska bostäder för bönder i Sverige. Detta på grund av att de är mer påkostade både med dekorationer och till storlek. Bönderna i Hälsingland hade möjlighet att bygga på det viset eftersom de ofta var mer välställda än andra bönder i landet.

Vindkraften expanderar allt mer i Sverige och årsproduktionen ökade till 6,1 TWh år 2011, vilket är en ökning med 74 % jämfört med 2010.De nya vindkraftverken som sätts upp idag är oftast av effektstorlekarna 2 000 ? 3 000 kW. De som restes tidigare är omkring 200 ? 600 kW. I Sverige finns det många vindkraftverk som har varit i drift under en längre tid, och det är flera som passerat sin tekniska livslängd på 20 år.

I denna uppsats har studerats huruvida svensk författning reglerar möjligheterna att företa tvångsåtgärder inom demensvården på särskilda boenden. Fokus har legat på att undersöka huruvida vård- och omsorgspersonal har befogenhet att vidta tvångsåtgärder i sitt arbete mot den demenssjuke och i sådana fall vilken grund denna befogenhet vilar på. Det har även undersökts i fall vårdpersonal inte har stöd i lag att vidta tvångsåtgärder om detta då innebär att rättssäkerheten hotas för den demenssjuke. Vidare har ett försök gjorts att utreda vem som ansvarar för lagbrott om en otillåten tvångsåtgärd vidtagits.Metoden som använts är den rättsdogmatiska metoden för att söka fastställa gällande rätt på området. Fokus har legat på svenska rättsregler och att försöka tolka och systematisera gällande rätt.

Syftet är att identifiera vilka problem som försvårar skötseln på kyrkogårdar, särskilt de som har uppstått på grund av projekteringsmissar men även de som uppstått på grund av felaktig skötsel samt att undersöka möjligheten att utveckla lösningar som kan minska/lösa problemen. Målet är att presentera lösningar på de vanligaste och samtidigt de allvarligaste utformningsrelaterade problemen på de utvalda kyrkogårdarna. För att nå målen ska följande frågor besvaras: ? Vilka är de mest förekommande skötselförsvårande problem som finns på de aktuella kyrkogårdarna? ? Vilka av dessa kan relateras till misstag i projekterings- och anläggningsskeden? ? Hur kan problem lösas/minskas utan betydande negativ inverkan på estetisk, kulturhistoriska och ekologiska värden? För att besvara frågorna ovan inventerades tre kyrkogårdar, Lomma kyrkogård, Silvåkra kyrkogård och Toarps kyrkogård. Genom intervjuer av förvaltningspersonal och inventering av kyrkogårdarna upptäcktes skötselförsvårande problem. Dessa sammanställdes och analyserades.

Syftet med uppsatsen är att granska hur talet om jämställdhet ser ut hos företrädare för socialtjänsten. Fokus är hur talet om jämställdhet ser ut och vilka paradoxer som finns i det. Dessa diskurser analyseras och dekonstrueras sedan utifrån historiska, strukturella och maktorienterade perspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen är att bidra med en möjlighet till reflektion över vad jämställdhetsdiskurser kan legitimera för praxis.Frågeställningarna är: Hur ser diskurser om jämställdhet ut hos företrädare för socialtjänsten? Vilka paradoxer föreligger i de jämställdhetsdiskurser som finns hos företrädare för socialtjänsten?Det empiriska materialet utgörs av fem intervjuer med enhetschefer för socialtjänsten.