I uppsatsen som följer har jag använt mig av David Galulas COIN teori. Jag har sedan använt den teorin och analyserat kriget mellan Israel och Libanon 2006. Kriget blev känt som ett misslyckande ur israelisk synpunkt, då de inte lyckades att besegra Hezbollah eller stoppa deras raketskjutningar in i Israel. Detta trots att de har den mest högteknologiska armen i mellanöstern och hade luftoperativkontroll. I denna uppsats så har jag fört ett resonemang för att svara på frågeställningen: Går Galulas teorier att använda mot en organiserad motståndare som Hezbollah? Efter att ha skrivit denna uppsats så har jag inte kommit fram till ett absolut svar, men är personligen övertygad om att det går.

Studien har haft som syfte att undersöka hur införlivandet av en Migrationsdomstol i Malmö påverkat det asylrättsliga förfarandet samt att undersöka hur yrkesverksamma personer inom det asylrättsliga området i Malmö förhåller sig till den nya instans- och processordningen. Studien vilar främst på ett kvalitativt förhållningssätt. Arbetet har utförts med en induktiv ansats och uppsatsens empiri har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Studien visar dels att såväl rättsäkerheten som förtroendet för instans- och processordningen ansetts öka och att möjligheten till ett muntligt förfarande vid Migrationsdomstolen uppskattas av de asylsökande. Studien visar även att det finns offentliga ombud inom det asylrättsliga området som helt påvisar en total avsaknad av förtroende för det asylrättsliga förfarandet och som påvisar en rad brister och problem.

Genus är något som vi bygger upp våra föreställningar om varandra kring. Det är också mer problematiskt än man tror och påverkar oss i allra högsta grad. Media är en stor informationsportal idag och den förmedlar en bild av genus. Genus skapas i både språket och i bilder. Undersökningens syfte är att utforska livsstilsmagasin för män och kvinnor och titta på hur man konstruerar den andre.

Rapporten är en sammanställning av gruppens samlade erfarenheter och lärdomar av ett projekt vars syfte var att utveckla ett verktyg som ska visualisera svarstider mellan mobila klienter och datacenter. Genom att använda kontinuerlig prototypning har gruppen kunnat arbeta på ett användarna sätt för att uppfylla kundens verkliga behov. För att uppnå detta användes utvecklingsmetodiken Kanban. Under projektets gång anpassades metodiken för att bättra passa in i arbetet.Projektets användartester har lett till sammanfattande erfarenheter om visualisering av data. Visualiseringar som projektgruppen ansetts tydliga uppfattades inte alltid på samma sätt av användarna.

SammanfattningI dagens krympande värld så tvingas allt fler företag ut på den internationella marknaden. Detta kan vara problematiskt för många små och medelstora företag då de saknar de resurser de behöver för att skaffa sig information om de nya marknaderna och deras kultur. Kulturen kan vara det som gör att företagen misslyckas, den kan även vara skälet till att de inte ens vågar försöka. Hofstedes modell om nationalkultur används som huvudteori i denna studie, men även fler teorier har studerats och jämförts med det empiriska materialet. De områden som studeras i huvudsak är kultur och globalisering och i uppsatsen dras paralleller mellan dessa två.   Syftet med denna studie är att ta reda på vilka problem små och medelstora företag ser med kultur vid internationalisering samt hur dessa problem kan lösas.

Titel: Klass 9A - En ansvarsfråga för lärareFörfattare: Shaista Khan & Sofia KhanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgsuniversitet.Termin: Höstterminen 2008Handledare: Monica Löfgren NilssonSidantal: 45 sidorSyfte: Syftet med studien är att undersöka vart en lärares ansvar slutar i den bild av lärare som framställs i programserien Klass 9A.Metod: En kvalitativ innehållsanalys med hjälp av ECA-metoden.Huvudresultat: Programserien Klass 9A är en dokumentärserie enligt programbeskrivningen. Med detta blir det underförstått för åskådarnaatt programserien skildrar verkligheten som den är, men givetvis är även denna dokumentär redigerad och ihop klippt. Det intressanta isammanhanget är den slutgiltiga sammanställningen av programmet, det vill säga det som åskådarna och i förlängningen samhället får ta del utav. Det är denna bild som framställs i programserien påverkar därigenom samhällets diskurser kring läraryrket, lärarens roll och lärarens ansvar.I programserien ser man lärarna ibland göra saker som det inte alltid finns stöd för i pedagogik litteraturen vid Göteborgs Universitet. I den bemärkelsen blir det problematiskt att dessa lärare ses som ett ideal att sträva efter i det offentliga rummet.

Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det är upp till varje pedagog att hjälpa elever att utveckla dessa strategier. Då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning fått uppfattningen av att många elever upplevt subtraktion som ett problematiskt räknesätt har vi valt att fördjupa oss inom detta område.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i årskurs två och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns något samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lärde ut.I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever. Det resultat vi kom fram till i vår undersökning var att eleverna använde sig av flera olika sätt att lösa förutbestämda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever använde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi både likheter och skillnader.

Parkeringsplatser och parkeringsgarage i städer har mycket intressant funktion för stadsplaneringen på grund av hur de påverkar tillgänglighet, miljö och konkurrens om markyta. Planeringen av dessa anläggningar måste ses som både komplexa och ibland problematiska av en mängd skäl kopplat till hur de påverkar ovan nämnda faktorer. Parkering är dessutom tätt förknippat med boende på grund av att det måste anläggas parkeringsplatser i anslutning till bostäder vilket också är i enlighet med plan- och bygg lagen 4:13. Syftet med denna studie är att genomföra en kostnadsnyttoanalys för anläggandet av Rådhusgaraget. Detta innebär att denna uppsats kommer att undersöka om den aggregerade nyttan överstiger kostnaderna för projektet. Syftet är att visa komplexiteten i beslutsfattande och i investeringsanalyser, i synnerhet när det gäller projekt som påverkar miljön. Resultaten visar att projektet är framgångsrikt i den meningen att nyttan överstiger kostnaderna men den visar också att denna typ av analys är väldigt känslig när det gäller antaganden kring reell prissättning.

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som står i motsats till ?kvinnliga? och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrån teorierna zookritik och ekokritik. Analysen ämnar visa hur naturen framställs och hur den påverkar romanens karaktärer samt analysera hur det hierarkiska förhållandet mellan människa och natur artar sig i romanen. Analysen utgår även ifrån de filosofiska och teologiska tankegångar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhället. Uppsatsens analys bygger på ett närläsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras är första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres häxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som står i motsats till ?kvinnliga? och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Nätkränkningar är ett växande problematiskt fenomen i dagens samhälle. Många ungdomar upplever att de blir kränkta på sociala medier, både av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tänkas ha en inverkan på ungdomars resonemang kring nätkränkningar och bygger på fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar på sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nätkränkningar ibland får skylla sig själva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rätt till är inte alltid på lika villkor eller förbehållslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer.

Studiens grund ligger i att ämnet idrott hälsa behandlas ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus på rörelsehinder. För barn med rörelsehinder kan idrottsämnet upplevas problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen men samtidigt ska undervisningen vara inkluderade och att det är skolans uppgift att se till att skapa pedagogiska miljöer som är lämpliga, där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar. Syftet med studien var att kartlägga fyra idrottslärares uppfattningar, från fyra skolor, kring inkludering av elever med rörelsehinder i den obligatoriska grundskolans undervisning i ämnet idrott och hälsa. Utifrån en kvalitativ forskningsansats genomfördes fyra intervjuer med idrottslärare som haft olika erfarenheter av rörelsehinder. Det gemensamma för idrottslärarna var deras positiva inställning till inkludering av elever med rörelsehinder.

Syftet med denna rapport är att belysa problemen med att jobba skift, främst nattpassen. Utryckningsavdelningen kräver bemanning dygnet runt och ständig beredskap för att rycka ut när något brott begås eller när polisens hjälp behövs. Det är främst skiftarbete, som innefattar nattjänstgöring, som inkräktar på fritid. Enligt Arbetstidslagen ska man ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar. Dygnsvilan ska vara mellan midnatt och 05.00.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för varför det är problematiskt att nyttja det balanserade styrkortet som ett strategiskt ledningsverktyg. Förhoppningen är att utveckla en modell som delar in i BSC-arbetet i fyra olika faser. Hypoteser som belyser de största problemområdena i respektive fas kommer även att formuleras. Vi har utgått från en induktiv ansats. Uppsatsen har en explorativ karaktär då vi vill försöka bringa klarhet och förklara problematiken med styrkortsarbete.