Denna studie undersöker barns trovärdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en Problematisering av synen på barn som mindre trovärdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovärdighet samt om hur trovärdighet hanteras i social interaktion. Materialet består av utdrag ur åtta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i åldrarna 5-8 år och 9-12 år. Studien använder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovärdighet genom tre typer av trovärdighetsarbete.

Denna studie undersöker barns trovärdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en Problematisering av synen på barn som mindre trovärdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovärdighet samt om hur trovärdighet hanteras i social interaktion. Materialet består av utdrag ur åtta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i åldrarna 5-8 år och 9-12 år. Studien använder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovärdighet genom tre typer av trovärdighetsarbete.

Syftet med studien är att få en uppfattning om hur rörelseaktiviteter kan praktiseras i förskolans verksamhet samt hur pedagoger ser på dess betydelse. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod för att samla vår empiri. Arbetet är även grundat i tidigare forskning och relevant litteratur. Intervjuerna gjordes med tio pedagoger från olika avdelningar eller förskolor. För att få en större spridning har vi valt att genomföra studien både på förskolor med olika pedagogiska inriktningar och förskolor som inte har någon uttalad profil.

Syftet med uppsatsen är att utröna om det går att urskilja några könsstereotypa mönster inom den straffrättsliga processen i våldtäktsmål. Min frågeställning är: Finns det någon förutbestämd mall över hur målsägande skall agera i den rättsliga tillämpningen av bestämmelserna om våldtäkt i 6:1 BrB, för att anses vara trovärdig? En grundläggande utgångspunkt i diskussionen är att föreställningarna om rätten uppställer de kriterier som skall gälla för rätten och den praktiska tillämpningen. Värderingar och föreställningar om rätten är därmed centrala för förståelsen av rätten och den juridiska processen. Jag har valt att rikta fokus mot den straffrättsliga processen rörande våldtäkt och centralt blir då även föreställningar om genus.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och Problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

Förenklade utredningar enligt 23 kap. 22 § Rättegångsbalken är komplexa så till vida att det inte räcker med att läsa lagtexten för att förstå hur förfarandet fungerar. För att en polisman skall kunna ta initiativ till en förenklad utredning så krävs det att han förstår, hanterar och tar i beaktning juridiska tolkningar. Man måste alltså läsa förarbeten, kommentarer till paragrafen och olika instansers tolkningar av paragrafen för att kunna få en förståelse för hur man skall handskas med det förenklade utredningsförfarandet på ett effektivt sätt utan att tumma på rättssäkerheten för den misstänkte. Nedan har vi valt ut tre juridiska områden (tillräckliga skäl, brott som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter och rättssäkerhetsaspekter för den misstänkte) att problematisera och på så sätt bidra till en förståelse till hur de kan användas vid utredningar enligt 23 kap.

Uppsatsen har syftet att besvara huvudfrågan: Hur betraktar nutida psykoanalytiker och psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter förhållandet mellan värderingar och psykoterapi / psykoanalys och hur ser de på sin behandlarroll utifrån detta?För att ta reda på hur nutida teoretiker besvarar denna fråga gjordes en begränsad litteraturstudie. Med hjälp av ett frågeformulär undersöktes också hur ett femtiotal svenska praktiker - psykoanalytiker och psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter - förhåller sig till frågan om värderingar och inflytande i psykoterapi.Resultatet av litteraturgenomgången visar att en Problematisering av det psykoanalytiska neutralitetsidealets objektivistiska utgångspunkt ägt rum bland teoretiker inom fältet och att dessa på olika sätt försöker hantera inkongruensen mellan den traditionella behandlingssynen och nutida kunskapsteori. Psykoanalytikerns kunskapsanspråk i behandlingen problematiseras och den psykoterapeutiska relationen - som nu betraktas som behandlingens kurativa inslag - tenderar att uppfattas konstruktivistiskt. Hos flera av de teoretiker som ingått i litteraturstudien kan man också skönja en tendens mot att omformulera behandlarens roll i mer pedagogiska termer.

Problematisering: Uppsatsens utgångspunkt är en idé om affärsutveckling där en befintlig verksamhet utvecklas med ytterliggare en verksamhet över branschgränsen. En sådan process kan även beskrivas som värdeskapande konceptutveckling genom varumärkesutvidgning, vilket skapar värde för både kunder och företag. I vårt fall handlar denna process om konceptutveckling av tjänster. Vi saknar teorier som kombinerar begreppen konceptutveckling, värdeskapande och varumärkesutvidgning som ett sätt för affärsutveckling.Syfte: Syftet är att analysera värdeskapande konceptutveckling av tjänster genom varumärkesutvidgning.Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört litteratursökning och studier av begreppen konceptutveckling av tjänster, värdeskapande och varumärkesutvidgning. Vi har valt ut empiriska utgångspunkter för en illustration av teorin.

Syftet med denna studie är att ta reda på med vilka metoder coacher för människor till önskade platser samt att se hur coacher ser på coachning som begrepp. Denna metod fann jag mycket intressant och ville undersöka dess effekt närmare. Det som undersöks i studien är hur coacherna arbetar med coachningen i mötet med klienten samt hur coacherna upplever att coachningen fungerar som ett redskap till att får ut klienterna på arbetsmarknaden. Slutligen uppmärksammas även den Problematisering av coachning som begrepp som tycks finnas. De teoretiska utgångspunkterna jag har använt mig av är Whitmores syn på coachning och Gjerdes coachningsrelation. Jag har använt mig av Antonovskys teori om KASAM och Berg och De Jongs lösningsfokuserade modell samt O´Conner och Lages Kalibrering och lyssnande.

Syftet med studien är att få ta del av verksamma lärares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, ljudmetoden samt metoden att skriva sig till läsning. Likaså är studiens syfte att kartlägga lärares inställning till olika hjälpmedel som finns att använda i läs- och skrivinlärningen såsom läromedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populärkultur och IKT. Vi intervjuade sex lärare verksamma i årskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser.Intervjuerna visade att alla lärare använder sig av samtliga läs- och skrivmetoder och tycker att de bör gå hand i hand för att eleverna ska får bästa möjliga förutsättningar att lära sig läsa och skriva och känna glädje inför skriftspråket. Som en röd tråd genom samtliga metoder nämns den glädje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och läsandet. Även lärarens betydelse är genomgående; är inte läraren positiv och engagerande sker inget lärande oavsett metod.

Valet av vårt ämne har framförallt sprungit ur att vi har sett en brist vad gäller Problematisering kring sexuell identitet och socialt arbete. Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur personal på behandlingshem ser på den sexuella identitetens betydelse inom missbrukarvård. Vi har dessutom intervjuat en psykolog på RFSL om hennes perspektiv på ämnet. I uppsatsen tar vi även upp hur man ser på sexualiteten och den sexuella identiteten i förhållande till kön, då vi har sett att kön och sexualitet är tätt sammankopplat. Vi har använt oss av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med två personer som arbetar på könssegregerad missbruksbehandling och två som arbetar på könsblandad.

Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att analysera vilken syn på detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har använts för att få en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hållbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgångspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de båda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesätt dominerar i de båda dokumenten.

SammanfattningDenna forskningsrapport kommer att utgå ifrån tre huvudbyggstenar, dessa är superhjältar, manlighet och 9-10 åriga pojkars liv och deras utveckling. Rapporten kommer även att ta upp hur dessa sammanflätas och hur pojkarna reagerar och påverkas av bilden av manlighet som de blir tilldelade ifrån bilder av superhjältar. Den första delen är en relativt djupgående Problematisering om vad en superhjälte egentligen är, det är tydligt att det är mer än vad man först tror. Rapportens andra kapitel tar en titt på den typ av manlighet som superhjälten symboliserar. Detta är den hegemoniska manligheten vilken vi får oss tilldelade i filmer och via övrig media.

Hur ser framställningen av rumänska och bulgariska romer ut i svensk dags- och tabloidpress? Vad säger den mediala bildom en större politisk och samhällelig kontext? I denna studie presenteras en översikt och analys av artiklar publicerade under perioden januari 2010?november 2013. Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Angreppssättet består av en metodtriangulerande ansats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I materialet framträder en förskjutning mot ett individualistiskt förhållningssätt, där fokus ligger på attityder hos läsarna snarare än strukturell Problematisering.

Problematisering:E-handeln är en av globaliseringens och informationsteknologins frukter. Denna konstant utvecklandes affärsområde innebär många fördelar för dess aktörer. Trots detta existerar det svårigheter kring dess kundserviceaspekt. Det är denna faktor som utgör uppsatsens centrala studieämne. Syfte: Uppsatsens ändamål är att förstärka våra kunskaper av e-handeln, sett ur en service management perspektiv.