Ämnet för den här uppsatsen är demokratiteorier i svensk skolforskning. Hur hanteras demokratibegreppet i skolforskningen? Syftet är att utröna vilka demokratiteorier som är dominerande i den svenska skolforskningen genom att teorikritiskt analysera källmaterialet utifrån existerande demokratiteorier och begrepp. Genom en idékritisk kvalitativ teorianalys av svensk skolforskning med anknytning till demokrati avses att utröna vilka dessa teorier är och på vilket sätt de används.Källmaterialet består av fem forskningsrapporter vars ämnen rör demokrati eller demokratifrågor i anknytning till skolan. Källmaterialet presenteras i detalj och analyseras utifrån demokratiteorier.I analysen framkommer bristen på Problematisering av demokratibegreppet.

AbstraktDenna C-uppsats i sociologi har som syfte att problematisera användandet av ett ledarstödsprogram som en del av ett förändringsprojekt. Problematiseringen utgår ifrån fem kommunledares upplevelser av ett ledarstödsprogram med ett genomgående genusperspektiv. En kvalitativ metod har använts och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet från intervjuerna visar att ledarna upplever en hel del hinder med att återföra den kunskap de har förvärvat under programmet till sina verksamheter. Med hjälp av relevant teoribildning om ledarskap, genus, organisation och förändringsarbete analyseras ledarnas upplevelser.

Syftet med denna uppsats är att enligt nämnda frågeställning utvinna en systematisk klassificering av Londons karaktärer utifrån Nietzsches text. Detta innebär i en imperialistisk kontext, med utgångspunkt i den postkoloniala teori formulerad av Edward Said, en Problematisering av dikotomin västerländsk och icke-västerländsk samt ett uppdagande av en etnisk-kulturell hierarki, där det västerländska, i form av den londonska övermänniskan, gestaltas som högst och urinvånaren, det icke-västerländska, som lägst.Den kulturella representationen ska i denna studie undersökas i valda litterära texter av Jack London utifrån en nietzscheansk matris. Det är alltså inte en historisk granskning av hur imperialismen och kolonialismen i Nordamerika inverkat på dess urinvånare, även om denna studie undersöker en problematik som kan inplaceras i den historiska kontexten..

SammanfattningFöreliggande studie har undersökt om det finns personlighetsskillnader mellan ingenjörsstudenter och en normgrupp. Testet vi använt oss av är baserat på de fem faktorerna i The big five och ärvidareutvecklat av rekryteringsföretaget A lot of people till testet B5 personlighetsprofil. Det nätbaserade personlighetstest har skickats ut till ingenjörsstudenter vid svenska högskolor ochuniversitet. Sammanlagt genomförde 184 studenter testet och deras svar har jämförts med en normgrupp bestående av 1215 individer. Respondenternas svar har analyserats med hjälp av oberoende t-test där vi funnit signifikanta skillnader mellan grupperna i tre av de fem faktorerna.

   Bedömning inom skolan är något komplext och bedömningsbegrepp likaså, hur de definieras, tolkas och används. Hur bedömning förmedlas till en elev är av stor betydelse för det fortsatta lärandet. Rätt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbättring av elevens lärande. Behovet av att förstå bedömningsprocesser och olika former av bedömning är idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen från skolår 1. Även om det gått snart ett år sedan uppdraget gavs är det i kontakter med lärare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i många fall är en process som är långt ifrån klar.

Denna kandidatuppsats handlar om e-learning. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken kunskapssyn som e-learningproducenterna ger uttryck för.Undersökningen avgränsades till fyra organisationer i Sverige som skapar e- learningutbildningar, vilka alltså kallas för e-learningproducenter i uppsatsen. Frågeställningen löd: Vilken kunskapssyn framträder hos organisationerna som deltagit i undersökningen?Syftet uppfylldes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt dokumentanalys.Därefter, med verktyget diskursanalys och med grund i teorier kring området, analyserades resultatet av undersökningen.Framför allt framträdde tendenser kring social och konstruktivistisk syn på lärande hos e-learningproducenterna. Dock kunde inte en enhetlig kunskapssyn för alla fyra e-learningproducenter urskiljas.De mest intressanta diskurserna var kunskap som mätbart, att kunderna inte köper pedagogik, respondenternas reflektioner kring kommunikation och interaktion samt Problematisering kring teknikens begränsningar..

Undersökningens syfte är att undersöka och jämföra hur staten har betraktat den manliga homosexualiteten i relation till den rådande maskulina hegemonin under tidsperioden 1933-1944. Det kommer ske genom att framhäva de homosexuella männens karaktärstecken, d.v.s. utmärkande egenskaper, kännetecken och beteenden, d.v.s. vad som karaktäriserade männen i källmaterialet. I undersökningen synliggörs dokumentförfattarnas normer och värderingar i de skrivna orden.

Denna uppsats sträcker sig utanför akademin och frågar sig hur en publik kan uppfatta föreställningen La dolce vita. Jag menar att dragshowgruppen After Dark har potential att destabilisera synen på kön, genus och sexualitet som fasta binära kategorier, och undersöker detta i en receptionsstudie. I relation till Judith Butlers performativitetsteori görs med hjälp av deltagande observation och intervjuer med personer som sett showen en jämförelse av hur tolkningarna kan skilja sig åt beroende på tillgång till dessa teoretiska verktyg. Skillnaden visar sig vara stor, informanterna ser främst en Problematisering av sexualitet medan det sett utifrån Butler är kön och genus som fokuseras. En annan faktor som är betydande för tolkningen är feministiska utgångspunkter.

I uppsatsen behandlas Ulrica Carolina Widströms (1764-1841) författarskap, insatt i ett idéhistoriskt och litteraturhistoriskt sammanhang. Widström skrev framför allt rokokoinspirerade pastorala dikter som lovprisar kärleken och ungdomen. I analysen läggs särskid tonvikt på dikten "Korgen" som ingår i samlingen Erotiska sånger (1799). "Korgen" skildrar en förförelse besläktad med våldtäkt. Den läses som en Problematisering av den idyllvärld som författarskapet i stort bygger upp.

The purpose of our study is to describe and understand whether, and if so, how social workers in school and in social services construct computer gaming adolescents as a social problem. We chose social workers who encounter adolescents with different problems. We have conducted qualitative interviews with vignettes to capture the social workers' reasoning about computer gaming adolescents and how they handle this in their work. The study shows that all social workers we interviewed had encountered adolescents with troubling computer gaming habits. In the study, all agree that computer gaming becomes a problem when it leads to deviant behaviour such as not going to school, staying up all night and so on.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillämpas utifrån en Problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillämpas utifrån en Problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet.

I denna uppsats analyseras och jämförs fyra olika gymnasieläroböcker inom historieämnets A-kurs. En väsentlig avgränsning som görs är att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter läromedlen emellan, med avseende på presentation och historiesyn. En målsättning med studien är vidare att den ska kunna ha en praktisk användning genom att underlätta valet av läroböcker för gymnasielärare. Metoden som använts är kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture Långströms läroboksanalys, hämtad ur hans avhandling Författarröst och lärobokstradition ? en historiedidaktisk studie.

I uppsatsen analyseras representationer av den groteska kvinnliga kroppen i feministisk konst. Alltfler konstnärer väljer att i sin konst utforska gränslanden i uttryck, så som det karnevalistiska, hysteriska och motbjudande. Utifrån en fallstudie som fokuserar på tre nutida konstnärer vilka arbetar med det groteska uttrycket vid framställningar av kvinnliga kroppar studeras intentionerna bakom deras verk. Kropparnas emancipatoriska potential problematiseras därefter utifrån postkoloniala teorier, feministisk konstvetenskap och queerteori. Att använda representationer av en kropp som definieras som kvinnlig är inte ett ofarligt projekt.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur den enskilde lärarens kunskapssyn kan komma till uttryck i bedömningspraktiken, och hur detta kan påverka likvärdigheten i bedömning och betygsättning. Den teoretiska utgångspunkten har varit de lärandeteorier som speglat den svenska skolan de senaste hundra åren; behaviorismen, kognitivismen, pragmatismen och det sociokulturella perspektivet samt teorier om provkonstruktion. Tillvägagångssättet för studien var två olika metoder, dels en kvalitativ textanalys av prov och dels kvalitativa intervjuer av lärarna som delgett sina prov för analys. Studien avgränsades till tre yrkesverksamma lärare i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet av studien kom att visa att lärarna i studien till viss del talar om kunskap på ett sätt, men praktiskt i handling inte testar av samma kunskap.