Denna studie har syftat till att undersöka om förskollärare upplever sin ledarroll förändrad utifrån det utökade ledaransvaret som en ny reviderad läroplan för förskolan betonar. De centrala frågeställningarna i min undersökning har varit: Vad kännetecknar erfarna förskollärares tankar om sitt uppdrag och om ledarskapet i förskolan? Vad beskriver förskollärare att de gör, i sin roll som ledare i olika situationer? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med erfarna förskollärare. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring att vara en god förebild och medforskande pedagog, bidra till att skapa ett gott klimat och att ge konstruktiv feedback. Samtidigt beskriver förskollärarna i studien hur det uppstår en osäkerhet hos dem, till exempel när det gäller att hantera egen stress, behålla barnfokus, hantera konflikter samt att leda kollegor som inte vill arbeta mot målen.

Denna studie syftar till att ur ett pedagogiskt perspektiv se hur svenska Polisens lärande i specifika situationer ser ut, där konflikthantering får statuera exempel. För ökad förståelse och en tydligare bild av myndigheten presenteras inledningsvis tidigare forskning inom området samt ett avsnitt som redogör för polisutbildningen i stort. De teorier som används innefattar aspekter som socialiseringsprocesser, en ledsagande diskurs samt den hermeneutiska spiralen. Studien är gjord med kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av informanter har gjorts utifrån deras befattningar inom poliskåren.

Ordningsvakter har på senare tid fått mycket uppmärksamhet i media och ofta handlar det om ordningsvakter som gjort tvivelaktiga ingripanden. Detta gör att vi som arbetat med rapporten och även andra i våran umgängeskrets har en allmän uppfattning om att ordningsvakter ofta tar sig friheter och överskrider sina befogenheter. Då polisen är förman åt ordningsvakter är det av vikt för polisen att se över om det stämmer att ordningsvakter överskrider sina befogenheter och i så fall varför. För att kunna ta reda på det har vi granskat två rättsfall där ordningsvakter blivit dömda för deras agerande. Vi har dessutom intervjuat tre personer som har god inblick i hur det är att vara ordningsvakt, hur utbildningen är utformad och hur rekryteringen går till.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet är en del av de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag. Då samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delägarens aktier kvalificerade, vilket innebär att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna bedömning är av stor betydelse för delägarna i ett fåmansaktiebolag och syftet med denna uppsats är därför att utreda hur väl den praktiska tillämpningen av rekvisitet stämmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen är att förhindra att delägare genom olika bolagskonstruktioner kringgår de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag samt att förhindra att ersättning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istället för lön. Genom en studie av relevant praxis på området kan det fastslås att den senare praxisen på området skiljer sig från den äldre. Detta då det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd från ett bolag till ett annat där verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Tema: Konflikthantering mellan vännerSyfte: Att undersöka bakgrunden och förekomsten för hur konflikter tar sig uttryck i vänskapsrelationer samt hur konflikter hanteras i deras relation. Studien tar även upp respondenternas tankar kring kön och ålders inverkan av vänskapsrelationen.Frågeställningar: Vilken betydelse får konflikter och hur hanteras dem i en vänskapsrelation? Vad kännetecknar de konflikter som uppstår i vuxnas vänskapsrelationer? Vad anser respondenterna vara orsakerna vara till att en konflikt uppstår i en vänskapsrelation?Teorianknytning: Intervjupersonernas berättelser analyserades med hjälp av tre teorier vilka utgjordes av Konfliktteori, Anknytningsteori samt Kommunikationsteori. Metod: Studie är av deskriptiv karaktär, vi har valt att göra en kvalitativ studie vilket är en bättre metod för att fånga erfarenheter och betydelser utifrån respondenternas vardag. Med hjälp av en intervjuformulär-guide undersöks kvinnors upplevelser av deras vänskapsrelationer med betoning på konflikter och relation.Resultat: Vi kan utifrån vårt resultat urskilja att respondenternas beskrivningar av vad som är en bra vän innehåller både beteenden och egenskaper.

Titel: Kundens val av bank Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Sanna Westling och Angelica Kjellin Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2012- januari Syfte: Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer som påverkar kunden i valet av bank och jämföra dessa med bankernas syn på vilka faktorer som avgör kundens val av bank. Målet är att presentera ett resultat som kan vara till nytta för bankerna i deras framtida marknadsföring. Metod: En kvantitativt inriktad enkätundersökning har via metoden snowballing spridits till respondenter. Resultat har mätts och presenterats empiriskt via staplar och diagram. Kvalitativa intervjuer har skett med bankerna där resultatet har kopplats till enkätundersökningen och en diskussion förts med kopplingar till teorierna vi presenterat och bearbetat med inhämtad sekundärdata. Resultat & slutsats: Vår studie utmynnade i att de tre viktigaste faktorerna för val av bank är kunskap, kundbehandling och säkerhet. Det visade sig att bankerna var på ungefär samma linje men att det fortfarande finns några kunskapsluckor här att fylla ut. Förslag till fortsattforskning: Vi har bara skrapat på ytan bland alla de orsaker som kan finnas till valet av bank.

The purpose of my work is about how teachers work with dramatization. How they solve a conflict, and if they use dramatization to solve a conflict. I have therefore chosen to interview two teachers how they work with conflict and dramatization.I was inspired to look into this when I had drama at college and we would solve different conflicts using dramatization.The results of my interviews were that teachers do not use dramatization to solve a conflict. They use discussion as a method to come up with solutions to the students, but they would like to learn more practical methods to solve conflicts..

Uppsatsens syfte är att ge en insyn i det sociala arbetet som sker inom den svenska grundskolan ifrån skolkuratorns perspektiv. Uppsatsen handlar främst om hur skolkuratorernas arbete ser ut med eller kring eleverna och deras problem. Samtidigt är arbetssituationen av vikt, för hur möjligheterna upplevs för utförandet av det sociala arbetet. Skolan är en arena där eleverna tillbringar mycket av sin tid och där elevernas problematik kan uppmärksammas av de personer som finns runt eleven. Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet.

I vår studie har vi fokuserat på ett arbetslag i en förskoleklass. Vårt syfte är att uppmärksamma pedagogernas sätt att beskriva och förstå konflikter mellan barn, dels att utröna om denna förståelse ses som utgångspunkt för hinder alternativt möjlighet till utveckling och lärande. I vår studie har vi haft ett antal olika teoretiska perspektiv som vi diskuterar resultatet utifrån. Vi har studerat tre olika kommunikationsteorier: Kognitiva ?, Sociala ?, och interaktionistiska teorin.

Syftet med studien är att söka förklaringar till varför svenska organisationer inte har inrättat heltäckande konflikthanteringssystem och/eller uttalade strategier för konfliktförebyggande. Jag har sökt förklaringarna genom HR-chefers synsätt på konflikter, konflikthantering och konfliktförebyggande arbete. Jag ville också försöka finna vilka eventuella hinder som kan finnas och vilka nödvändiga förutsättningar som är förknippade med utvecklingen av konflikthanteringssystem. Hur resonerar HR-chefer kring frågan om det är möjligt eller önskvärt att ha ett konflikthanteringssystem?Jag har valt att studera synsätt hos HR-chefer/strateger på olika typer av arbetsplatser, såväl privata som offentliga.

Kraven från omvärlden att organisationer skall högprestera är ett faktum och de trappas upp varje dag vilket innebär att behovet av förändringar i verksamheten ständigt finns på ledningens agenda. Förändringar innebär enligt Ahrenfelt och Berner (1992) alltid en konflikt och många människor har inte förmågan att se möjligheterna istället för hoten. Mastec AB är en industrigrupp, bestående av sju dotterbolag, inom metall och plast med huvudkontor beläget i Huskvarna. Koncernen har valt att implementera Microsoft Business Solution Navision på alla dot-terbolag för att på så sätt skapa ett enhetligt affärssystem. I och med implementeringen har dock konflikter uppstått.Syftet är, med utgångspunkt i konfliktteori, att undersöka vilka konflikter som kan uppstå i samband med införandet av ett affärssystem med anknytning till parallell affärsutveckling samt ge exempel på hur dessa konflikter kan hanteras.Undersökningen påbörjades med en genomgång av lämplig litteratur inom konfliktteori.

Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma hur lärare arbetar med konflikter i skolan. Undersökningen lyfter också fram metoder för att lösa konflikter och hur man kan arbeta med att förebygga att konflikter uppstår.Arbetet bygger på ett antal kvalitativa intervjuer med en grupp mellanstadielärare och hur de upplever och arbetar med konflikter i skolan.I min uppsats gör jag en jämförelse av den litteratur jag tagit del av och lärarnas svar. Resultatet visar att konflikter är vanligt förekommande i dagens skola och att de under senare tid också ökat. Det står också klart att konflikthantering borde övervägas som en del av lärarutbildningen..

Skolan befinner sig i en förändringsprocess där lärares auktoritet inte längre är självklar, istället söker lärare efter nya sätt att hålla ordning och skapa arbetsro. Hanteringen av konflikter har visat sig viktig i en tid då konflikter tillåts komma upp för diskussion och upplevs som en allt större del av lärares vardag.Syftet med denna undersökning är att se på hur lärare hanterar konflikter mellan elever på lågstadiet och mellanstadiet. Dessutom är syftet att undersöka vilka faktorer hos lärarna som påverkar hur de hanterar konflikter. Frågeställningen handlar om hur lärare hanterar konflikter och hur de förstår vad som ligger bakom konflikterna. Vidare undersöks ifall djupare förståelse för bakgrunden till konflikterna leder till mer omfattande konflikthantering.

Mellan skolverkets regler samt Sveriges lag- ordningar har skolinspektionen under en kvalitetsgranskning (2010) påträffat brister i rektorers arbete i Sverigesgrundskolor. I en annan kvalitetsundersökning under samma år framgick det även att trakasserierna i skolor har ökat (Skolinspektionen, 2010). I denna kandidatuppsats vill vi åstadkomma en bättre förståelse kring rektorers hantering av konflikter inom grundskolan. Vi har klättrat uppåt i kedjan nämligen rektorernas områdeschefer samt hur de i sin tur hanterar vidare information från rektorn om konflikter på skolan. Skolverket utgör också en del i den kedja av händelser nämligen att det är skolverket som är ansvariga för att meddela rektorer om vilka ändringar som har gjorts i form av lagar, olika planer mm.

Denna studie har som syfte att undersöka fyra lärares syn på och hanterande av gruppkonflikter, och hur deras erfarenheter överensstämmer med forskning inom ämnet. Uppsatsens frågeställningar ser ut enligt följande:? Hur uppfattar lärare konflikter?? Hur anser lärare att de och elevgrupper påverkas av gruppkonflikter?? Hur arbetar lärare med elevgrupper vid konflikthantering?? Hur anser lärarna att deras gruppkonflikt har uppstått?? Vem anser lärarna har huvudansvaret för att gruppkonflikter i skolan löses?I uppsatsens bakgrund presenteras hur forskare uppfattar och anser att konflikter bör hanteras. Det har innefattat teoretisk utgångspunkt, vad är en konflikt, konflikters komplexitet, olika typer av konflikter, konflikter i skolan, högstadieklassen som grupp, varför uppstår konflikter i skolan, Går det att förebygga konflikter, att analysera konflikter, strategier för konflikthantering och vem ska lösa konflikten Utifrån detta material har sedan intervjuguiden skapats, vilken användes vid de kvalitativa forskningsintervjuerna. Dessa intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma lärare, två män och två kvinnor.