Syftet med studien är att belysa vilken erfarenhet personalen inom primärvården har av att fånga upp patienter med ett riskbruk av alkohol. Syftet innefattar även att undersöka deras erfarenheter av att ställa frågor kring alkohol samt vilka insatser patienter med alkoholproblem kan erbjudas. Studien har en kvalitativ metod med hermeneutiken som utgångspunkt. Vid insamling av data användes semistrukturerade intervjuer. Fem distriktssköterskor har intervjuats på fem olika vårdcentraler.

Forskning tyder på ett ökat alkoholintag hos ungdomar. Det är inte frågan om utan när tonåringar börjar intressera sig för alkohol. Tillgängligheten till alkohol ökar hela tiden. Många tonåringar vet hur de snabbt, billigt och lätt ska få tag i alkoholen som aldrig tycks sina. Frågan är hur föräldrar ska förhålla sig till detta.

Överkonsumtion av alkohol är ett växande problem i samhället och i Sverige har nästan var tionde person ett riskbruk av alkohol. Mer än 60 sjukdomstillstånd kan kopplas till bruk av alkohol. I sjuksköterskans kompetensområde ingår det att ha förmåga att identifiera hälsorisker och aktivt förebygga dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Metoden som användes var en litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2008) niostegs metod.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera kunskapen kring meningen med ungdomars användning av alkohol och droger så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. De frågor som har varit i fokus är; hur beskrivs och diskuteras ungdomars alkohol och droganvändning i forskningslitteraturen samt vilka preventiva strategier diskuteras i forskningslitteraturen för att förebygga ungdomars användning av alkohol och droger. Studien har utförts i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att diskutera betydelsen av alkohol och droger för ungdomar samt att föra en diskussion kring olika preventiva strategier. Resultaten visade på ett samband mellan personlighet, identitet samt alkohol- och drogbruk.

Bakgrund: För att hjälpa psykiskt funktionshindrade att leva ett självständigt liv i samhället trädde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbättras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället öka. En strategi för att förbättra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle få stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebär att företräda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer därav att påverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistå med stödinsatser. En följd av detta arbete är att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte får sina behov tillgodosedda utan ?faller mellan stolarna.?.

Bakgrund/syfte: Det har visats att studenters alkohol-och narkotikakonsumtion ökat de senaste åren. Studenter har visats ha en större potential till att få ett alkohol- och narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att belysa studenters attityder till användandet av alkohol och narkotika. Metod: En kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med studenter på en högskola i sydvästra Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom en temaanalys.

Denna uppsats belyser och diskuterar några gymnasieungdomars tankar och funderingar om hur alkoholen påverkar deras liv samt i vilka situationer den förekommer. Undersökningen består av två fokusgruppintervjuer med elever i årskurs ett på ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomars alkoholdrickande och föräldrarnas dryckesmönster hänger ihop. Undersökningen och dess analys visar också att ungdomarnas alkoholdebut är starkt relaterad till ungdomarnas umgängeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kan ses påverkas av kompisar, syskon och föräldrarnas inställning till alkoholen. Ungdomarna har lätt att få tag i alkohol och det kan ses som en påverkansfaktor av den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, främst gällande införsel av alkohol..

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlägga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar väljer att inte dricka alkohol. Metoden som användes för studien var en litteraturstudie som byggde på tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framträdande faktorerna för att ungdomar ska avstå från alkohol är de har en bra kontakt med föräldrarna och nätverk med vänner som också tar avstånd från alkohol. Dessutom visar sig lägre socioekonomiska förhållanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lägre alkoholkonsumtion.

Denna rapport redovisar en studie av skillnader mellan nykteristers faktiska skäl till att inte dricka och icke-nykteristers tro om nykteristers skäl till att inte dricka alkohol. Studien utfördes i enkätform bland 19-25 åringar på Högskolan Dalarna samt medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund. Studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan de faktiska skäl nykterister anger till att inte dricka alkohol och vad icke-nykterister tror att nykterister har för skäl till att inte dricka alkohol..

Syftet med studien är att söka ökad förståelse om vad det är som påverkar ungdomars syn på alkohol och narkotika och därmed deras handlande genom att beskriva och analysera ungdomars berättelser. Studiens frågeställningar är; Hur beskriver ungdomarna sin inställning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna sina föräldrars inställning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna kommunikationen om alkohol och narkotika mellan dem och deras föräldrar samt, Hur beskriver ungdomarna att föräldrarna förmedlar regler och normer kring alkohol och narkotika. En kvalitativ metod har använts och studien bygger på empiriskt material från elva intervjuer med högstadieungdomar i Öckerö kommun. Resultatet visar att ungdomar har en negativ inställning till narkotika men att inställningen till alkohol skiftar. Många ungdomar menar att det är upp till var och en om man dricker alkohol eller inte och man talar om ett eget ansvar.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Kunskap om ungdomars alkohol- och drogvanor är en viktig aspekt i förhållande till socialt arbete. Kunskaperna kan bidra till verktyg för att kunna göra rätt bedömningar och insatser. Med detta som utgångspunkt har denna studie utförts med syftet att undersöka uppfattningar om alkohol och droger hos ungdomar mellan 13-15 år. Studien är utförd med en kvantitativ ansats. Ett utskick av 164 enkäter gick ut till högstadieelever på en skola i Mellansverige.

Bakgrund: I Sverige är det ett problem att tonåringar dricker alkohol. Det är otillräckligt belyst vad föräldrar anser vara en "lagom" ålder för alkoholdebut. Det är viktigt att få kunskap om hur föräldrar ser på tonåringars alkoholdebut och alkoholvanor samt hur de förhåller sig till att förse ungdomar med alkohol. Syftet: med studien var att beskriva föräldrar syn på tonåringars alkoholvanor och att köpa och bjuda alkohol till tonåringar. Metod: Studien är kvalitativ och sju föräldrar intervjuades.

Föräldrars attityder och beteende är associerade till ungdomars debut och konsumtion av alkohol och nikotin. Syftet med studien var att beskriva föräldrars regler, gränssättning och attityder för alkohol och nikotin bland ungdomar i årskurs 6-9. Metoden var en enkätundersökning i en inlandskommun i Norrbotten. Enkäter distribuerades till förälder eller annan vårdnadshavare till elev i årskurs 6-9 vid två tillfällen, svarsfrekvensen var 105 stycken (52 %). Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS.

Det här projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstår av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och ungdomar som växer upp med en nära anhörig som missbrukar alkohol. Målsättningen med projektet är att skapa en trygg och säker plats där allmän information om missbruk finns att tillgå, liksom riktad konsultation till barn och ungdomar som påverkas av en närståendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och ungdomar som själva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet är att synliggöra och därmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkänslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken.