This thesis seeks to explain the effect of private equity ownership on the amount of invest- ments made in a company. We use three capital expenditure based key ratios to determine if there is a tendency for private equity owned firms to invest more or less than comparable companies. Our dataset involve 27 Swedish buyout companies that were sold by a private equity fund between 2001 and 2009. Each buyout is assigned a peer group of two firms in similar size and in the same industry. Firstly, we compare the key ratios to determine potential differences in the level of investment.

This thesis studies private equity firms' implementation of management control systems in their portfolio companies and whether the systems are affected by cross-national differences. A comparative case study examines five different private equity firms to derive if there are any differences between the private equity firms' management control systems in the United States, Europe and China. The empirical observations are categorized according to the framework developed by Merchant (1985) and further developed by Merchant and Van der Stede (2003). Theory on the effect of multinationality on management control systems, also developed by Merchant and Van der Stede (2003), are used to explain possible findings. The applied theory includes the cultural dimensions developed by Hofstede (1984) and Hofstede and Bond (1988).

Private equity bolag som skapar värde genom leveraged buyout har under de senaste åren fått ökad konkurrens inom den process vilken syftar till att finna attraktiva investeringar som kan generera avkastning enligt uppsatta avkastningskrav. Processen som karaktäriseras av informationsasymmetri och kallas för deal sourcing har därmed blivit ett svårare moment för dagens private equity bolag. Denna empiriska fallstudie undersöker hur svenska private equity bolag inom kategorin leveraged buyout i praktiken arbetar med deal sourcing och vilka drivkrafter som processen utformas efter i syfte att finna potentiella investeringar. Detta undersöks i ljuset av den akademiska forskning som tidigare gjorts på området. Studien utgår ifrån tio intervjuer med företagsrepresentanter vilka har insyn i och är delaktiga i processen med att finna bolag.

Private equity-investeringar innebär kapitalsatsningar i onoterade företag med ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Detta kan indelas beroende på tidpunkten och kapitalbehovet för investeringen och benämns: affärsänglar, venture capital och buyout. Det finns en allmän uppfattning att dessa bolag agerar som affärspirater, vilka suger ut tillgångarna i företag för att sedan sälja av det utan att tänka på konsekvenserna. Det finns en ovetskap om vad som egentligen tillför värde och på vilket sätt detta sker. På uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen skrivs därför denna uppsats.

This thesis describes and examines a new line of business, CleanTech. CleanTech comprises a wide range of different types of companies and is not yet well defined. In this thesis only the Swedish market is considered, and a variety of players on the market are included to give the most extensive picture of the current situation. Recent research shows that a gap has arisen between governmental financing and private equity-investments in CleanTech-companies. This gap occurs mainly in companies in expansive phases and causes problems both for the companies and for the line of business as a whole. To investigate this gap the Swedish CleanTech-business is described in terms of earlier and existing financing, age and size of the companies and their turnover and profit.

Denna studie underso?ker huruvida Private Equity-bolag lyckas skapa besta?ende operationellt va?rde i fo?rva?rvade portfo?ljbolag. Studien beaktar ma?tt som reflekterar utvecklingen fo?r olika intressentgrupper i syfte att a?ska?dliggo?ra Private Equity-bolagens sammantagna bidrag till va?rdeskapande. Underso?kningen a?r av kvantitativ karakta?r och a?r baserad pa? ett urval av 19 svenska bolag som under a?ren 1999-2008 fo?rva?rvats och avyttrats av ett Private Equity-bolag.

The aim of this small thesis is to investigate if the probability of business failure is higher at the time of divestment than at the time of acquisition for portfolio companies that have been subject to private equity ownership. The background for this thesis is the widespread critique aimed at private equity firms, claiming that they increase the risk in their portfolio companies. We have performed a study of 53 buyout transactions, involving Swedish manufacturing companies, covering a time span of 13 years, from 1995 to 2007. We find evidence of an increased risk of business failure for the portfolio companies with a short forecasting horizon (within one year). The absolute increase in the sample is however small.

This thesis studies whether private equity owned firms within the Swedish welfare sector distinguish themselves in terms of tax planning and short-termism from a control group consisting of other privately owned welfare firms. For the first time, the comparison is made on the entire welfare sector, between 14 matched pairs within education, health care and elderly care. We use financial metrics associated with tax planning and short-termism in sign tests to examine whether the private equity owned firms differ from our control group. The financial metrics tested are actual and paid tax rates, level of interest, book-tax gap, investments, personnel expenses per employee, and cash earnings. We find that the private equity owned firms in terms of tax planning only differ in the level of interest, while no notable differences are found in terms of short-termism..

Recent years have been very turbulent for most private equity firms. Especially the financial meltdown in global economy has affected the industry, but also the public pressure has made private equity houses change their control strategies towards more conventional methods used in public companies. This thesis aims to put light on the control methods used in listed private equity houses which use a buyout strategy. The paper describes how the control methods change over the different phases the asset experience and how different value generating strategies use altered control methods. Using Merchant's (2003) framework for management control systems and Berg and Gottschalg's (2004) research on value generating strategies in buyouts the thesis shows that action controls as designing instructions for the board and a business plan, together with goal alignment is the commonly used control strategy directly after the acquisition.

This study finds that the Swedish Government has a process for purchasing financial advisory services that is more transaction-oriented than the corresponding process at a Swedish private equity firm. The conclusion is supported by previous research comparing public and private sector purchasing processes. However, the differences between the two purchasing processes are not as significant as one might believe given the fact that the Government, unlike the private equity firm, has to operate under the Public Procurement Act (LOU). The tendency of the Swedish Government to apply a more relationoriented purchasing approach than expected is most likely driven by the fact that this represents the established professional norm for purchasing of professional services in the private sector. As LOU and the professional norm impose contradictory influences on the Swedish Government?s purchasing of financial advisory services, the final outcome depends on which of the two forces that dominate..

En av de allra centralaste aspekterna vid investerings- och finansieringsbeslut handlar om den risk som en investering innebär och den avkastning som marknaden kräver. Som kapitalplacerare vill man veta risken i en potentiell investering för att kunna beräkna det avkastningskrav man måste erhålla, och om investeringen motsvarar ens egen riskexponering. Investeringsbeslut på olika marknader innebär att olika typer av risker tas i beaktande och resulterar därigenom i att avkastningskraven skiljer sig åt mellan marknaderna. Området för den här undersökningen ligger i risker och avkastning på Private Equity marknaden där skillnader existerar jämfört med investeringar i börsbolag. Förespråkare för Private Equity industrin menar att Private Equity innebär möjligheter till betydligt högre avkastning än investeringar som görs i noterade instrument och då främst i jämförelse med aktier.

I Sverige pågår idag en samhällsdebatt angående huruvida private equity?industrin bidrar till den ekonomiska utvecklingen genom att skapa långsiktigt starka och lönsamma bolag eller om de förstör värde genom nedskärningar och bolagsuppdelningar. Med private equity menas riskkapitalbolag som investerar i onoterade företag, så kallade portföljbolag, med avsikten att tillföra värde inför en avyttring några år senare, vanligen 3-5 år. Syftet med denna studie är att studera värdeutvecklingen på ett antal av dessa svenska portföljbolag, från riskkapitalbolagens avyttring till och med två år efter försäljningen. I studien har nyckeltal med fokus på lönsamhet, tillväxt och kapitalstruktur tagits fram för portföljbolagen.

Sammanfattning Utvecklingen och utbredningen av Leveraged buyouts förvärv har ökat i Sverige de senaste 5-15 åren, detta kan vara ett resultat av ett mer flöde på kapital och intresse av att investera. Dessutom har förmodligen den allt mer mogna private equity marknad tillsammans med det ökande behovet av effektivisering av bolagen bidragit till att allt fler förvärv sker med belånat kapital. Vi har i denna kvalitativa uppsats intervjuat tre private equity företag med syfte att försöka klargöra vilka investeringskriterier som ligger till grund för en leveraged buyout-transaktion, samt vilka branscher som lockar dessa private equity företagen. I slutsatsen har det framkommit att PE-företagen gör investeringar i mogna företag utan några preferenser på specifika branscher. Vidare har vi funnit att de två viktigaste faktorer som PE-företagen tar i beaktning vid investeringar är stabila kassaflöden och kompetent företagsledning i målbolagen..

Titel: Private equity-ägande och dess ekonomiska konsekvenser hos portföljbolagBakgrund: Det finns omstridda resultat inom den akademiska världen när det gäller vilka ekonomiska konsekvenser private equity-ägande leder till. Olika studier har kommit fram till att private equity-ägda portföljbolag både över- och underpresterar gentemot jämförbara företag. Skillnaderna i studiernas resultat tycks påverkas av vilken marknad som studien är utförd på. Detta då studier som är gjorda på marknader med spridd ägarkoncentration tenderar att visa på att private equity-ägande leder till positiva ekonomiska konsekvenser och tvärtom på marknader med koncentrerat ägande. Tidigare studier har också valt att fokusera på att studera private equity-ägda portföljbolag under högkonjunktur eller under både hög- och lågkonjunktur, det finns således till vår kännedom ingen tidigare studie som isolerar sin studie till att endast inkludera lågkonjunktur, vilket understryker relevansen av denna studie.Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk analys avgöra om och vilka ekonomiska konsekvenser PE-ägande får hos portföljbolag under en lågkonjunktur på den svenska marknaden som präglas av hög ägarkoncentration.Metod: Denna studie har en deduktiv ansats där fokus ligger på teorier som berör private equity-bolags applicering av strategiska och organisatoriska förändringar hos portföljbolag.

Venture capital firms and private equity firms have been the subject of much controversy in the last decade. During this period economies throughout the world have seen a steady increase of these types of firms as owners of companies. In Sweden this has certainly been the case and many argue that this trend will continue to grow stronger in the future. This trend is by many regarded as dangerous and as a threat to the ownership model that has characterized the Swedish economy for decades. Family ownership has been widely regarded as the most beneficial and responsible ownership model in Sweden.