EN SALIG BLANDNING AV BOENDE, ARBETSPLATSER, OFFENTLIGA VERKSAMHETER OCH OFFENTLIGA RUM, SOM SLINGRAR SIG UPPFÖR BERGSSIDAN UTAV HORNSBRUKSGATAN. ENKLA BOXAR STAPLAS TILL SYNES HULLER OM BULLER OCH SKAPAR MÄNGDER AV SPÄNNANDE YTTRE RUM. VISSA RUM BLIR STADSRUM, VISSA BLIR MER PARKLIKA TERRASSER, OCH VISSA BLIR Privata BALKONGER.FÖR ATT UNDERSTRYKA HYRESGÄSTENS PLATS I STADEN FÖRSES VARJE ENHET MED EN PERSONLIG TOUCH - VALFRITT FASADMATERIAL OCH FÄRG. JAG TROR ATT DET GER ETT MERVÄRDE ATT KUNNA PEKA OCH SÄGA ?DÄR UPPE I DEN BLÅ PLÅTFASADEN BOR JAG!?JAG SER DETTA SOM ETT FÖRSTA STEG I ATT HÖGALIDSPARKEN BEBYGGS.

Bakgrund: Det har nu passerat 20 år sedan företag i allt större utsträckning började frångå synsättet på inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktär. I en omgivning som ställer allt högre krav på korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsättet på inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fått stor utbredning inom de flesta branscher.I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste två årtiondena har tillgängliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lägga order och söka lämpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmärksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen på området är dock sparsam och den forskning som är tillgänglig berör främst Privata företag i tillverkningsbranschen.Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jämföra om dessa överensstämmer med de effekter som presenteras i forskning utförd på Privata organisationer.Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av Växjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute på Växjö 3kommuns enheter men också med en anställd centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur Performance Management-system praktiseras inom svenska organisationer. Med utgångspunkt ur de teorier och modeller som återfinns i litteraturen ska sedan resultatet analyseras. Samtliga av de undersökta industrikoncernerna har tagit till sig PM-synsättet och praktiserar det i någon mån. Skälen till detta benämns vara att verktygen i större grad än annars kan få hela företaget att uppnå gemensam fokus på företagens målsättningar. Hur detta senare visar sig i hur företaget faktiskt jobbar finns det, en del att vara ifrågasättande emot.

Denna uppsats behandlar hur städer styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta får för stadens invånare. Ambitionen är att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förståelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan således sägas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedåtgående trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förändringar i västvärlden skett.

This study examines a case of cooperation between banks, commerce, police and the municipality of Skövde, which in a project has the target to reduce the use of cash by 15 % in the city during 2011. The purpose of this study is to increase the understanding of the importance of cooperation in which different actors come together to reach a common goal, such as speed or interfere with an ongoing change, while they must meet their own interests. In this study the case of cooperation has been studied by using a qualitative approach. The methods used in this study are participant observation and a group interview as well as personal interviews. The theories underlying the study revolve around the concepts of collaboration between organizations with similar interests, changes in society, conflict and resistance to change..

De senaste åren har det uppkommit ett ökat behov av inhemskt virke inom SCA. Detta framförallt på grund av ökad virkesefterfrågan från de egna industrierna. Eftersom inte SCA Skogs eget skogsinnehav på 2.6 milj ha räcker till för försörjningen av industrierna har man anställt fler virkesköpare som har i uppdrag att köpa råvara från Privata markägare. För att sätta fokus på hur SCAs arbete fungerar mot sina virkesleverantörer/kunder har jag gjort en enkätstudie på detta. Studien är uppdelad i tre delar; litteraturstudie, enkätundersökning av kundnöjdhet och en excel-modell för uppföljning av kundnöjdheten baserad på enkäten.

Under de senaste åren har antalet ombildningar ökat stadigt och sedan 1990 har 115 000 bostadsrättslägenheter tillkommit via ombildning. I takt med detta har även antalet bostadsföreningar ökat och idag är dessa den vanligaste kategorin köpare av bostadshyreshus i Sverige. Tidigare hindrade stopplagen de allmännyttiga bostadsbolagen att ombilda, men sedan denna lag upphörde i juli 2007 har ett större intresse för utförsäljning av det allmännyttiga bostadsbeståndet uppstått. Ombildning har varit ett mycket omdebatterat ämne under lång tid och åsikterna går isär angående fenomenet då den enskilde individen ser möjlighet till en ekonomisk vinst medan motståndare hävdar att ombildning leder till ökad segregation. Värdering inför ombildning är av central betydelse för en riktig uppskattning av priset för den aktuella fastigheten.

Byggnadsbranschen både i Sverige och internationellt sett har under en längre tid tampats med problem gällande bristande kvalitet avseende produkter och sviktande förtroende mellan branschens olika parter. För att råda bot på dessa problem har ett nytt sätt för att genomföra byggentreprenader tagits fram: partnering. Medans de Privata byggherrarna är fria att upphandla byggentreprenader efter eget skön styrs de offentliga byggherrarna av Lag (2007:1091) om offentlig upphandlings(LOU) regler och principer. Uppsatsen utreder huruvida det är förenligt med LOU att genomföra byggentreprenader med hjälp av partnering. Som ett led i detta utreder uppsatsen även vad partnering innebär samt utreder vilka regler och principer som en offentlig byggherre har att följa enligt LOU då den upphandlar byggentreprenader över gällande tröskelvärde..

Detta är en kvalitativ uppsats om hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har även sett på hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lärare på en skola, utifrån dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar på mitt syfte och problemställning. Det har framgått att informanterna får svårare att vara Privata i och med användandet av sociala medier som Facebook samt att de är restriktiva i sitt användande på grund av pressen på att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvägagångssätt för att kunna separera på privatlivet och yrkesrollen..

Organisationskultur är de djupa strukturerna hos en organisation som är rotade i medlemmarnas delade värderingar, övertygelser och antaganden och som manifesteras i beteenden och artefakter. En viss känsla av tillhörighet behövs för att medlemmarna ska dela dessa värderingar och vara en del av organisationskulturen. Syftet med studien var att undersöka hur skillnaden i organisationskultur upplevs efter ett personalövertagande av ett outsourcingföretag. Fem vaktmästare på tre arbetsplatser som varit med om personal-övertagande intervjuades och en induktiv tematisk analys genomfördes. Respondenterna upplevde kulturförändring efter personalövertagandet men i varierande grad beroende på arbetsplats, de som tidigare varit anställda inom landstinget upplevde större förändring än de som redan arbetade på Privata företag.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka specifika konsekvenser företagisering har haft på vården samt få en nyanserad bild av företagisering. För att undersöka detta valde vi Akademiska sjukhuset i Uppsala som studieobjekt. Kvalitativ metod användes för att samla in empirisk data. Ostrukturerade intervjuer med personal från olika delar av en sjukhus organisation har utförts. Empirin som vi har fått fram har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen vilket bestod bland annat av olika former av företagisering samt kritik mot New Public Management.

Vi vill undersöka huruvida det finns ett samband mellan riskkapitalföretagets ägarstruktur och deras val av exit genom en positivistisk studie med en deduktiv ansats. Målet är att öppna vägen för mer djupgående forskning kring exits i Sverige genom att undersöka ett antal potentiella samband. Riskkapitalisterna delas upp i tre grupper baserat på deras ägarstruktur: Privata, koncernbundna samt offentliga riskkapitalister.Utifrån befintlig teori på området har vi utformat nio hypoteser som kan delas in i fyra grupper. Den första gruppen testar huruvida sambandet mellan ägarstruktur och val av exit existerar, den andra gruppen testar sambandet mellan portföljbolagets bransch och val av exit, nästa grupp testar huruvida det finns ett samband mellan investeringslängden och val av exit respektive ägarstruktur och slutligen testar vi om det finns ett samband mellan portföljbolagets potential och deras val av exit.För att samla in nödvändig data för att testa dessa hypoteser utgick vi ifrån Förvärv och Fusioners data över alla exits i Sverige från 2003 till och med första halvåret 2006. Databasen fick kompletteras med ett antal variabler: omsättningstillväxt, typ av exit, ägarstruktur samt bransch.

Bakgrunden som har lett fram till denna studie är de nya rekommendationerna angående implementering av komponentmodellen som först uppkom inom den Privata sektorn genom K3 och sedan i den offentliga sektorn via nya rekommendationer från RKR. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte vilket är att öka förståelsen för skillnader i implementeringen av komponentavskrivningar i landstingens verksamheter samt eventuella effekter av denna implementering.En flerforskningsmetod har använts för att kunna besvara de frågeställningar som har ställts. Denna metod har inkluderat en kvantitativ dokumentstudie som har baserat sig på landstingens och regionernas årsredovisningar samt en kvalitativ undersökning som inkluderat material från intervjuer med ansvariga personer inom nio landsting. Den kvantitativa dokumentstudien ledde främst fram till en kartläggning över vilka landsting och regioner som har implementerat komponentmodellen. Utöver denna kartläggning ledde även den kvantitativa undersökningen fram till att faktorer som förklarar orsakssamband inom den Privata sektorn har svårigheter att förklara samband inom den offentliga sektorn.Den kvalitativa undersökningen kunde stärka de förkastelser av samband från den kvantitativa undersökningen.

Att hålla andan vid liv handlar om två olika andor i två olika regioner. Två regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna är så markant. Dessa regioner är dels brukssamhällets så kallade bruksanda och dels den småföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen räknas även grannkommunerna Värnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benämningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen är indelad i fyra sfärer, traditionen, arbetslivet, det Privata livet och den samhälleliga sfären.

Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hälso- och sjukvården, närmare bestämt av vårdcentraler med olika huvudmannaskap. Det är viktigt att undersöka hur styrningen och organisering är uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgängliga bör användas på bästa sätt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vård för alla patienter. Detta då kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krävs.Frågeställning: 1. Hur används finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat ägda vårdcentraler i Landsting Kronoberg?2.