Syftet med denna rapport är att definiera hinder i arrangörsdrivna e-handelsprojekt, dvs projekt som initieras och drivs av annan än den egentlige kunden.. Ett av de primära målen i många av de arrangörsdrivna e-handelsprojekten är att öka kunskapen om Internet och e-handel i det privata näringslivet.Inom ramen för denna rapport har två arrangörsdrivna e-handelsprojekt studerats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt 14 stycken intervjuer har genomförts och respondenterna har representerat de tre aktörsroller (arrangör, leverantör, och medlemsföretag), som definierats i rapporten. Den efterföljande analysen har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, och har tagit sin utgångspunkt i fyra definierade huvudkategorier av hinder:· tekniska· resursbetingade· organisatoriska· individrelateradeDessa huvudkategorier har var och en förgrenats i ett antal underliggande nivåer tills en nivå nåtts där vidare förgreningar inte haft något ytterligare förklaringsvärde. Sammanlagt har ett drygt fyrtiotal specifika hinder kunnat definieras.

Syftet med detta arbete har varit att ge en bild av de privata skogsägarnas kontakter och informationsvägar med skogliga organisationer och tjänstemän. Dessutom indelades den undersökta gruppen i mindre grupper utifrån identifierbara variabler för att undersöka om undergrupperna ser olika på kontakter och informationssätt med skogliga organisationer och tjänstemän. Det gjordes även en undersökning av några av Södras skogsinspektorers informations- och kontaktarbete. I slutändan var målet att se om inspektorerna motsvarade skogsägarnas preferenser gällande informations- och kontaktsätt. En enkätstudie per telefon med skogsägare och intervjuer med ett antal inspektorer på Södra, region Syd genomfördes. Enkäten innefattade slutligen 51 enskilda skogsägare av urvalet som var 120 stycken.

I Sverige är det förbjudet att både anordna och främja deltagande i hasardspel om inte tillstånd har meddelats. Genom att kontrollera spelverksamheten, eftersträvas en sund och säker spelmarknad utan privata vinstintressen, där de bakomliggande skyddsintressena (att skydda konsumenter, att förhindra brott, att motverka sociala och ekonomiska skadeverkningar samt att styra överskottet) ska tillgodoses. I Sverige är det endast Svenska Spel och ATG som har tillstånd att tillhandahålla hasardspel över internet, men trots det både tillhandahåller och främjar spelleverantörer som är etablerade i andra medlemsstater hasardspel över internet på den svenska marknaden, vilket aktualiserar frågan huruvida EU-rätten ger något stöd för sådant gränsöverskridande hasardspel.Hasardspel faller in under bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster förutsatt att spelleverantören är etablerad i en annan medlemsstat än mottagaren av tjänsten. Denna frihet kan begränsas på grund av tvingande skäl av allmänintresse såsom exempelvis konsumentskydd, uteslutande av privata vinstintressen och förhindrande av brott. Med anledning av de kulturella och moraliska skiljaktigheter som föreligger mellan medlemsstaterna, har EU-domstolen tillerkänt de nationella myndigheterna ett stort utrymme att själva avgöra vad som krävs för att skydda medborgarna.

Jag argumenterar för att man inte kan förstå ?barnet? som sådant som mer än en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berättar om, beroende på i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vård befinner sig oftast inom välfärdens Sverige och kan tolkas som ?trygga?.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och känslomässig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom två olika organisationsformer. De teoretiska grunden är Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom ämnet. Studien är kvalitativ och består av sex semistrukturerade intervjuer varav tre är genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre på en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefär lika mycket, medan den känslomässiga lojaliteten är starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt känslomässigt undervärderade av arbetsgivaren och tenderar att istället vara mer professionellt lojala.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

Projektet påbörjades med en förstudie som skulle resultera i ett koncept och en fysisk modell.Projektet går ut på att designa en laddstation för elbilar och på det sättet bidra till samhälletsomställning till förnyelsebara energikällor. Produkten är tänkt att placeras i Mälardalen påallmänna parkeringar, shoppingcenter, privata parkeringar för bostads- och hyresrätter,parkeringshus och liknande.Jag började med att genomföra en marknadsundersökning där jag undersökte existerandelösningar på marknaden. Deras styrkor och svagheter analyserades från olika perspektiv t.ex.design och användarvänlighet. Vidare försökte jag ta reda på vad Mälardalens var känt för,detta för att kunna hitta en gemensam nämnare och införliva det i designen. Här upprättades enfunktionsanalys, en QFD och en kravspecifikation.Med det avklarat fortsatte jag med konceptutvecklingen.

Denna studie gör en inventering av de argument som attraherar värdnationer till att ansöka om värdskap för megaevenemang. De megaevenamang som behandlas i uppsatsen är fotbolls-VM i Tyskland 2006 och fotbolls-VM i Sydafrika 2010. ?De ekonomiska framgångar som antas för värdnationerna visar sig oftast vara felaktiga då kostnaderna underskattats och intäkterna överskattats. Att vara värd för så stora megaevenemang kräver stora förpliktelser från både offentliga och privata resurser under en lång tidsperiod. Ett värdskap för fotbolls-VM kan ge värdnationen de resurser de behöver för att skapa ett meningsfullt socialt liv och att förändra faktorer som underbygger detta.

Personalarbetet har förändrats mycket de senaste åren, det har orsakat att delar av organisationerna inte följt med i denna förändring. Yrkesrollen var förr mer omsorgsinriktad och fokuserade mer på medarbetarna men idag innehåller yrkesrollen mer ett affärstänk samt har ett arbetsgivarfokus. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för vilka utmaningar HR-arbetare möter i sin yrkesroll när de ska tillgodose ledningens direktiv och medarbetarnas behov. Om det finns några utmaningar, vad de i så fall innebär och hur HR-arbetare lyckas hantera dessa utmaningar. Sex personer från olika privata företag i Stockholms län intervjuades, materialet transkriberades och analyserades tematiskt.

Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat.Syftet: Utifrån begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression.Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen.

I samhället idag har människor genom media blivit allt mer medvetna om att världen är osäker, vilket för många skapar en känsla av otrygghet. Många vill lösa problemet med otrygga miljöer genom att bygga säkrare, vilket kan ha lett till att människor i Sverige känner sig tryggare nu 2013 än åren dessförinnan. Ett exempel på ett försök att lösa otryggheten är Victoria Park, det nyligen byggda så kallade livsstilsboendet i Malmö. Den bärande idén där är att det ska finnas en möjlighet till gemenskap mellan de boende, då de förser gemensamma och privata utrymmen med hög service. Victoria Park har fått blandad kritik.

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin. Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

I denna medievetenskapliga uppsats har vi riktat vår uppmärksamhet mot den svenska musikjournalistiken och utifrån ett genusperspektiv undersökt vilka kvinnobilder som manifesteras och hur dessa förändrats över tid. Anslaget har varit hermeneutiskt då vi valt att genomföra en komparativ kvalitativ innehållsanalys av de två musikmagasinen Pop och Sonic där tidsspannet varit nio år. Analysen har visat på en skev genusrepresentation där kvinnan marginaliseras från en manligt könad musikbransch och förvägras den manliga friheten då hon förpassas till den privata sfären. Även om kvinnan på senare år tillmätts ett större utrymme i musikmagasinen så uppvägs detta genom att hennes prestationer förringas i gestaltningen. Sammanfattningsvis har vi att göra med en androcentrisk musikjournalistik som reproducerar en hegemoni där mannen blir till norm och kvinnan får nöja sig med en närvaro där hennes framgång är beroende av mannen.Kvinnobilder i förändr.