Sökresultat:
2517 Uppsatser om Privata markägare - Sida 27 av 168
Faktorer som pÄverkar privata skogsÀgares val av samarbetspartner : en marknadsundersökning av VIDA:s kÀrnvÀrden
I Sverige Àr omkring hÀlften av den produktiva skogsmarken privatÀgd. VIDA, som Àr Sveriges största privatÀgda sÄgverkskoncern, anskaffar frÀmst sina rÄvaror genom köp frÄn privata skogsÀgare i södra Sverige. För att bli en attraktiv virkesköpande organisation har VIDA utvecklat kÀrnvÀrden. Eftersom det finns fÄ studier som undersöker vad privata skogsÀgare efterfrÄgar hos virkesköpande organisationer var syftet med denna studie att undersöka om VIDA:s kÀrnvÀrden Àr viktiga för skogsÀgarna nÀr de vÀljer samarbetspartner och om skogsÀgarna uppfattar VIDA sÄ som VIDA önskar uppfattas. I studiens syfte ingick Àven att utföra en SWOT-analys och att undersöka om det finns skillnader i uppfattningen av VIDA mellan nuvarande och Àldre leverantörer samt mellan VIDA:s olika regioner.
Studien baserades pÄ en enkÀtundersökning dÀr 1 500 enkÀter skickades ut till VIDA:s leverantörer.
Emotionerna bakom nÀthatet : En grundad teoretisk studie om nÀthat
Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.
IspÄvÀxtmÀtare för sjövÀrmekollektorer Del 1 - Konstruktion och laboratorieprovning Del 2 - FÀltprovning i Motala vintern 1985-86
Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.
Fullskale-simulerng av bil-Àlgkollision med Àlgkadaver
Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.
Kommunal revisionskostnad - Vad pÄverkar kostnaden för revisionen i Sveriges kommuner?
Den kommunala revisionen skiljer sig frÄn den privata revisionen pÄ flera sÀtt. En viktig skillnad Àr att kommunernas revisorer vÀljs pÄ politiska grunder. Till sin hjÀlp anlitar de kommunala revisorerna sakkunniga bitrÀden som Àr yrkesrevisorer. De kommer frÄn privata revisionsbyrÄer eller i vissa fall frÄn egna kommunala revisionskontor. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad som pÄverkar den kommunala revisionskostnaden i Sveriges kommuner.
Socialdemokraterna och bostadspolitiken
OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.
Masterplan för Kalix kommun 2013-2025
Detta arbete skrevs pÄ Kalix kommun. Arbetet gick ut pÄ att göra en Masterplan för kommunen. Arbetet gick ut pÄ att inventera och presentera befintliga och planerade markomrÄden för olika typer av etableringsmöjligheter för Kalix nÀringsliv och utomstÄende aktörer. En viktig del i arbetet var att samla all nödvÀndig information vad gÀller etableringar, tillgÀnglig mark, nödvÀndig infrastruktur samt tomt- och lokalpriser i samma dokument. Att ha sÄ mycket fakta som möjligt i samma dokument underlÀttar bÄde för kommunen och för nÀringslivet.
MilitÀr kultur eller civilt entreprenörskap : vad skapar högst tillit och effekt ; Will business beat culture?
Den militÀra organisationen har sÄvÀl historiskt som i nutid haft ett beroendeförhÄllande till denkommersiella marknaden för försörjning av tjÀnster och materiel. PÄ senare Är har vi sett enpolitisk strÀvan mot ett utökat inslag av kommersiella lösningar inom den militÀra strukturen.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om en sÄdan förÀndring kan komma att pÄverkainsatsorganisationens förmÄga att leverera avsedd operativ effekt. Undersökningen tar sin ansats ipersonalens förtroende för militÀra kontra privata koncept. Med stöd i traditionell militÀrteori,systemteori och professionsteori genomförs en enkÀtundersökning i avsikt att utvÀrdera om det gÄratt finna ett samband mellan förbandets förmÄga att avge avsedd effekt och personalens förtroendeför en stödorganisation som de i en utsatt situation stÄr i beroendestÀllning till.Den övergripande slutsatsen Àr att detta samband mellan förtroende för stödorganisationen ochförbandets förmÄga kan pÄvisas. Likaledes pÄvisar undersökningen ett högre förtroende för etttraditionellt militÀrt förhÄllningssÀtt inom logistikorganisationen i samband med en militÀr insatsÀn för kommersiella lösningar.
Att investera i hyresrÀtter : En kvalitativ studie om investeringsbeslut i hyresrÀttsproduktion
Bakgrund: Idag behövs det fler hyresrÀtter för att möta efterfrÄgan pÄ marknaden.Bostadsbristen grundas i en för lÄg hyresrÀttsproduktion med höga kostnader och enstÀndig befolkningstillvÀxt. Bristen leder till att mÀnniskor behöver ta bÄde andra- ochtredjehandskontrakt som bidrar till en ökad svart marknad med höga hyror. MÄngamÀnniskor Àr pÄ grund av olika sociala och ekonomiska förutsÀttningar hindrade frÄn attÀga sin fastighet och alternativet Àr att bo i hyresrÀtt. 135 Svenska kommuner uppger idagatt det finns brist pÄ bostÀder i deras omrÄden och det Àr en ökning sedan 1990-talet. Detkommer att behövas 50 000 nya lÀgenheter i 16 Är framÄt för att fÄ bukt med bristen pÄbostÀder.
Management by Tittarsiffror: en kritisk diskursanalys av hur SVT kom att förlora sin identitet och istÀllet fann New Public Management
Den offentliga sektorn i Sverige har under de senaste decennierna pĂ„verkats av stora reformvĂ„gor. De bakomliggande idĂ©strömningarna har kommit att gĂ„ under samlingsnamnet New Public Management dĂ€r ekonomiska vĂ€rden starkt betonas. Man menar att det inte bör göras nĂ„gon skillnad mellan privata företag och offentliga organisationer i valet av organisationsstruktur och försprĂ„kar att den offentliga sektorn nĂ€rmar sig den privata sektorns organisationsstrukturer. Samtidigt har röster höjts kring att den offentligt-rĂ€ttsliga public service-televisionen, SVT, kommit under starkt inflytande av dessa ekonomiska vĂ€rden pĂ„ bekostnad av de demokratiska och att detta Ă€r problematiskt.Studien tar utgĂ„ngspunkt i dessa fenomen och undersöker med hjĂ€lp av diskursteoretiska utgĂ„ngspunkter huruvida SVTs ledning agerar med utgĂ„ngspunkt i en New Public Management-diskurs.VĂ„ra resultat visar att kritiken Ă€r befogad i det avseendet att det finns en tydlig NPM-prĂ€gel pĂ„ den diskurs som ledningen brukar. Ăven nĂ€r hĂ€nsyn tas till omkringliggande relevanta förĂ€ndringar ter sig de förĂ€ndringar som Ă€gt rum inom SVT som utmĂ€rkande dĂ„ man istĂ€llet för att fokusera pĂ„ sitt ursprungliga uppdrag och söka problematisera sitt förhĂ„llande till demokratin har kommit att prioritera dessa ekonomiska vĂ€rden..
LÀroböckernas skildring av Israel/Palestinakonflikten : En diskursanalytisk studie av lÀroböcker för historia A
This essay is focused on the re-use during the Bronze Age of the Stone Age passage grave RAĂ 85 in Mysinge, Ăland. To increase the knowledge of the phenomena of re-use in general and that which occurred in Mysinge passage grave in particular I?ve looked at other forms of re-use on Ăland and the re-use of passage graves in Falbygden. The research has been limited to the Bronze Age. My goal has been to see what this might tell us about the relationship people during the Bronze Age had towards the abstract subject of ?non-existence?, in other words death.
Yttrandefrihet efter anstÀllningen : Problematiken kring ansvaret för företagshemligheter
Att fritt fÄ yttra sin Äsikt Àr nÄgot som gynnar envar. Möjligheten att fÄ delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvÀrde i samhÀllet. I Sverige rÄder yttrandefrihet och rÀttigheten försÀkrar mÀnniskor frihet att yttra sina Äsikter. Det finns dock situationer dÀr denna rÀttighet fÄr ge vika. En sÄdan situation kan uppstÄ i ett anstÀllningsförhÄllande dÀr det föreligger skyldigheter mellan parterna.
RiktvÀrden för förorenad mark : En undersökning av hur riktvÀrden för förorenad mark har förÀndrats gentemot tidigare riktvÀrden samt hur de pÄverkas av variationer i geologiska och hydrogeologiska parametrar
Risk assessment is made to determine risks with contaminated areas and to determine which treatment the area requires. In Sweden, risk assessment is divided into three levels: risk analysis, facilitated risk assessment and detailed risk assessment. In detailed risk assessment site-specific guideline values are developed to compare with values of contaminants that are measured in the area.Site-specific guideline values vary with geological and hydrogeological parameters. The purpose of this report is to examine which of these parameters that affect the guideline values. The examination was done using a calculating program for consideration from the Swedish Environmental Protection Agency from the year of 1997.
HÄllbarhetsredovisning inom den svenska skogsindustribranschen : En jÀmförelse mellan det statliga skogsbolaget Sveaskog och fem av de största privatÀgda skogsbolagen
Skogsindustribranschen hör till föregÄngarna vad gÀller hÄllbarhetsredovisning. Detta beror bland annat pÄ branschens miljöpÄverkande karaktÀr vilket gör att allmÀnheten har ett stort intresse för företagens hÄllbarhetsarbete. Företagen anvÀnder dÀrför sin hÄllbarhetsredovisning som ett marknadsföringsverktyg, för att legitimera sin verksamhet samt för att ge omvÀrlden insyn i företagens verksamhet. VÄr undersökning Àr en fallstudie som baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en representant frÄn respektive skogsbolag. Ett statligt och fem framstÄende privata bolag ingÄr i undersökningen.
Effekter för skogsÀgare vid förlÀggning av ledning intill skogsvÀg
I Sverige finns möjligheten för staten och företag att expropriera mark frÄn fastighetsÀgare för att utöka eller effektivisera en allmÀnnyttig anlÀggning. En ?allmÀnnyttig anlÀggning? kan till exempel handla om ett företags önskemÄl att anlÀgga teleledningar i syfte att tillgodose eller förbÀttra en teleförbindelse till ett omrÄde. NÀr det gÀller rÀtten för ett företag att dra fram ledningar av olika slag tillÀmpas ledningsrÀttslagen som Àr speciellt utformad för markÄtkomst angÄende anlÀggandet av ledningar. I de flesta lÀnder har staten eller exploatörer möjligheten att ta mark i ansprÄk för att utveckla landets infrastruktur och att gynna allmÀnnyttan.