Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Syftet med min uppsats är att undersöka om det finns ett behov för en ny bolagsform, som är enkel att bilda och administrera för fysiska eller juridiska personer som önskar bedriva näringsverksamhet i liten skala. Om en ny bolagsform skulle införas i svensk associationsrätt, ämnar jag undersöka om det kan bidra till att de mindre näringsverksamheternas administrativa börda minskar. Frågan om en ny bolagsform avslogs senast i utredningen om förenklingar i aktiebolagslagen med hänvisning till att förenklingar i ABL var att föredra framför införandet av en ny bolagsform. Regeringen har under de senaste åren uppsatt målsättningar som syftar till att sänka den administrativa bördan. Bland de åtgärder som genomförts har revisionskravet för mindre näringsverksamheter avskaffats, kapitalkravet för Privata aktiebolag har sänkts och ytterligare förenklingsåtgärder avseende ABL planeras.

Sammanfattning Titel: Elektronisk handel mellan privat och offentlig sektor Författare: Dawid Malesa, Tove Mantzakanis Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Vårt syfte med denna rapport är att kartlägga de faktorer som hindrar näringslivets införande av e-handel med den offentliga sektorn för att kunna identifiera vilka problemområden som bidrar till att den privata sektorns anslutning till e-handel med offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft. Vi kommer att undersöka dessa faktorer ur tre olika perspektiv, offentlig sektors, näringslivets leverantörer samt systemleverantörernas. Metod: Vi baserar vårt arbete på litteraturstudier av forskningsområdet samt insamling av empirisk data genom intervjuer med representanter från offentlig sektor, leverantörer till offentlig sektor och systemleverantörer. De genomförda intervjuerna är av kvalitativ karaktär och utgör det material som ligger till grund för analys och slutsatser. Slutsatser: Efter denna genomförda undersökning kan vi konstatera att de problemområden som är orsak till att införandet av e-handel mot offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft kan identifieras som följer; ? Organisatorisk struktur inom offentlig sektor ? Teknisk infrastruktur inom både den offentliga sektorn och den privata ? Anslutningstiden ? Avsaknaden av standarder ? Avsaknad av kundkrav från offentlig sektors sida ? Brist på mognad för ett införande både inom den offentliga sektorn och den privata ? Informationsspridning inom samt mellan de tre aktörerna.

Krav på revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes år 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige än vad den är i andra länder. IEU är det idag få länder som har kvar revisionsplikten. Så som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsättning på högst tremiljoner SEK.

Mindre företag är viktiga för den samhällsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfällen. Lån har visat sig vara en viktig finansieringskälla för dessa företag, men pågrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgången tillkonkurrenskraftig lånefinansiering framhållits vara problematisk. Den externa redovisningenkan användas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig påverka företags kostnad för lånatkapital. Svenska privata mindre företag är en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie är att undersöka hur dessa företags kostnad förlånat kapital påverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjälp av årsredovisningar från ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag är 80-85 procent mikrobolag med färre än 10 anställda och mindre än 3 miljoner i omsättning. Mikrobolagen har därför stor be-tydelse för svenskt näringsliv och samhällets utveckling. Förutsättningarna för dessa bolags tillväxt och utveckling bör av denna anledning främjas, vilket kräver att regelverken är anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för små aktiebolag är en av de regelförenklingar som diskuteras, där nyttan och kostnaden för revision står i fokus.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ägarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de väljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker.I denna uppsats används en kvantitativ metod då antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien är gjord i form av en webbenkät skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings län.Resultaten visar att ägarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jämfört med övriga intressenter, dock anses även stat och kommun ha stor nytta av revision.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Bland elever som är i behov av särskilt stöd finns en grupp elever som benämns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under långa tidsperioder på att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta får stiga åt sidan. Detta ställer krav på att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie är att få förståelse för hur personalen i grundsärskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsättningar uppstår. Denna studie syftar även till att få förståelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg när det gäller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsärskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna användes George H.

Det är känt att tandläkare har en ökad frekvens muskuloskeletala besvär från nacke, övre extremiteter och rygg samt upplever mycket stress i sitt arbete. Studier har visat att tandläkare som har dessa besvär upplever sin arbetssituation som mer otillfredsställande och rapporterar mer ångest samt visar sämre psykosocial hälsa.Studien har genomförts med syfte att undersöka frekvensen av muskuloskeletala besvär, stressrelaterade symptom, skillnader mellan de som arbetade i offentlig respektive privat regi samt skillnader mellan kvinnliga och manliga tandläkare. I Uddevalla och Vänersborg valdes ut 32 tandläkare, 16 vardera från privata och offentliga mottagningar. Åtta kvinnor respektive män i vardera gruppen. Undersökningen gjordes i form av en enkätstudie.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur små ägarledda företag ser på sin revisor och revisionen som utförs. Problemformuleringen har besvarats genom nio personliga intervjuer. Vi har kommit fram till att små företag har en dålig bild av vad revisorns arbete innebär. De är medvetna om att de måste revideras och tycker att det är en trygghet att bli reviderade, men de vet inte vem revisionen och revisionsberättelsen är till för..

I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersättning i förhållande till resterande koncernledning. Studiens syfte är att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersättning och företagets resultat vad gäller värde och lönsamhet. Studien bygger på teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frågan om samband existerar har en kvantitativ metod använts. Data har sedan analyserats med hjälp av regressionsanalyser för att identifiera samband.

Redovisningskonsulten och revisorn är två yrken som ofta benämns felaktigt av klienter och samhället i stort. Detta kan bero på att de två yrkena är nära relaterade till varandra samt att gränsdragningarna inte alltid är självklara. I samband med avskaffandet av revisorsplikten för mindre aktiebolag har många företag valt att avstå från revision och förlita sig på att redovisningskonsulten sköter den finansiella rapporteringen i enlighet med lagstadgade krav. .