Sökresultat:
1711 Uppsatser om Privata aktieägare - Sida 49 av 115
Kampen om eleverna : en studie kring en marknadsanpassad skola
Studien syftar till att sÀtta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och stÀller frÄgan om en eventuell marknadsanpassning av skolvÀsendet lett till ett nÀrmande mellan offentligt Àgda och privat Àgda skolor. Tio gymnasieskolorsInternetbaserade marknadsföring frÄn fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, sÀrskilt tydligt genom den ?peng? som följer till de gymnasieskolor som aktivt vÀljs av elever, en summa som gÄr förlorad för de skolor som vÀljs av fÀrre elever. Resultaten visar ytterligare att det Àr via reklam denna tÀvlan sker ? nÄgot som inte skiljer offentligt Àgda eller privat Àgda skolor Ät.
Handlingsutrymme i offentlig och privat sektor i socialt arbete : En undersökning som omfattar enhetschefernas och anstÀlldas handlingsutrymme inom respektive sektor
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill Àven undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anstÀllda och cheferna. För att ta reda pÄ detta anvÀnder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter pÄ svenska: TjÀnsteman anvÀnds eftersom den berör handlingsutrymme och Àr en omdebatterad teori.
Den rÀttsliga grunden för allmÀn pension
Genom en traditionell juridisk metod avser den hÀr uppsatsen att studera det svenska allmÀnna pensionssystemet över tid (igÄr, idag och imorgon) för att utreda den rÀttsliga grunden för allmÀn pension. Den allmÀnna pensionsrÀtten Àr en del av de tre pelare som idag utgör det svenska pensionssystemet. De andra pelarna utgörs av den privata pensionen och avtalspensionen. AllmÀn pension har sedan början av 1900-talet erbjudits den svenska befolkningen. De första lagarna om allmÀn pension kan inte jÀmföras med det allmÀnna pensionssystemet som idag finns.
Den offentliga bostaden.
Hur lÄngt kan man egentligen gÄ innan man korsar grÀnsen för det privata i en bostad, nÀr blir en bostad dÄlig för att huvudmÄlet varit att tillföra kontexten och omrÄdet nÄgot av vÀrde med bostaden som verktyg?I denna gestaltningsstudie har syftet varit att komma sÄ nÀra grÀnsen för vad en bostad tÄl i offentlighet utan att den blir oattraktiv. Studien har undersökt vad som hÀnder med bostadens planlösning nÀr utsidan sÀtter förutsÀttningarna.Resultatet visar att bostaden har stora möjligheter att vara öppen och transparent mot sin omgivning, men för att de boende inte ska glömmas bort, krÀvs medveten planlösning och Àven en reflekterande utformning av utsidan med cykelstrÄk, anvisade gÄngvÀgar m.m. Kan dessutom den transparenta fasaden fÄ en funktion för de boende frÄn insidan sett, det vill sÀga med en tydligt riktad kvalitativ utsikt eller kanske en funktionell utsikt pÄ t.ex. lekomrÄdet, lekplasten eller dyl.
Genomslag av PR-verktyg : En studie om pressmeddelanden och dess publicering i regional press
Denna studie gör en inventering av de argument som attraherar vÀrdnationer till att ansöka om vÀrdskap för megaevenemang. De megaevenamang som behandlas i uppsatsen Àr fotbolls-VM i Tyskland 2006 och fotbolls-VM i Sydafrika 2010. ?De ekonomiska framgÄngar som antas för vÀrdnationerna visar sig oftast vara felaktiga dÄ kostnaderna underskattats och intÀkterna överskattats. Att vara vÀrd för sÄ stora megaevenemang krÀver stora förpliktelser frÄn bÄde offentliga och privata resurser under en lÄng tidsperiod. Ett vÀrdskap för fotbolls-VM kan ge vÀrdnationen de resurser de behöver för att skapa ett meningsfullt socialt liv och att förÀndra faktorer som underbygger detta.
Medlemmarnas incitament till handel och investeringar i kooperativa föreningar : en jÀmförelse mellan LantmÀnnen och Södra SkogsÀgarna
En kooperativ förening innebĂ€r att medlemmarna handlar med, Ă€ger och styr föreningen. Ăgandet bestĂ„r i huvudsak av att medlemmarna har grundinsatser, men de kan ocksĂ„ investera och handla med frivilliga insatser. Det finns olika möjligheter till frivilliga insatser, framförallt emissionsinsatser och förlagsinsatser. Via emissionsinsatser förs kapital över frĂ„n föreningens balanserade vinstmedel till medlemmens individuella konto. Detta kapital blir grund för kommande Ă„rs avkastning.
Det mÀnskliga ledarskapet - En studie om hur verksamhetschefer inom Àldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal
Titel Det mĂ€nskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ă
gren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Ă
berg Problemformulering Behovet av personal inom Àldreomsorgen kommer inom den nÀrmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgÄngar, fÄ unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp Àldre som ska fÄ plats pÄ landets olika Àldreboenden stÄr som bidragande orsaker. Hur ska Àldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstÄr som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats Àr att se hur verksamhetschefer inom Àldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.
Demografiska faktorer i samband med trivselfaktorer pÄ arbetsplatsen
Tiden mÀnniskan spenderar pÄ sin arbetsplats Àr en stor del av ens liv, dÀrför Àr det fundamentalt för vÀlbefinnandet att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att du ska trivas dÀr. Denna studie Àmnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre Äldersskillnader mellan anstÀlld och nÀrmsta chef, detta stÀllde vi i relation till anstÀlldas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger pÄ en enkÀtundersökning konturerad utifrÄn utvalda frÄgor frÄn tvÄ tidigare, redan vÀl beprövade mÀtinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anstÀlld och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns Àven signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd..
Varför byggs det inte fler hyresrÀtter? : - Ett arbete om investeringsbedömningar vid nybyggnation av hyresrÀtter.
Bakgrund: Idag rÄder det stor brist av hyresrÀtter i samhÀllet. Detta medför att unga har svÄrt att flytta hemifrÄn och att personer med begrÀnsat kapital har svÄrt att skaffa en bostad.Syfte: Syftet med arbetet Àr att undersöka vad kommunala och privata fastighetsbolag grundar investeringsbeslut pÄ. Tillsammans med befintlig teori ska en generell kalkyl skapas som fastighetsbolag kan anvÀnda vid nybyggnation av hyresrÀtter.Metod: Studien har genomförts genom att en abduktiv metod har tillÀmpats dÀr studien börjat med insamling av teori. Vidare har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiriskt material och sedan utvÀrdera om ytterligare komplettering av teori behövs.Slutsats: De undersöka bolagen anvÀnder idag olika bedömningsmetoder vid nybyggnation av hyresrÀtter. Förslaget som presenteras Àr att fastighetsbolag ska anvÀnda nuvÀrdesmetoden, en kompletterande kassaflödesanalys och Pay-off metoden vid mindre investeringar..
Viral Marketing - ett anvÀndbart fenomen inom destinationsmarknadsföring?
Titel Det mĂ€nskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ă
gren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Ă
berg Problemformulering Behovet av personal inom Àldreomsorgen kommer inom den nÀrmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgÄngar, fÄ unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp Àldre som ska fÄ plats pÄ landets olika Àldreboenden stÄr som bidragande orsaker. Hur ska Àldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstÄr som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats Àr att se hur verksamhetschefer inom Àldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.
För sÀkerhetens skull - FörutsÀttningar för god krisberedskap i offentlig sektor
Dagens kriser rör sig över hela den globala arenan och spÀnner över ett brett spektra av eventuella hÀndelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor Àr idag inte lÀngre nog, ocksÄ miljöhot, terrorism och IT bör tas med i berÀkningarna. PÄ samma gÄng hoten förÀndrats har samhÀllsstrukturen omstöpts vad gÀller krisberedskap. Stora delar av den kritiska infrastruktur som tidigare skötts av offentlig sektor hör idag till den privata sfÀren.I denna uppsats vill vi ta reda pÄ vilka förutsÀttningarna Àr för att uppnÄ god krisberedskap inom offentliga organisationer. I ljuset av det svenska kriskomplexet och tidigare forskning analyserar vi rapporter frÄn tvÄ svenska kriser, diskoteksbranden i Göteborg 1998 samt stormen Gudrun 2005.
Barns vistelsetid pÄ förskolan : Förskolans roll, pedagogisk verksamhet eller barntillsyn?
Syftet med studien var att undersöka hur tidsbalansen var mellan hemmet och förskolan ur ett perspektiv utifrÄn barnets vistelsetid pÄ förskolan. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av tidigare forskning och litteratur samt genom en kvalitativ metod via elektroniska enkÀter för vÄrdnadshavare och pedagoger bÄde kommunala och privata verksamheter. Resultatet visar att vÄrdnadshavare till stor del vill korta ner sina barns vistelsetid pÄ förskolan men att samhÀllet sÀtter ?kÀppar i hjulet? för det med krav, bÄde uttalade och tysta. I vÄrdnadshavarnas svar kan vi uppfatta att samhÀllet undergrÀver förÀldrarollen genom att pÄvisa att pedagoger Àr bÀst pÄ att stimulera barnet.
Vad krÀvs för att ta sig ur ett missbruk av alkohol och droger?
Forskning har visat att det Àr flera faktorer som har betydelse nÀr en person vill förÀndra sitt liv och avbryta ett missbruk av alkohol och droger, dels faktorer i personens omgivning dels hos individen sjÀlv. Syftet med denna studie var att finna de faktorer i privata livet eller behandling som fÄr en person att vilja lÀmnaett missbruk av alkohol och droger, samt belysa hur en sÄdan process ser ut.Undersökningen baseras pÄ tre intervjuer. Det insamlade materialet tolkades och jÀmfördes med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att negativa konsekvenser tillsammans med att man som missbrukare har nÄtt en personlig botten Àr viktiga faktorer för att komma till beslut och vilja lÀmna ett missbruk.Relationer, dvs. stödet frÄn betydelsefulla personer i nÀtverket Àr en annan betydelsefull faktor för att kunna bryta upp frÄn missbruket, samt att flytta frÄn hemstaden och bryta med gamla vÀnner.
Belöningar till ledande befattningshavare ? Hur har det pÄverkat AMF, Ericsson, SEB och Volvo?
Bakgrund/Problem: Rörlig lön har under det senaste kvartalet utgjort en alltmer betydande del av ledande befattningshavares lön i hela vÀstvÀrlden. I Sverige har rörlig lön Àven blivit vanligare. Rörlig lön eller ersÀttning kan till exempel vara bonus, aktie- eller optionsbaserad ersÀttning. Ett typiskt belöningssystem till chefer bestÄr vanligtvis av baslön, förmÄner, rörlig lön, lÄngsiktig incitament och en pensionslösning. SammansÀttningen av en ledande befattningshavares totala ersÀttning har ofta diskuterats dÀr bland annat ersÀttningsnivÄerna till chefer bör vara legitima och möta förstÄelse bland företagets intressenter.
Politiken möter de sociala medierna : En diskursanalys av intervjuer samt internetflöden
Sociala medier Àr idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sÀtt att kommunicera sÄvÀl det privata livet som den egna vÀrldsbilden. Allt vanligare blir det att pÄ dessa medier diskutera politik och lÀnka artiklar, bilder samt filmer för att stÀrka sina politiska Äsikter. Studiens syfte Àr att jÀmföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt pÄ sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjÀlp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt fÄ ökade kunskaper med hÀnsyn till diskursteorier byggda pÄ en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.