Sök:

Sökresultat:

1556 Uppsatser om Privata aktörer - Sida 32 av 104

InskrÀnkning i upphovsmannens ensamrÀtt : En utredning om gÀllande rÀtt enligt UpphovsrÀttslagen 12 §

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad gÀllande rÀtt Àr betrÀffande privatpersoners rÀtt att framstÀlla exemplar av verk för privat bruk enligt URL 12 §. Upphovsmannens rÀttigheter till sitt verk har inte alltid varit sjÀlvklara men har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. AllmÀnheten har lÀnge haft rÀtt att göra kopior av verk för sitt privata bruk dÄ sÄdan kopiering inte ansetts skada upphovsmannens rÀtt. Den digitala utvecklingen möjliggör dock fler snabba och lÀtta sÀtt för allmÀnheten att kopiera verk i den privata sfÀren. För att skydda upphovsmannens rÀttigheter och möjligheter att fÄ ersÀttning för sina verk har upphovsmannen fÄtt allt fler rÀttigheter.

Bloggen ett strategiskt verktyg? : En studie av tre offentliga ledares kommunikation via webben

Denna uppsats fokuserar pÄ att fÄnga upp en relativt ny och vÀxande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förstÄelsen för vad en blogg Àr.Ett utmÀrkande drag för bloggen, som Àr en uppdaterad webbplats vars startsida karaktÀriseras av ett antal daterade texter i omvÀnd kronologisk ordning, Àr att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav pÄ kÀllkritik av innehÄllet. Bloggen beskrivs gÀrna som en form av ?grÀsrotsjournalistik? men den anvÀnds ocksÄ som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor KÄre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de anvÀnder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation Àr.I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna anvÀnder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det pÄ lite olika sÀtt.Margot Wallström anvÀnder sig av sin privata sfÀr som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet.

Unga och arbetet. : Viktiga egenskaper hos arbetet och kommunikationsvÀgar i rekryteringsprocessen

Detta Àr en kvalitativ uppsats om hur lÀrare ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier utifrÄn sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har Àven sett pÄ hur relationen mellan lÀrare och elever ser ut pÄ sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lÀrare pÄ en skola, utifrÄn dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar pÄ mitt syfte och problemstÀllning. Det har framgÄtt att informanterna fÄr svÄrare att vara privata i och med anvÀndandet av sociala medier som Facebook samt att de Àr restriktiva i sitt anvÀndande pÄ grund av pressen pÄ att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna separera pÄ privatlivet och yrkesrollen..

Effektivisering av en produktionslinje för designade trÀgolv vid KÀhrs

AB Gustaf KÀhrs grundades 1857 i Nybro och 1947 blev KÀhrs först med att fÄ patent pÄ ett trÀgolv. Enligt KÀhrs Àr deras affÀrsidé att erbjuda miljövÀnliga och högkvalitativa trÀgolv för privata, offentliga och kommersiella miljöer. Under de senare Ären har marknaden för robustare och mer formgivna trÀgolv vuxit. DÀrför har KÀhrs pÄ kort tid byggt upp en ny linje för designprodukter. Det finns ett behov av att utvÀrdera och analysera linjen ur ett produktionstekniskt perspektiv med hjÀlp av olika LEAN verktyg.

En studie av tvÄ vÄrdcentraler : organisatoriska förÀndringar till följd av avregleringen

ABSTRACTTitel: En studie av tvÄ vÄrdcentraler: organisatoriska förÀndringar till följd av avregleringen.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Elin Moberg, Loan HoangHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2011 ? juni  Syfte: Marknaden för vÄrdcentraler i Sverige har avreglerats och förÀndrats frÄn en monopolmarknad till en konkurrensmarknad. Syftet med denna studie Àr att visa vilka skillnader och pÄföljder avregleringen har medfört pÄ marknaden. ForskningsfrÄgorna vi vill besvara Àr:Vilka huvudsakliga organisatoriska förÀndringar har skett för en offentlig vÄrdcentral sedan avregleringen?Hur skiljer sig den offentliga frÄn den privata vÄrdcentralen?Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts och semistrukturerade intervjuer med en chef för en offentlig vÄrdcentral, Stortorgets HÀlsocentral, samt för en privat vÄrdcentral, HÀlsocentralen City, har genomförts.

Minimikrav pÄ aktiekapital i privata aktiebolag - En funktionell och komparativ studie av minimikapitalkravet och tillhörande regler

AffÀrsverksamhet i bolagsform medför en risk för samtliga parter som tillskjutit kapital i bolaget. Aktiebolagsformen ger Àgarna ansvarsfrihet vad gÀller bolagets förpliktelser och som substitut har ett minimikapitalkrav upprÀttats till skydd för bolagets borgenÀrer.Minimikapitalkravets nivÄ har varierat sedan i mitten av 1800-talet och den har Äterigen ifrÄgasatts bland annat i SOU 2008:49. Denna uppsats ifrÄgasÀtter inte bara minimikapitalkravets nivÄ utan undersöker Àven dess lÀmplighet i övrigt samt stÀller det svenska regelverket i komparation till alternativa system, funna i England, Tyskland, Frankrike och USA. Uppsatsen tar hÀnsyn till reglernas effekter ur sÄvÀl ett nationellt som ett grÀnsöverskridande perspektiv. DÀrtill undersöks reglernas lÀmplighet ur ett europarÀttsligt perspektiv..

Omarbete av defekta produkter med bibehÄllen spÄrbarhet

I enlighet med Sveriges innovationsstrategi bör smÄföretagare rusta sig inför framtiden genom att bli mer innovationskraftiga, detta för att smÄföretagare kommer att stÄ för en stor del av arbetsmarknadens tillvÀxt. Ett viktigt led i innovationsarbetet Àr att titta pÄ den interna processen i ett företag med avsikt att urskilja förbÀttringspotential för att öka innovationskraften. Studien syftade dÀrmed att undersöka ett mikroföretags tjÀnsteinnovationsprocess samt faktorer som inverkar pÄ processen. Det undersökta företaget har tillgÄng till unik data och verkar i den privata tjÀnstesektorn. Genom intervjuer med samtliga personer i företaget har deras utvecklingsprocess undersökts utifrÄn ett innovativt perspektiv. Resultatet har jÀmförts med forskning pÄ omrÄdet och sedan analyserats utifrÄn dessa teorier.

Nackdelen med att vara död - en stilanalys av Bodil Malmstens Det Àr fortfarande ingen ordning pÄ mina papper

Mitt syfte med föreliggande uppsats Àr att peka pÄ vilka stildrag som kan sÀgas vara typiska för Bodil Malmsten utifrÄn Det Àr fortfarande ingen ordning pÄ mina papper frÄn 2003. Bodil Malmstens genreövergripande författarskap kommer vÀl till uttryck i denna bok. Den innehÄller drag av bÄde prosa och lyrik, vilket medför att det Àr svÄrt att placera boken i en enda genre. Malmsten tar sig an stora som smÄ livsfrÄgor och Àmnet skiftar mellan det privata och det allmÀngiltiga. Jag Àmnar dÀrför Àven se om, och i sÄ fall hur, hennes stil skiljer sig Ät beroende pÄ vilket Àmne som tematiseras.

U+ME - ?Den nordligaste kulturhuvudstaden nÄgonsin?

I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang. VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare samt Àven regionen och landet som helhet.

SkatterÀttens betydelse vid generationsskifte av skogsbruksfastigheter

SammanfattningIdag stÄr över 200 000 privata skogsÀgare i Sverige inför ett kommande generationsskifte. IstÀllet för att göra skiftesprocessen till en naturlig del av skogsfastighetens livscykel, visar statistik gÀllande de privata Àgarnas medelÄlder att mÄnga vÀljer att skjuta det, förr eller senare oundvikliga generationsskiftet, pÄ framtiden. För att garantera ett lyckat resultat av ett Àgarskifte gÀllande skogsbruksfastigheter bör vikten av att inleda generationsskiftet i god tid uppmÀrksammas.I uppsatsen behandlas det aktuella rÀttslÀget gÀllande generationsskiften av skogsfastigheter som bedrivs som enskild nÀringsverksamhet, och sÀrskild hÀnsyn tas till de skatterÀttsliga konsekvenser som uppstÄr vid de olika skiftesmetoderna arv, testamente, gÄva och köp. PÄ grund av de ekonomiska vÀrdena inblandade i generationsskiften av skogsbruksfastigheter, Àr de skatterÀttsliga bestÀmmelserna vid processen av mycket stor betydelse vid skiftesplaneringen.Ett generationsskifte kan ske genom benefika fÄng ? arv, testamente och gÄva ? eller oneröst, det vill sÀga genom ett köp.

Revisorns dubbla roll, ett hot mot revisionskvalitén?

SammanfattningRevisionsbyrÄer har sedan urminnes tider utöver revisionen erbjudit rÄdgivningstjÀnster tillsina revisionsklienter. Diskussionen om revisorns dubbla roll som bÄde revisor och rÄdgivareÀr nÄgot som diskuterats bland forskare och lagstiftare runt hela vÀrlden. Enligt tidigareforskning föreslÄs fördelarna med att revisionsbyrÄn erbjuder bÄde revision och rÄdgivning tillklienterna vara kunskapsöverföring och kostnadsfördelar.En förutsÀttning för att revisionen ska fylla sin funktion Àr att revisorn Àr oberoende i singranskning och rapportering av företagets verksamhet och rÀkenskaper. Med anledning av attföretag i större utstrÀckning efterfrÄgar rÄdgivningstjÀnster frÄn sin revisionsbyrÄ har frÄganom revisorernas oberoende intensifierats. Lagstiftare Àr oroliga för att rÄdgivningstjÀnsternautgör ett hot för revisorns oberoende.

"Fula ord" : En undersökning i ungdomars sprÄkbruk.

Uppsatsens huvudfrÄgor var att undersöka vilken attityd ungdomar har till anvÀndandet av de som benÀmns som fula ord samt varför de anvÀnder dem. Ett ord som kallas för fult innebÀr att de Àr ett tabubelagt ord. Det Àr ett ord som Àr kraftfullt, framkallar reaktioner vilket innebÀr att det inte bör sÀgas. De som personer som anvÀnder dessa ord mest Àr arbetarklassen och ungdomar, framförallt killarna. Dock har tjejerna börjat jÀmna ut skillnaderna genom att anvÀnda de ?fula orden? allt mer.Orsakerna till att de sÄ kallade fula orden anvÀnds Àr för det första för att uttrycka kÀnslor.

Betydelsen av coaching och samtal för kvinnors sjÀlvkÀnsla

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda pÄ om mina kvinnliga informanter upplevde en ökad/ förbÀttrad sjÀlvkÀnsla under coaching/ samtal. Vidare var syftet att belysa den ökade positiva ökade vÀlbefinnandet av coaching och samtal ur individ synpunkt. Samtliga kvinnor upplevde en positiv ökad upplevelse till sig sjÀlva av Äterkommande coaching/ samtal sessioner. Ett resultat var att alla informanter upplevde en betydligt högre grad sjÀlvkÀnsla och vÀlbefinnande. Kvinnorna upplevde att de alla i högre grad kÀnde sig mer tillfredsstÀllda mer sig sjÀlva som personer.

Fem lÀrares syn pÄ att kunna sÀtta grÀnser mellan det professionella och det privata : en kvalitativ studie

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur man som lÀrare skall kunna sÀtta grÀnser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationen med elever/förÀldrar. I undersökningen har jag valt att anvÀnda mig med hjÀlp av en teoretisk modell för att studera denna grÀnssÀttning. Modellen har inte för avsikt att bevisas utan skall fungera som en utgÄngspunkt i undersökningen. Jag har begrÀnsat mig till att endast studera lÀrarens omsorgsansvar för elever pÄ gymnasiet. Studien sker utifrÄn ett lÀrarperspektiv och har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ intervju metod för att kunna uppfylla syftet med ppsatsen.

Rekommendera mera? : En studie om svenska aktierekommendationer

Att investera rÀtt Àr en frÄga som bekymrat de flesta nÄgon gÄng i livet. NÀr, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen pÄ det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet pÄ aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken pÄ den ökade aktiviteten pÄ aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rÄdgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. MÄnga av dessa nÄr allmÀnheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och sÀljrekommendationer av aktier.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->