Denna C-uppsats behandlar skillnader mellan privat och kommunal äldreomsorg. Syftet är att undersöka ivilken utsträckning privata respektive kommunala äldreboenden tillämpar New public management i sinaverksamheter. Data hämtas genom fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är boendechefer förolika äldreboenden. Anledningen till att jag valt att intervjua boendechefer är för att dessa personer inneharett ledningsansvar och som även visar vilket synsätt verksamheten har. Den teoretiska bakgrunden jaganvänder mig av är NPM-teorin.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder upplevde var en meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? känsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen.

 Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

Core self-evaluation (CSE) begreppet har i tidigare studier visat sig predicera prestation i arbetssammanhang. Antaganden har gjorts om att även andra personlighetsdrag borde ingå i detta begrepp för att ytterligare förstärka dess prediktionsförmåga. Det har dock ännu inte klarlagts exakt vilka personlighetsdrag detta skulle gälla. Tidigare forskning har föreslagit extraversion som en förstärkning av CSE-modellen. Hypotesen i föreliggande undersökning var att CSE är en prediktor för prestation, samt att extraversion förklarar varians i prestation utöver CSE och därmed stärker modellen.

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärares habitus påverkar synsättet och arbetssättet inom ämnet Idrott och Hälsa. Habitus är ett begrepp vilket behandlar individens tankesätt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bär med sig. Studiens utgångspunkter har varit definitionen av hälsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angående fysiska moment inom ämnet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.

Den här studien handlar om inspelning av röstsamtal vid räddningsinsatser. Syftet med studien har varit att undersöka och se vilken nytta inspelning av röstsamtal vid räddningsinsatser kan medföra. Utöver nyttan har vi försökt identifiera möjliga utmaningar och tillvägagångssätt för att bemöta utmaningarna har redovisats. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa djupintervjuer med fyra representanter från räddningstjänsten i Göteborg, där tre var insatsledare och en var insatschef. I det empiriska materialet framkom det att inspelning av röstsamtal har en nytta och att det uppkommer möjliga utmaningar.

Tidigare forskning har visat att den psykosociala arbetsmiljön är en viktig del av arbetslivet eftersom individer påverkar och påverkas av den. En betydande del är också upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som samtliga tillhör begreppet KASAM. Syftet med denna undersökning är att studera om olika aspekter kring psykosocial arbetsmiljö kan förklaras utifrån känsla av sammanhang (KASAM), kön, ålder och stress. Studien undersöker även samband mellan KASAM i kön, ålder samt stress. Undersökningen är fokuserad på både offentlig och privat sektor i arbetslivet n=140, fördelat på 94 kvinnor och 46 män.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera budgetprocessen i en kommun indelad i stadsdelsnämnder och speciellt diskutera budgetprocessen internt inom en stadsdelsnämnd. Metod: Vår studie av budgetprocessen i Stadsdel Centrum är att karaktärisera som en fallstudie. Teoretiska perspektiv: Litteraturen behandlar budgetprocessens olika delar. I huvudsak används litteratur inriktad på offentlig verksamhet. Även allmän företagsekonomisk litteratur används dock för att visa på skillnader mellan offentlig och privat verksamhet.

Användandet av sociala medier av politiker har fått global spridning de senaste åren. Med Obama i framkant har det visat sig att det är betydelsefullt att ha ett starkt personligt varumärke på sociala medier såsom Twitter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska politiker konstruerar ett personligt varumärke via mikrobloggen Twitter. Vi har undersökt hur politikerna framställer sig och vilka roller som synliggörs, samt vilken agenda som ligger bakom deras framställning. Vi har använt oss av flera olika teoretiska begrepp för att analysera vårt material.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

Hälsa och idrott är idag mer eller mindre en del av alla svenskars vardag vilket sätter pressaktörer på marknaden. Ett brett utbud och bra service förväntas oavsett vilken anläggning sombesöks vilket ställer mycket höga krav på både anläggningar och aktörer. I många fall saknarkommuner resurser för att prioritera frågan och en lösning på problemet kan vara offentligprivatsamverkan (OPS) där en kommun ingår en samverkan med en privat aktör. Då det vidstudiens början saknades forskning kring hur identiteter kan samsas inom ett varumärkeämnar denna studie att undersöka hur två parter som ingått OPS kan kommunicera sinidentitet på ett enhetligt vis för att skapa ett enat uttryck.Då studien syftar till att undersöka två parter som ska rymmas inom ett varumärkeundersöktes teorier kring vad som ligger till grund för en stark identitet och image och hurobalans mellan flera identiteter kan upptäckas och åtgärdas. Då en kvalitativ studie med enblandad metod av fallstudie och tvärsnittsstudie utfördes har datainsamling skett genomkvalitativa intervjuer, en kvalitativ enkät samt genom att studera upphandlingsdokument.Studieobjektet Arena Grosvad valdes för fallstudien eftersom det ansågs vara ett lämpligtstudieobjekt då det är en idrottsanläggning som ägs av en kommun men drivs av en privataktör genom OPS.

Antag att två parter i två olika EU-stater gör affärer med varandra. En bank med säte i Frankrike ingår ett avtal rörande förvaltning av kapital åt en klient med hemvist i Spanien. Parterna kommer sedermera överens om att eventuella tvister med anknytning till huvudavtalet ska prövas exklusivt av domstol i Luxemburg för det fall klienten väcker talan. Därutöver anges i avtalet att banken ska behålla sin rätt att väcka talan vid varje annan behörig domstol. Parterna har därmed ingått ett prorogationsavtal som ger banken ett ?större urval? av behöriga domstolar.