Denna undersökning är en analys av fem ungdomar med invandrarbakgrund. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri som jag grundar min analys på. Adriana kommer från Bosnien, Zelko är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar, Natasha kommer fram Tjetjenien, Noah kommer från Irak och Albina kommer från Montenegro. Genom att fått ta del av respondenternas berättelser om vem de är, hur deras liv sett ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt hur deras identitetsskapande påverkats av detta. Syftet är att analysera och få en inblick i hur några ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig själva i samhälle där de ses som invandrare.

Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.

Uppsatsens syfte är att, med hjälp av teorier om symboliskt kapital och om identitet, finna svaret på hur, och om, husmanskosten och begreppet husmanskost förändrats med tiden och hur det konstrueras en kvalitetsstämpel i begreppet utifrån idéer om det ?svenska? och det ?genuina?. Den har även som syfte att diskutera matens betydelse för kulturarv, identitetstillhörighet och svenskhet. Genom att leta efter förändringsprocesser och attityder i kokböcker kommer jag visa på förändringar i begreppet husmanskost och hur begreppet får en förändrad användning. Vår kokbok säger sig spegla samhället genom att vara ?i sin samtid? och därmed blir min undersökning intressant då man med det synsättet kan dra slutsatser om samhället, etnicitet och konstruerandet av vad svenskhet är.

The position of middle-management is a role where the manager is at risk of being caught between its management and its employees. Elderly care is an industry that has been discussed a lot, to a large extent on how businesses should be managed and by whom it should be conducted. Middle-management in the business of elderly care thereby possess a vulnerable position in a controversial industry. In this study the aim is to investigate the managers' roles and tasks in both the public sector and the private sector in elderly care. It also aims to examine whether there are differences between the roles and how they in such cases is manifested.

 Bakgrund och syfte: Sociala plattformar utmanar de traditionella medierna och Twitter har på senare tid öppnat upp en ny arena för den politiska kommunikationen. Plattformen används som ett verktyg av politiska aktörer och personer som vill skapa debatt och opinion, men även stärka sitt personliga varumärke. Carl Bildt är som första svenska utrikesminister på Twitter ett unikt fall. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur han använder sig av den sociala medie-plattformen Twitter. Vi intresserar oss för hur han kommunicerar sitt officiella arbete och sina personliga betraktelser till övriga användare.

Social media on the internet allows both public and private actors to communicate with each other. The aim of this qualitative study is to explore the relationship between the public and the private in social media on the internet, specifically with emphasis on the identities which are shaped in this relationship. The social media explored in this study is the micro blog Twitter. Data was collected from the pages of three public and private actors on Twitter, specifically with concern to their interaction with public and/or private actors. The data was analysed with support in sociological theories on modernity, identity, self-identity, socialisation and Erving Goffman's theories on everyday expression.

Syftet med denna uppsats är att undersöka svenskämnets identitet och attityden till ämnet. Undersökningen är riktad till elever i år 9, svensklärare och lärare i andra ämnen. Hur ser dessa informantgrupper på ämnet och ämnets roll i skolan? Undersökningen grundar sig i tre olika frågeformulär (bilaga 1, 2 och 3) och den är utförd med både kvantitativ och kvalitativ metod.Resultatet från undersökningen visar att attityden till svenskämnet i stort är positiv. När det gäller ämnets identitet och kärna visar resultatet på ett till ytan sett helhetsämne men ämnet verkar splittrat då vi gör en fördjupad tolkning av svaren.

REFERATSyftet med detta arbete är att försöka ta reda på den bästa balansen i kontakten mellan ridlärare och ridelev, för att rideleven skall lära sig optimalt och att ridläraren samtidigt ska må bra i sin yrkesroll. Som en fortsättning på liten studie gjord av oss, Jacqueline Alex och Anja Forsberg under vårt första utbildningsår 2008 (Bilaga 2), med titeln ?Att lära ut? ville vi fördjupa oss i frågeställning enligt följande:Behöver ridläraren ha en privat relation med sina ridelever, för att få en bra effekt i sin ridundervisning? Vilka komplikationer uppstår när ridläraren blir för privat? Hur hittar man balansen mellan att ha en god kommunikation med sina ridelever utan att bli för privat??Det som till exempel kan hända är att rideleven berättar om privata problem som inte ridläraren har utbildning i att hantera eller att eleven kan tappa respekten för läraren om den blir för mycket kompis med sina elever.Huvudsakligen har djupintervjuer gjorts som en kvalitativ studie, för att få veta mer förutsättningslöst hur ridlärarna resonerar kring dessa frågeställningar. Ridlärare med olika erfarenhet intervjuades för att få spridning på materialet. En Mp3-spelare användes för att spela in under intervjuerna, samtidigt som svaren skrevs ner, även följdfrågor skrevs ner.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar anser att sociala medier påverkar identitet och socialt samspel ungdomar emellan. Genom en fokusgruppsintervju har ungdomar kommit till tals och sinsemellan fått chansen att diskutera frågor kring sociala mediers påverkan på såväl, beteenden och delaktighet, som självbilden. Resultatet ger en bild av att sociala medier riskerar att få konsekvenser på ungdomarnas självbild och interaktion. Främst då fokus hamnat på att via sociala medier förmedla och upprätthålla bilden av sig själv som den perfekta, med dyr livsstil och sunda levnadsvanor. Vilket ungdomarna anser problematiskt, stressfullt och ångestladdat, den negativa påverkan är dock bara en sida och de sociala medierna framstår som viktiga arenor i ungdomars liv..

Syftet med denna studie är att undersöka hur självskattad arbetstillfredsställelse kan prediceras av egenkontroll, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap, stimulans från arbetet samt arbetsbelastning. Syftet är även att se om resultatet påverkas av ålder, kön och anställningstid. Studien är genomförd på ett privat assistansbolag. Bakgrunden till valet av undersökningsområde har sin utgångspunkt i tidigare forskning som beskriver att de ovan nämnda variablerna har stor påverkan på den totala arbetstillfredsställelsen. Populationen i denna studie är personliga assistenter och urvalet består av 53 assistenter.

Facebook är världens mest erkända sociala medium med störst marknadsandel och flest användare. Nästintill 70% av 16-25-åringar i Sverige är dagligen aktiva på Facebook. I dagens samhälle har vi en delad identitet med en så kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet på sociala medier, som exempelvis på Facebook. Ett sätt att utveckla sin online-identitet är att dela personlig information.

Denna studie har bedrivits, för att synliggöra hur bloggare framställer sin identitet relaterat till kost och träning. Vi har valt att rikta in oss på bloggar, eftersom bloggen kan ses som en plats där individen har stor frihet för uttryck. Tidigare forskning skildrar hur skiljelinjen mellan en offline-identitet och en online-identitet är svårdragen, men synliggör hur de båda identiteterna liknar varandra. Det synliggörs även att individen ser bloggen som en säker plats för uttryck, vilket ofta resulterar i att bloggen antar en dagboksliknande form, eller att den generellt rör vardagliga händelser och är rik av personlig information i relation till bloggaren. Samtidigt synliggör tidigare forskning att sociala medier har kommit att bli en central punkt för marknadsföring, och dessa forum har på grund av detta blivit mål för placering av annonser, hyperlänkar etcetera. Vår studie har visat att bloggare framställer sig själva som individer som utesluter livsmedel i sin kost, och detta för att de uttrycker att det är fördelaktigt att vara nyttig, samt att de ser sin träning som resultatfokuserad, och använder en PT som hjälpmedel för att frambringa största möjliga resultat..

Uppsatsens syfte är att undersöka om personalchefer upplever sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet, om det är möjligt att skilja begreppen åt i deras upplevelser av yrket och vilken betydelse upplevelsen av yrket som en yrkesroll och/eller yrkesidentitet har för hur yrket upplevs i relation till den personliga identiteten. Frågeställningarna är:oUpplever personalchefer sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet och är det möjligt att skilja begreppen åt i deras upplevelser av yrket?oHur upplevs yrket i relation till den personliga identiteten beroende på om yrket upplevs som en yrkesroll och/eller som en yrkesidentitet?Eftersom upplevelsen av ett yrke, både i relation till begreppen yrkesroll och yrkesidentitet och i relation till den personliga identiteten, är personlig och unik har studien en kvalitativ ansats. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer med sex personalchefer vilka valts med avseende på att få jämn fördelning av kön, ålder och utbildningsbakgrund samt anställda i privat och offentlig sektor. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med hjälp av meningskategorisering vilken låg till grund för analysen.Det framkom i undersökningen att personalcheferna skapade en yrkesidentitet i samspel med omgivningen.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en receptionsanalys av Härskarringens bilder av män diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhället och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört två gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta källmaterial analyserades med hjälp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis är sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade även medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..