Under vĂ„ren 2005 faststĂ€lls doktrinen för markoperationer i den svenska Försvarsmakten.Doktrinen bygger pĂ„ manövertĂ€nkandet, nĂ„got som rimligen bör pĂ„verka hur armĂ©n bedriverförbandsövningar. För att kunna införa en ny doktrin krĂ€vs att den efterlevs, prövas ochutvĂ€rderas, inte minst för att kunna utveckla densamma. Det Ă€r förhĂ„llandevis enkelt att rentintellektuellt bekĂ€nna sig till de teorier om manöverkrigföring som doktrinen bygger pĂ„, det Ă€rdesto svĂ„rare att tillĂ€mpa manöverkrigföringens principer och att skapa förbandsövningar som gördet möjligt att tillĂ€mpa dem. Problemet som studeras i denna uppsats Ă€r sĂ„ledes följande:Återspeglas manöverkrigföringskonceptet i armĂ©ns slutövning (RSÖ-04 Dubbeleken)?Mitt pĂ„stĂ„ende Ă€r att armĂ©n under RSÖ-04 inte övar manöverkrigföring i den utstrĂ€ckning somkrĂ€vs för att kunna införa och utveckla manövertĂ€nkandet inom armĂ©n.Syftet med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga förekomsten av manöverkrigföringskonceptets centraladelar, lĂ€s principer, i armĂ©ns slutövning (RSÖ-04).

Det stÀlls stora krav pÄ den militÀra organisationen vid genomförandet av en amfibieoperation. Denna uppgift Àr nÄgot som den svenska försvarsmaktens amfibiekÄr ej har förmÄga till att lösa ut inom ramen för vÄr organisation. I framtiden stÀlls det krav pÄ att den svenska amfibiekÄren skall kunna vara delaktig i en multinationell expeditionÀr landstigningsstyrka. Sverige saknar dock doktriner och en militÀrteoretisk grund för amfibieoperationer. För att tillhandahÄlla en sÄdan teoretisk grund avser författaren att anvÀnda sig av den brittiska militÀrteorin för vad en amfibieoperation krÀver.

Byggnadsbranschen bÄde i Sverige och internationellt sett har under en lÀngre tid tampats med problem gÀllande bristande kvalitet avseende produkter och sviktande förtroende mellan branschens olika parter. För att rÄda bot pÄ dessa problem har ett nytt sÀtt för att genomföra byggentreprenader tagits fram: partnering. Medans de privata byggherrarna Àr fria att upphandla byggentreprenader efter eget skön styrs de offentliga byggherrarna av Lag (2007:1091) om offentlig upphandlings(LOU) regler och principer. Uppsatsen utreder huruvida det Àr förenligt med LOU att genomföra byggentreprenader med hjÀlp av partnering. Som ett led i detta utreder uppsatsen Àven vad partnering innebÀr samt utreder vilka regler och principer som en offentlig byggherre har att följa enligt LOU dÄ den upphandlar byggentreprenader över gÀllande tröskelvÀrde..

Svensk försvarslogistik genomgÄr i skrivande stund en stor organisationsförÀndring som innebÀr att stora delar av verksamhets- och ansvarsomrÄden som tidigare funnits under Försvarsmaktens logistik, FMLOG, nu överförs till den civila myndigheten Försvarets Materielverk, FMV. Försvarsmakten och FMV skall genom reformen tillsammans spara 760 miljoner kronor per Är. Besparingar som skall skapa ekonomiska förutsÀttningar att utveckla Försvarsmakten mot ett mer anvÀndbart och tillgÀngligt försvar.I uppsatsen analyseras i vilken utstrÀckning de fem grundlÀggande principerna för militÀr logistik; Helhetssyn, Resurseffektivitet, Behovsstyrd logistik, Anpassad tillgÀnglighet och Interoperabilitet varit integrerade i reformen Omdaning Försvarslogistik vilket svarar pÄ frÄgan om det finns en spÄrbarhet till Försvarsmaktens Grundsyn Logistik i densamma.  Undersökningen visar att principen Resurseffektivitet Àr fokus för reformens mÄl och syfte men att Àven övriga principer till viss del gÄr att spÄra i reformsarbetet. En slutsats jag dragit av detta Àr att Försvarsmaktens Grundsyn Logistik och de fem grundlÀggande principerna för militÀr logistik anvÀnds vid planering av militÀr logistik och bedöms dÀrför inte vara inaktuella. I uppsatsens avslutande del diskuteras undersökningens resultat och slutsatser och paralleller dras till bÄde teori kring militÀr logistik och till rÄdande forskningslÀge inom omrÄdet..

Sammanfattning - ?FrÄn allmÀnnyttigt till affÀrsmÀssigt ? en studie av effekterna pÄ redovisningen efter att den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag trÀtt i kraft?Datum: 2012-05-30NivÄ: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15hpInstitution: Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, HST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Martin Davidsson (martinmartin400@gmail.com)Ida Wallén Ehrstrand (ida.wallenehrstrand@comhem.se)Titel: FrÄn allmÀnnyttigt till affÀrsmÀssigt ? en studie av effekterna pÄ redovisningen efter att den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag trÀtt i kraft  Handledare: Esbjörn SegelodNyckelord: AllmÀnnyttan, affÀrsmÀssiga principerFrÄgestÀllning: EU direktiv har initierat en ny lagstiftning som innebÀr att de kommunala bostadsaktiebolagen ska drivas pÄ affÀrsmÀssiga grunder. Vi frÄgar oss: Vad innebÀr egentligen affÀrsmÀssiga principer för de kommunala bostadsaktiebolagen? Vilken skillnad blir det att driva kommunala bostadsaktiebolag enligt den nya lagen? Vilken pÄverkan fÄr applicerandet av affÀrsmÀssiga principer pÄ kommunala bostadsaktiebolags externredovisning?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad det innebÀr för de kommunala bostadsaktiebolagen nÀr dessa mÄste drivas enligt affÀrsmÀssiga principer och vilka konsekvenserna blir. Metod: En kvalitativ studie Àr vald för att fÄ ett bredare perspektiv för problemet. Information har samlats in genom databaser, webbsidor och en personlig intervju.

Kandidatuppsats 20 p, Bygghantverksprogrammet vid Institutionen för kulturvÄrd, HT 2006.

Idag Àr det för en stark stat i vÀstvÀrlden inte svÄrt att vinna ett konventionellt krig. Dock har man svÄrt med konflikter dÀr en stat möter en icke-stat, till exempel USA i Afghanistan idag, trots att gerillan nÀstan uteslutande Àr sÀmre rustad och trÀnad jÀmfört med sin motstÄndare. Sverige Àr ett förhÄllandevis litet land och frÄgan finns om vi skulle klara en eventuell invasion. Det har tidigare existerat en debatt om gerillakrig Àr nÄgot för de svenska stridskrafterna och det torde vara aktuellt Àn idag. Principer för hur striden ska föras benÀmns i Sverige taktiska grundprinciper.

Denna fallstudie har utförts vid Sandvik Mining and Construction Köping AB, ett bolag tillhörande Sandvikkoncernen, som tillverkar borrkronor till gruvindustrin. Organisationen arbetar med förbÀttringsarbete enligt principer frÄn Lean production, vilket bland annat innebÀr att en större layoutförÀndring pÄgÄr i fabriken med syfte att förbÀttra det övergripande flödet. I samband med detta förbÀttringsarbete kommer den manuella monteringslinan av borrkronor att flyttas. Detta ger möjlighet att se över monteringslayouten utifrÄn vÀrderingar, principer och verktyg frÄn Lean och ergonomi. Syftet med studien Àr att lÀmna förslag pÄ en monteringslayout som Àr utformad pÄ ett sÄdant sÀtt att den minimerar förekomsten av icke vÀrdeskapande aktiviteter, förebygger fel samt skapar goda förutsÀttningar för en ergonomiskt lÀmplig arbetsmiljö.

Etiska konflikter och dilemman Àr stÀndigt aktuellt i skolan. MÄnga gÄnger Àr det svÄrt för lÀraren att ta stÀllnig till hur olika problem bör hanteras. LÀraren har en mÀngd faktorer att ta hÀnsyn till sÄsom lÀroplanens riktlinjer och vÀrderingar, elevernas förutsÀttningar och behov, etiska principer och resurser.Inledningsvis ges en litteraturgenomgÄng som inrymmer skolans vÀrdegrund, etiska principer, mÀnniskosyner, yrkesetik samt beslutsmodeller. Avslutningsvis utformade jag en konkretiserad beslutsmodell med mina intervjuer som underlag.Syftet med denna uppsats Àr att studera lÀrares och lÀrarstudenters etiska stÀllningstagande i vÀrdegrunds relaterade konflikter som kan uppkomma inom skolan. Syftet Àr sÄledes att fÄ en uppfattning om lÀrares vÀrderingar och synpunkter i frÄgor som rör etiska dilemman.

MÄlet med denna essÀ Àr att tyda den inverkan stadsbyggnadsideologier och typologier har haft och har pÄ det offentliga rummet. Dessutom vill vi försöka reda ut hur vi som [blivande] landskapsarkitekter anvÀnder oss av dessa ideologier och typologier i vÄr egen gestaltning.Avstampet tas i en kvalitativ dokumentanalys dÀr vi försöker sammanfatta och beskriva de stadsbyggnadsideologier som har haft störst betydelse för hur vÄra offentliga rum i, framförallt, europeiska stÀder ser ut.För att fördjupa förstÄelsen och uppnÄ en 1+1=3 effekt har vi valt att komplettera den mer beskrivande delen med en utforskande del i vilken vi i skissform sammanfattar ideologiernas principer. Metoden tycker vi stÀmmer bra överens med att vi de tre första Ären ofta fÄtt höra hur viktigt det Àr för förstÄelsen av en plats delar och helhet, att analysera platsen genom skissande.Till sist tar vi ett omvÀnt angreppssÀtt och söker med utgÄngspunkt i en egen design se spÄr av historiska principer och ideologier. För att göra jÀmförelsen mera överblickbar har vi anvÀnt en och samma plats till samtliga skisser.Slutsatsen blir att vi sjÀlva tar stor hÀnsyn till de principer som konstaterats fungera och att detta till stor del beror pÄ att de teorier som lanseras idag har just detta angreppssÀtt, att samla bra erfarenheter och göra dem Ànnu bÀttre..

Idag finns ett stort antal e-tjÀnster som riktar sig till breda anvÀndargrupper. Att designa e-tjÀnsteranpassade för dessa grupper kan vara mycket komplicerat, men det finns metoder för attunderlÀtta detta. Donald Norman beskrev 1983 ett antal principer för design av vardagsföremÄl.Dessa principer har blivit allmÀnt vedertagna inom design och anvÀnds flitigt inominteraktionsdesign. Syftet med uppsatsen Àr att testa om principerna kan möta de behov en bredgrupp av anvÀndare kan ha. Vi vill utifrÄn dessa principer utvÀrdera en befintlig e-tjÀnst ochutifrÄn denna utvÀrdering och analys skapa nya designförslag.

Rapporten Àr skriven pÄ svenska. För att utveckla anvÀndarvÀnliga system finns ett flertal riktlinjer angÄende hur man ska designa systemet. Rapporten tar huvudsakligen upp de designprinciper som Professor Donald Norman utvecklade, och som behandlar varje omrÄde i ett informationssystem. Det finns Àven andra riktlinjer som beskriver anvÀndarprinciper och universal design, och som med fördel kan följas vid design av ett informationssystem. En grupp pÄ North Carolina State University i USA Àr en av mÄnga som har utvecklat sju principer för att behandla anvÀndarvÀnlighet[1].

Uppsatsen Àr ett försök att se kulturarvsförvaltningen i Kalmar lÀn utifrÄn Ostroms Ätta principer, som handlar om en uthÄllig förvaltningen..

Syfte med detta arbete Àr att förstÄ den grundlÀggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger pÄ, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie, studiebesök pÄ Holma Folkhögskola och St HansgÄrdens fritidsgÄrd, samt pÄ filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren pÄ 1970-talet, och syftar till att utforma sjÀlvförsörjande och sjÀlvreglerande lokalsamhÀllen, baserade pÄ hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om mÀnniskor och begrÀnsad tillvÀxt och konsumtion, samt rÀttvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förÀndra vÄrt sÀtt att tÀnka kring djur och natur, matproduktion och samhÀllet.

Detta arbete har kartlagt att BP har ett CSR-arbete utifrÄn Global Compact?s tio principer, men med brister. Den frÀmsta bristen gÀllande deras CSR-arbete Àr inom miljö, men företaget Àr klar med att företagets huvudsyfte Àr att hitta, utvinna och generera vinst till sina aktietagare - vilket följaktligen inte Àr en miljövÀnlig handling för ett oljeföretag. Arbetet har Àven jÀmfört det CSR stÄr för med Global CompactŽs tio principer, som utvecklades av FN 1999. Global Compact innefattar fyra omrÄden; MÀnskliga rÀttigheter, ArbetsrÀtt, Miljö samt BekÀmpning av korruption.