Sök:

Sökresultat:

966 Uppsatser om Principer för användbarhet - Sida 20 av 65

"Det Àr bara att vÄga" - Sex pedagogers resonemang kring musikens plats och funktion i förskolan

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfÀltet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare pÄ omrÄdet. I studien ingÄr tvÄ förskolor som inte har nÄgon musikinriktning. PÄ dessa förskolor utfördes kvalitativa intervjuer, en gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn pÄ förskolor och pedagoger Àr fingerade.

Nettolöneavtal - vad innebĂ€r RÅ 2010 ref 15 för bruttolöneberĂ€kningen vid nettolöneavtal?

Vid utsÀndning av personal Àr det vanligt att arbetsgivare anvÀnder sig av nettolöneavtal för att undvika att personalen sÀger nej till en utsÀndning av ekonomiska skÀl. Genom att garanteras en nettolön blir skattesatsen i det land som utsÀndningen sker till betydelselös för den utsÀnde. Detta beroende pÄ att den utsÀnde fÄr det belopp den har blivit lovad och inte mer eller mindre oavsett vilket land personen sÀnds ut till. NÀr arbetsgivaren Ätar sig att betala den skatt som belöper pÄ inkomsten uppkommer en skatteförmÄn i form av fri skatt.Syftet med uppsatsen Àr att klargöra rÀttslÀget nÀr det gÀller förmÄn av fri skatt. Eftersom utrycklig reglering i lag saknas inleds uppsatsen med de allmÀnna principer som styr svensk skatterÀtt.

Grön Flagg, en studie av miljöcertifiering av skolan

Detta examensarbete handlar om miljöcertifiering i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att ta reda pÄ hur miljöcertifiering av skolor gÄr till. En specifik skola har studerats och jag har undersökt om den specifika skolan nÄr upp till mÄlet med miljöcertifieringen, att skapa en bÀttre miljö genom att skapa aktiva och deltagande samhÀllsmedborgare. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en intervjustudie. För att erhÄlla utmÀrkelsen Grön Flagg, att bli miljöcertifierad, krÀvs att skolan gör en anmÀlan till organisationen HÄll Sverige Rent, arbetar för att förbÀttra miljön genom att följa vissa riktlinjer och principer och slutligen lÀmnar in en rapport dÀr resultaten redovisas.

FörbÀttring och effektivisering av materialhantering och materialflöden

Atlas Copco Craelius Ă€r en del av Atlas Copcos division Geotechnical Drilling and Exploration inom affĂ€rsomrĂ„det anlĂ€ggnings- och gruvteknik. Atlas Copco Craelius som Ă€r belĂ€get i MĂ€rsta utanför Stockholm utvecklar, tillverkar och marknadsför utrustning för undersöksborrning, grundlĂ€ggning och markförstĂ€rkning.Detta examensarbete syftar till att identifiera möjliga förbĂ€ttringsomrĂ„den i materialhanteringen och effektivisering av materialflöden. Fokus för examensarbetet har riktats mot vilken strategi och principer som anvĂ€nds för lagerhĂ„llningen och utformning av lagerlayouten. Examensarbetet Ă€r ocksĂ„ en del av Atlas Copco Craelius kontinuerliga verksamhet om att stĂ€ndigt utveckla och förbĂ€ttra verksamheten och arbetsmetoder.I examensarbetet har en organisationsjĂ€mförelse gjorts mot bĂ„de Scania och Öhlins för att nyansera infallsvinklarna och bidra med ett annat perspektiv pĂ„ verksamheten.Slutligen har denna rapport författats innehĂ„llande förbĂ€ttrings- och utvecklingsomrĂ„den med förslag pĂ„ hur materialhanteringen kan förbĂ€ttras samt materialflöden effektiviseras, med reducerade ledtider och transporter samt förbĂ€ttrad arbetsmiljö som positiva effekter..

Manligt, kvinnligt, jÀmlikt? : En genusanalys av lÀromedlet Den levande litteraturen

Syftet med denna studie Àr att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i lÀromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till lÀroplanens mÄl om att skolan skall förmedla jÀmstÀlldhet. Janssons lÀrobok frÄn 1995 Àr ett vanligt förekommande lÀromedel och passar dÀrför bra för en kvalitativ analys av hur isÀrhÄllandet av mÀn och kvinnor verkstÀlls och vilka normer som tillÀmpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen Àr inspirerad av Williams studie frÄn 1997 och har Àven Hirdmans teori om genussystemets tvÄ principer som utgÄngspunkt. Resultaten visar att lÀroboken bidrar till att bekrÀfta och förstÀrka dikotomin och hierarkin, det vill sÀga att isÀrhÄlla kvinnor och mÀn och framhÄlla mannen som norm, med vilken kvinnan jÀmförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan lÀroboken Den levande litteraturen och lÀroplanens mÄl om att förmedla jÀmstÀlldhet och lÄta undervisningen spegla bÄde manliga och kvinnliga perspektiv..

Amazonas regnskog: varför fungerar inte ÄtgÀrderna för hÄllbar utveckling?

Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i problematiken i Amazonas regnskog förklara varför de ÄtgÀrder som satts in inte fungerat enligt avsikterna, samt att diskutera möjliga lösningar pÄ de problem som finns utifrÄn Elinor Ostroms teori. Slutsatsen Àr att regnskogsavverkning, industrier, boskapsskötsel och svedjebruken Àr de faktorer som har störst negativ miljömÀssig inverkan pÄ Amazonas. Trots kan jag dra en stark slutsats av detta, och det handlar om att dessa problem skulle vara betydligt mindre om lÀnderna det rör sig om hade haft bÀttre ekonomi. Ekonomin Àr en starkt avgörande faktor till varför Amazonas exploateras. Att Ostroms principer för att en institution för common-pool resurser ska lyckas inte i huvudtaget uppfylls av Amazonas regnskog kan jag konstatera.

Offentlighet och Stortorg

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förĂ€ndrats i takt med samhĂ€llets utveckling och det Ă€r först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrĂ„n JĂŒrgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. UtifrĂ„n detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som stĂ„r inför en omvandling Ă€r Stortorget i Karlskrona. Genom tillĂ€mpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala lĂ€ge i staden, kan omgestaltas.

Varför hÄllbarhetsredovisning? : En studie inom tillverkningsindustri- och energibranschen

Varför vÀljer företagen inom tillverkningsindustri- och energibranschen att tillÀmpa frivilligt hÄllbarhetsarbete och tillhandahÄlla frivillig hÄllbarhetsredovisning? Vilka Àr deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en sjÀlvklarhet att det Àr en frÄga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillÀmpningen av hÄllbarhetsaspekterna Àr sÄ pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal pÄverkningsbara element för att ge lÀsaren en djupare förstÄelse kring varför företag arbetar med frivilliga hÄllbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhÄllandets och enskilda kritiska hÀndelsers pÄverkan Àr faktorer som stÀllts i fokus. Vidare har vi Àven granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hÄllbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehÄllandes principer för en hÄllbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hÄllbarhetsaspekternas tillÀmpning och företagens vitala strÀvan efter livsnödvÀndiga resurser. Som stöd för vÄra resonemang har vi anvÀnt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin.

Principer för lagerstyrning hos GNT Group

GNT Group is a Nordic/Baltic wholesaler that distributes products in the IT, entertainment and home electronics sector. GNT is facing problems with inaccurate inventory levels which can lead to unnecessarily high inventory carrying costs or lost sales. Currently the decisions about when and how many to order are made somewhat arbitrarily by the responsible personnel. Their decisions are based only on some brief sales history and on experience. GNT wants to develop its ERP system to be able to support the purchaser in these and other related decisions.

Bördefördelning av rÀttvis klimatpolitik: En analytisk granskning

UtslÀpp av vÀxthusgaser Àr idag ett stort globalt miljöproblem. Majoriteten av nationer och fristÄende forskare Àr överens om att detta mÄste förÀndras, problemet kommer i diskussionen om hur detta ska göras och vem som ska stÄ för kostnaderna. Den hÀr rapportens syfte Àr att analysera de mest frekventa grundprinciperna för rÀttvis fördelning som tas upp i de globala miljöförhandlingarna. DÀrefter utreds utfallen dessa principer skulle ge upphov till om de applicerades Är 2005 pÄ de medlemslÀnder i Europeiska Unionen som anslöt före Är 2004. Vidare avgrÀnsas studien till att enbart behandla tilldelning av utslÀppsrÀtter samt utslÀpp av koldioxid.

En studie i informationsgrafik : Designstrategier och principer för det animerade formatet

In the media richness of everyday life, the encounter with information graphics ishappening on a daily basis, whether we are aware or not. With the development andeasy access of technologies, new ways to create and display information graphics hasemerged. Among them, the animated information graphics, which in the few pastyears appears to have increased in popularity on video sharing websites such asVimeo and Youtube. In the genre of animated information graphics, there seems to bean inherent diversity regarding the design characteristics. In this study we exploredliterature and research on information graphics and related subjects.

Turkiet pÄ grÀnsen En studie av Turkiets vÀg mot EU-medlemskap

Uppsatsen behandlar EU:s utvidgningspolitik och dess underliggande krafter. Syftet Àr att förklara Turkiets lÄnga vÀg mot EU-medlemskap med hjÀlp av en jÀmförelse med Polen. VÄrt teoretiska ramverk Àr en tredelad modell som förklarar individers och organisationers handlande. Modellen bestÄr av konsekvenslogik som rör rationella kalkyler om nytta, regellogik som behandlar situationsspecifika regler och uppfattningar om gemenskap och identitet, samt morallogik som tar sin utgÄngspunkt i universella principer som demokrati och mÀnskliga rÀttigheter. Förutom de officiella dokumenten rörande utvidgningen undersöker vi den inofficiella diskussionen - en relativt oprövad avgrÀnsning i den europeiska kontexten.

Avskrivningar enligt IAS 16 Noterade företags val av avskrivningsmetod

Sverige Àr sedan den 1 januari 1995 medlem av Europeiska unionen, vilket innebÀr att Sverige mÄste tillÀmpa det regelverk som utvecklats inom Europeiska gemenskapen. Den Europeiska gemenskapen antog i november 1995 en ny strategi för redovisningsharmoniseringen i unionen. FrÄn och med 2005 skall alla noterade bolag upprÀtta sin koncernredovisning i enlighet med International Accounting Standards. Regelverket syftar till att öka jÀmförbarheten mellan företag och lÀnder vilket i sin tur medverkar till att den internationella redovisningen i större grad blir harmoniserad.Materiella anlÀggningstillgÄngar regleras i International Accounting Standard 16 och definieras som fysiska tillgÄngar som innehas för produktion eller distribution av varor eller tjÀnster som företaget förvÀntas anvÀnda mer Àn under en period. Olika avskrivningsmetoder skall anvÀndas för att systematiskt fördela av det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden.

Lex Mercatoria: det nya handelsbruket

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett sĂ€rskilt förbehĂ„ll. DĂ„ svenska avtalslagen betraktas som förĂ„ldrad i jĂ€mförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mĂ„n om att öka effektiviteten pĂ„ den inre marknaden. UniP och PECL, Ă€r andra internationella principer som kan pĂ„verka avtalslagens utveckling, pĂ„ sĂ„ vis att hĂ€nvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av grĂ€nsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, dĂ„ dess frĂ€msta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk pĂ„ kontraktsrĂ€ttens omrĂ„de.

Till vÀnster om noll : tallinjen som verktyg vid förstÄelsen för negativa tal

Syftet med arbetet har varit att undersöka om eleverna Àr hjÀlpta av att anvÀnda tallinjen i arbetet med förstÄelsen för negativa tal. I undersökningen har en grupp elever frÄn Är 3 samt en grupp elever frÄn Är 5 deltagit. ArbetssÀttet i undersökningen Àr baserat pÄ aktionsforskningens principer. För- och eftertest samt dagboksanteckningar frÄn de genomförda lektionspassen ligger till grund för analysen dÀr en kvalitativ metod har anvÀnts. Av resultaten gÄr det att utlÀsa att elevernas rÀtta svar ökar pÄ eftertestet samt att flera av eleverna anvÀnder tallinjen för att beskriva sina tankegÄngar vilket inte alls förekom pÄ förtestet. I arbetet lyfts Àven nÄgra viktiga moment som beroende pÄ framstÀllningen kan förenkla men Àven försvÄra förstÄelsen. Diskussionen visar ocksÄ att det lÀromedel den undersökta skolan anvÀnder krÀver att lÀraren undervisar eleverna om de negativa talen, annars riskerar eleverna att memorera minnesregler utan att fÄ nÄgon förstÄelse för operationerna dÄ de rÀknar med negativa tal..

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->