I sjukvÄrden vÀrlden över tas dagligen tusentals röntgenbilder. AnvÀndningsomrÄdena Àr mÄnga, men i de flesta fall Àr syftet att i nÄgot avseende avgöra patientens hÀlsa. Bilderna utvÀrderas av lÀkare för att patienten ska fÄ rÀtt diagnos. För att lÀkaren ska kunna göra en korrekt bedömning av bilden och dÀrmed ge patienten den behandling som situationen krÀver mÄste bilden vara rÀttvisande och vara av sÄdan kvalitet att alla viktiga detaljer gÄr att urskilja. Bildkvalitet Àr ett ganska diffust begrepp och ofta anvÀnds subjektiva bedömningsmetoder för att bestÀmma ifall en bild Àr bra eller dÄlig.

Denna studie avser att besvara var mervÀrdesbeskattning sker, ur ett EG-rÀttsligt perspektiv, vid tjÀnstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsstÀllen i olika medlemsstater. TjÀnsterna förvÀrvas vid den plats dÀr den beskattningsbara personen har etablerat sÀtet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahÄlls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsstÀllen. Studien företas med anledning av rÄdets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om Àndring av direktiv 2006/112/EG med avseende pÄ platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22).UtgÄngspunkten för att besvara studiens syfte Àr huvudregeln i artikel 44 mervÀrdesskattedirektivets Àndrade lydelse som trÀder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster till en beskattningsbar person ska vara den plats dÀr denna person har etablerat sÀtet för sin ekonomiska verksamhet.

36 §, lag (1915:218) om avtal och andra rĂ€ttshandlingar pĂ„ förmögenhetsrĂ€ttens omrĂ„de, infördes Ă„r 1976 i syfte att sĂ€kerstĂ€lla ett rĂ€ttsskydd för konsumenter i relation till nĂ€ringsidkare. Rekvisitet ?oskĂ€ligt? har dock, Ă„ ena sidan, hĂ€vdats vara för opreciserat för att kunna uppfattas fullkomligt rĂ€ttssĂ€kert för avtalsparter. Å andra sidan förekommer uppfattningen, att meningen med generalklausulen Ă€r att lĂ€mna utrymme för en rĂ€ttsligt friare bedömning. Syftet med denna uppsats Ă€r att, med det underlag vilket kan ges av förarbetena och relevanta rĂ€ttsfall frĂ„n Högsta domstolen, undersöka om de domskĂ€l, vilka faststĂ€lls för att uppfylla generalklausulens ursprungliga syfte, Ă€r tillfredsstĂ€llande ur en rĂ€ttssĂ€ker aspekt.I förarbetena faststĂ€llde utredningen, att ett införande av en generalklausul i avtalslagen, skulle vara ett vĂ€rdefullt tillskott ur ett rĂ€ttssĂ€kert och förutsebart perspektiv.

Mitt syfte Àr att undersöka hur unga mÀn portrÀtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förstÄelser av maskulinitet och sexualitet som Äterfinns, skapas och Äterskapas i berÀttelserna. Det empiriska materialet bestÄr av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlÀgga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som pÄverkar unga mÀnniskor idag. Jag vill ocksÄ se om det skapas nÄgra motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.

Ekologiska vÀrden Àr ett ÀmnesomrÄde som hitintills inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i doktrinen. I den allmÀnna samhÀllsdebatten kommer Àmnet upp med jÀmna mellanrum men fokusen ligger inte pÄ hur lagstiftningen skulle kunna lösa problemet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rÀtten, d.v.s. lagstiftningen hanterar problematiken kring ekologiska vÀrden. Jag har begrÀnsat mig till att undersöka om miljöbalken reglerar frÄgan.

Sedan den 1 januari 2009 begrÀnsas avdragsrÀtten för rÀnteutgifter vid internt finansierade förvÀrv av delÀgarrÀtter frÄn ett företag som ingÄr i samma intressegemenskap. Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra skatteplanering med rÀnteupplÀgg. För att bestÀmmelserna inte skall trÀffa affÀrsmÀssigt bedriven verksamhet medges undantag frÄn begrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnteutgifter om rÀnteintÀkten beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat dÀr det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rÀtt till inkomsten hör hemma eller om sÄvÀl förvÀrvet som skulden som ligger till grund för rÀnteutgifterna Àr huvudsakligen affÀrsmÀssigt motiverade. Om undantag medges beviljas det företag som betalar rÀnta avdrag för rÀnteutgifterna.Författarna anser att utformningen av den undantagsregel som medger avdrag för rÀnteutgifter om sÄvÀl förvÀrvet som skulden som ligger till grund för rÀnteutgifterna Àr huvudsakligen affÀrsmÀssigt motiverade Àr tÀmligen vag. Uppsatsen syftar dÀrför till att utreda i vilka situationer ett internt förvÀrv av delÀgarrÀtter frÄn ett företag som ingÄr i samma intressegemenskap kan anses affÀrsmÀssigt motiverat för att undantag frÄn lagstiftningen om begrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnteutgifter skall medges.I uppsatsen klargörs att det vid ett internt förvÀrv av delÀgarrÀtter skall ligga sunda företagsekonomiska och affÀrsmÀssiga övervÀganden - utöver eventuella skatteeffekter - bakom den interna skulden och det interna förvÀrvet.

Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.

Denna uppsats grundar sig i den teoretiska konflikten mellan den i Sverige gÀllande löftesprincipen och kontraktsprincipen som Àr den gÀllande principen i den internationella köplagen, United Nation Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG. Uppsatsen tar avstamp i det faktum att de nordiska lÀnderna har valt att inte ratificera den del i CISG som rör avtalsingÄende. Vi har utrett vilka praktiska konsekvenser dessa skillnader fÄr och om det finns nÄgot behov för Sverige att ansluta sig till den del av CISG som behandlar avtalsingÄende. Uppsatsen bestÄr först av en litteraturbaserad del som redogör för de olika anbudsprinciperna, CISG och avslutningsvis innebörden av letter of intent och standardavtal i korthet. För att undersöka hur detta fungerar i praktiken har vi utöver studier av juridisk doktrin valt att intervjua anstÀllda pÄ Stora Enso.

Kommuner Àr en verksamhet som pÄverkar oss medborgare dagligen och finansieras av skatteintÀkter som vi betalar in. Under de senaste Ären har det rapporterats om skandaler inom kommunal verksamhet som har berott pÄ bristfÀlliga kontroller inom verksamheten och att rutiner inte har följts vilket har fÄtt konsekvenser. Det har Àven presenterats en rapport frÄn Europakommissionen om att mutor Àr förekommande inom kommunal verksamhet Àven i Sverige vilket kan leda till att den makt kommunerna har anvÀnds pÄ ett felaktigt sÀtt. Dessa problem kan anses vara risker för den kommunala verksamheten att nÄ sina mÄl och det kan dÀrför finnas ett behov förbÀttra ledningen av verksamheten för att ÄtgÀrda riskerna. Ett sÀtt att förbÀttra ledningen Àr att anvÀnda sig av riskhantering vilket Àr ett ledningsverktyg som har blivit allt mer förekommande för att hantera risker och effektivisera verksamheterna.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. HuvudmĂ„let har varit att lĂ€gga grunden för en förstĂ„else av RönneĂ„s betydelse och anvĂ€ndning i Ängelholm samt hur den har förĂ€ndrats över tiden och hĂ€nger samman med stadens utveckling i stort. MĂ„let har ocksĂ„ varit att ge ett översiktligt förslag pĂ„ hur stadens koppling till Ă„n kan förbĂ€ttras. En jĂ€mförelse mellan RönneĂ„s dĂ„tid och nutid visar tydligt att Ă„ns roll i landskapet har förĂ€ndrats som ett resultat av mĂ€nniskans och Ängelholms utveckling. FrĂ„n att ha varit en förutsĂ€ttning för Ängelholms grundande och invĂ„narnas vardagsliv har Ă„n utvecklats till ett Ă„terkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsĂ€ttningar och problem som finns inför en framtida utveckling av RönneĂ„ har jag anvĂ€nt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med Ă€ngelholmsborna.

Att ha en lÄg returtemperatur och hög avkylning av fjÀrrvÀrmevatten Àr nÄgot fjÀrrvÀrmebolagen stÀndigt efterstrÀvar. LÀgre nÀttemperaturer Àr fördelaktigt bÄde vad gÀller effektivitet och ekonomi, eftersom exempelvis distributionsförluster och pumpkraft minskar. Storleken pÄ avkylningen pÄverkas av flera faktorer, bÄde i distributionsnÀtet och i kundanlÀggningarna. PÄ uppdrag av Kils Energi AB (KEAB) har detta arbete syftat till att undersöka hur avkylningen kan förbÀttras i Kils fjÀrrvÀrmenÀt, och dÄ varit inriktat pÄ i vilken grad kundanlÀggningarna pÄverkar avkylningen. Genom att anvÀnda en metod kallad överkonsumtionsprincipen har det identifierats vilka kundanlÀggningar som höjer returtemperaturen i högst grad under olika perioder Är 2012. Principen beskriver hur mycket extra vattenvolym som förbrukas jÀmfört med vad det borde om avkylningsmÄlet uppnÄs.

Syfte: Att bolag inte alltid styrs av sina Ă€gare har varit betydande för marknadsekonomins utveckling. Införandet av aktiebolag sĂ€nkte riskerna samtidigt som möjligheterna ökade. I börsnoterade bolag finns ofta ett brett Ă€gande vilket innebĂ€r risker vid tillvaratagandet av intressen. Ägare och ledning Ă€r sĂ€llan den samma och deras intressen skiljer sig ofta Ă„t. För att minska riskerna har mĂ„nga lĂ€nder infört olika bolagsstyrningskoder.

Sötvatten Ă€r en naturlig kĂ€lla för atmosfĂ€risk metangas. Gasen som bland annat bildasi sjöar och vattendrags sediment stiger upp genom vattenfasen via bubblor och diffusion och nĂ„r dĂ€rigenom atmosfĂ€ren. Metangasen fungerar i atmosfĂ€ren som en vĂ€xthusgas dĂ„ den inverkar pĂ„ vĂ„rt klimat och Ă€r den gas som nĂ€st efter koldioxid bidragit mest till de sentida förĂ€ndringara av den naturliga vĂ€xthuseffekten. FörĂ€ndringarna orsakas av att de klimatpĂ„verkande gaserna ökar i atmosfĂ€ren och som följd bidrar till en sĂ„ kallad förstĂ€rkt vĂ€xhuseffekt med globala temperaturökningar som följd. I denna studie har metanemissioner till atmosfĂ€ren undersökts frĂ„n vattendrag, nĂ€mligen StĂ„ngĂ„n, som rinner genom Östergötland och mynnar ut i sjön Roxen.

FörÀndringar i europeisk lagstiftning har gett producenten ett ansvar för Ätervinning av anvÀnda förpackningar. Den nya lagstiftningen skall vara implementerad i de nationella lagarna senast den 30 juni 1996. Inga förpackningar fÄr om fem Är introduceras pÄ marknaden om det inte finns ett uppbyggt Ätervinningssystem. Dessutom stÀller lagstiftningen krav pÄ att mÀngd förpackningsmaterial som anvÀnds skall minimeras, sÄ att inga förpackningar i framtiden hamnar i deponi.Ett sÀtt att uppfylla lagstiftningen Àr att ersÀtta engÄngsförpackningar med returförpackningar av olika slag. Denna uppsats Àr resultatet av ett uppdrag frÄn Wascator, vars syfte var att undersöka om det Àr ekonomiskt möjligt och miljömÀssigt intressant att införa ett system dÀr förpackningar gÄr i retur vid distribution av kommersiella tvÀttmaskiner.

Standardavtalskollisioner innebÀr att oförenliga standardvillkor har inkorporerats i ett avtal och att parterna, efter den tidpunkt nÀr fullgörelse har Àgt rum, Àr oense om vilka villkor som skall gÀlla samtidigt som de Àr eniga om att avtal har ingÄtts i och för sig. Problemet utgör ett exempel pÄ en oklar rÀttsfrÄga i svensk rÀtt. Det saknas inte bara praxis pÄ omrÄdet utan Àven en dominerande uppfattning i doktrinen. För att fÄ tillgÄng till praxis har Àven engelsk, samt tysk rÀtt studerats.Den befintliga avtalsrÀtten Àr inte helt anpassad för att avtalsinnehÄll tillförs genom standardvillkor. Det föreligger en begrÀnsad förstÄelse för att parterna inte alltid Àr medvetna om vad som förs in i avtalet.