Bruno K. Öijer is one of Sweden's well known poets. He belongs to a poetic avant-garde and made his debut in 1973. Many literature researchers and reviewers have focused on Öijer as person and poet. I will discuss Öijer's authorship in relation to literary traditions, such as orphic tradition, avant-garde and modernsim, surrealism and the outsider definition.

In 1513 the Florentine humanists Niccolò Machiavelli composed one of the most famous, but also ambiguously interpret, work in the history of politics, Il Principe. Machiavelli´s book The Prince revealed the true nature of politics in Italy in the beginning of the sixteenth century and gives very straightforward advice on how to act to become a successful and powerful political being. Machiavelli´s creation and insights in the reality of politics have be much discredited and condemned in its lack of moral consideration and violent nature. Still it has been read under the centuries with a fascination and eager to understand the structure of power and how to master it. My purpose with this study is to apply this Machiavellian idea of the capable prince on to the earlier research of the Swedish duke Karl, later on King Karl IX.

Min undersökning visar att det i den ursprungliga judiska traditionen finns en närhet till den kosmiska strukturen. Den har därmed också bevarat en närhet till naturen och till de mänskliga instinkterna. Dessa är i sig varken primitiva eller onda, inte heller tillhör de en förfluten tid och kultur; de utgör istället en bro till helighet, även i vår tid. En ny tidsålder tvingar fram en ny syn på människans instinkter, som då de i likhet med emotionerna medvetandegjorts och bearbetats i en kontemplativ process, erbjuder en livsnödvändig källa till hälsa, energi och helighet.I min analys av den schamaniska ritualen i Metzora har jag lämnat den gängse tolkningen, och jag har dessutom relaterat ritualens symboler till ett kabbalistiskt synsätt. Jag har därmed lyft fram begreppet balans, som är grundläggande i alla ursprungliga religioner.

C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt.

Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur andra funderar kring begreppet ?ondska?. Är ondskan en reell företeelse eller ett moraliskt/religiöst/etiskt/filosofiskt problem? Kan vi se det svarta i livet hos oss själva eller tycker vi att det är ?dom andra? som är onda? Har vi behov av att se ondskan personifierad? Blir den lättare att hantera då? Det här är några av de frågor jag ställde mig inför arbetet.Frågorna jag hade inför arbetet har mina informanter svarat på genom sina egna funderingar. Ondskan är en reell företeelse för Kurt och Ove.