Under 2000-talet infördes nya kapitaltäckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bättre riskhantering och rättvisare konkurrens på den internationella markanden. Kapitaltäckning är viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken täcker skiftar beroende på vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfälle. Vid oroliga tider och med ökade risker måste bankerna hålla inne mer kapital i banken och kan inte låna ut det. Under långa hög- och lågkonjunkturer befaras reglerna förstärka cyklerna eftersom riskerna mäts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.

Många kyrkogårdsmurar har stått på sin plats länge och fylltsin funktion väl. Men hur gör man när det finns ett behov av en ny öppning i den befintliga muren eller anslutning av ny mur behöver göras mot den gamla muren?Vid slutbesiktning av utfört arbete med ingrepp i kyrkogårdsmur har det ibland konstaterats att murarbetet inte uppnått förväntat resultat. Varför gav inte murarbetet förväntat utseende? Det har visat sig finnas många otydligheter gällande arbete på fältstensmurar och fogade kallmurar.

Bolagsstyrning är ett angeläget diskussionsämne efter finanskrisen, särskilt beträffande hur en god bolagsstyrning kan uppnås i banker. Det råder konsensus om att god bolagsstyrning är av högsta betydelse för näringslivet och även övriga delar av samhället. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man på bästa sätt ska uppnå detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte på relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

Samfälligheter har en mycket viktig roll i Sverige för samverkan mellanfastigheter i förvaltningen av gemensamma resurser. Dessa kan förvaltas på två vis; genom föreningsförvaltning och delägarförvaltning. Föreningsförvaltninglämpar sig bäst för större samfälligheter som kräver många förvaltningsåtgärder och har många medlemmar. En sådan förening sköts genom en styrelse som är vald av medlemmarna. Styrelsens uppdrag går ut på att enligt lagstiftningen följa föreningens stadgar och stämmobeslut samt att se till att befintliga anläggningar förvaltas enligt anläggningsbeslutet och att nya anläggningar blir utförda.

Kapitaltäckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbättra det tidigare regelverket för både interna och externa aktörer och att fokusera på att säkerställa bankernas risker på ett bättre anpassat sätt efter deras verksamhet. Utvärdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus på vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. Då de Europeiska länderna som ingår i G10 nu har följt regelverket drygt två år anser vi att det är möjligt att utvärdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spår i bankernas nyckeltal som mäter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II påverkat bankernas lönsamhet och finansiella ställning? Studies syfte är att med en kvantitativ metod sätta upp hypoteser för att undersöka om vi finner något samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden när Basel II implementerades. Studien utgår från en deduktiv ansats där två möjliga hypoteser var: 1) Att medelvärdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II år 2007.

SAMMANFATTNINGTanken bakom att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen är att det ska ligga till grund för ordning och reda. Arbetsmarknadsparterna är överens om att byggbranschen ska innehålla rättvisa och sunda konkurrensförhållanden och därtill ett seriöst företagande med god arbetsmiljö. Vad parterna däremot inte varit överens om är huruvida ett ekonomiskt solidariskt ansvar i entreprenadkedjan är förenligt med svensk arbetsrätt. Efter drygt ett års förhandling om att införa ett huvudentreprenörsansvar i svensk rätt, kompromissade parterna den 31 mars 2014 om en lösning. Kompromissen innebär att ett huvudentreprenörsansvar ska införas tillsammans med en särskild nämnd med tillhörande fond.Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera gällande svensk rätt för att undersöka om möjligheten att reglera huvudentreprenörsansvaret utifrån arbetsmarknadsparternas perspektiv finns och om så är fallet även se på hur denna reglering kan te sig inom byggindustrin.

Uppsatsens undersökningar har både en kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enkätmaterialet har givit uppsatsen den kvantitativa kvaliteten då vi låtit lärare och elever besvara enkäter angående hur man hanterar mobiltelefoner i klassrummet och sedan har vi utifrån dess data fått resultat som gett oss en grund till hur elever och lärare ser på mobiltelefonanvändandet. Vi har i enkäterna låtit både lärare och elever besvara, dels frågor där svarsalternativen varit givna men även öppna frågor som gett den svarande möjligheten att förklara och utveckla sina svar. Vi har parallellt med dessa enkäter också tittat på de regelverk som skolorna har angående mobiltelefoner och hur dessa får användas i och under lektioner. Denna undersökning har varit en kvalitativ undersökning eftersom vi tagit fasta på formuleringar och tolkat dessa.

Banker är skyldiga enligt lag att hålla en andel kapital mot utestående risker. För att minimera kreditrisken på en alltmer komplex marknad har riskbedömning och riskhantering fått en mer framträdande roll. Detta för att hålla riskerna inom rimliga gränser. Gällande kapitaltäckningskrav, Basel I, uppfattas idag som oflexibelt och bristfälligt med avseende på faktisk risk. Basel I beaktar varken kreditvärdigheten hos kunden, den faktiska riskexponeringen eller löptiden på affären.

SammanfattningBehovet av varierande transportsätt är en fråga som aktualiserats i och med den ökade bilanvändningen som resulterat i en ökad miljöpåverkan. Studien riktar in sig på centralorten Gävle, i Gävle kommun. Gävle ligger ca 20 mil norr om Stockholm, med ett avstånd under 5 km till samtliga förorter via cykelvägnätet. I kommunen bor strax under 100,000 invånare, och ökar kontinuerligt vilket leder till förhöjd miljöpåverkan på grund av ökad biltrafik. Trängsel, utsläpp och parkeringsbrist är andra problem som skapar ytterligare behov av förbättrade förutsättningar för andra trafikslag.Transportfrågan påverkar alla i samhället och städer bör utformas för att tillfredsställa både miljön och befolkningens behov.

Den som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige kan välja mellan olika bolagsformer, däribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns två typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestämmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Bestämmelserna i dessa författningar härstammar till viss del från de bolagsrättsliga direktiv som EU har beslutat ska gälla inom unionen.Det sker ständiga förändringar på bolagsrättens område, både avseende de gemenskapsrättsliga reglerna från EU och de nationella bestämmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvändigt att även se över samtliga bolagsdirektiv för att underlätta det administrativa arbete som åligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansåg även i samma utredning det angeläget att varje medlemsstat såg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för små bolag.Sveriges regering utfärdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för små privata aktiebolag.

Bakgrund och problem: Tidigare studier har påvisat brister i förvaltningsberättelsen hos svenska företag. Det kan vara svårt att kontrollera om väsentliga händelser skett och därmed är det problematiskt att kontrollera hur väl företagen uppfyller de lagkrav som finns på upp-lysningar i förvaltningsberättelsen. I och med den lågkonjunktur som drabbade framför allt fordonsindustrin hösten 2008 har en väsentlig omvärldsförändring skett och detta bör därmed ha upplysts om. Frågan är dock om det i realiteten finns någon skillnad i företagens förvalt-ningsberättelser mellan 2007 och 2008?Syfte: Denna studie ämnar undersöka om företagen upplyser om omvärldsfaktorer kopplat till konjunkturläget utifrån det regelverk som finns.

Hyrköp av fast egendom är en relativt ny företeelse på fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebär att en hyresgäst träffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrätt. Optionsrätten innebär att hyresgästen, ?hyrköparen?, ges en rätt att inom optionstiden förvärva fastigheten i fråga.Sedan länge har fastighetsrätten i Sverige varit kringgärdat av formkrav. Formkravets primära syfte har varit att inte belasta köpare och säljare mer än nödvändigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvärv skall komma till stånd.

Ofta fokuseras det på större företag i undervisningen, men verkligheten är den att de flesta företag i Sverige är små eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett småföretag är, men ingen är mer rätt än någon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att användas. Alla företag, stora som små, har någon/några som vill ta del av företagets ekonomiska information. De små företagen har oftast inte lika många intressenter som de stora företagen, och därför är det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en längre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har påbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna.För att kunna vara säker på att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte är det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och användarna av redovisningsinformationen har.

Ofta fokuseras det på större företag i undervisningen, men verkligheten är den att de flesta företag i Sverige är små eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett småföretag är, men ingen är mer rätt än någon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att användas. Alla företag, stora som små, har någon/några som vill ta del av företagets ekonomiska information. De små företagen har oftast inte lika många intressenter som de stora företagen, och därför är det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en längre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har påbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna.För att kunna vara säker på att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte är det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och användarna av redovisningsinformationen har.

Från och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag använda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utländska dotterbolag när ett noterat svenskt moderbolag skall upprätta en koncernredovisning. Före 2005 tillämpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av ändrade valutakurser) men skall idag tillämpa IAS 21 (effekterna av ändrade valutakurser). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska moderbolag, med utländska dotterbolag, påverkats av det nya regelverket och hur de skall tillämpa IAS 21.I teorin beskrivs vissa grundläggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstå ämnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj då dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen.