Efter införandet av de internationella redovisningsstandarderna år 2005 vars syfte är att tillfredställa behovet av jämförbarhet och harmonisering bland företag, har många förändringar skett. Förändringarna innebär att den nya redovisningspraxisen har blivit obligatorisk för de svenska företagen att följa. I och med att företag bedriver utlandshandel bidrar detta till valutarisk, något som företag måste handskas med. Ett behov av att hantera dessa risker står i fokus bland företagens verksamheter och är även något som uppmärksammas bland företag, de finansiella rapporternas användare samt investerare. För att kunna minimera/eliminera valutakursrisker är finansiella instrument de främsta redskapen.

Högfrekvenshandel (HFT) och algoritmhandeln har den senaste tiden blivit uppmärksammad bland allmänheten och i media och beskylls vara orsaken till den senaste tidens turbulens på finansmarknaden. Akademisk litteratur och empiriska undersökningar visar på det motsatta och HFT har kommit att bli en viktig faktor på marknaden.Den polariserade debatt som framställs i media saknar ofta tillräcklig information om vad högfrekvenshandel är och det finns dessutom olika definitioner på vad HFT är. Detta har skapat ett stort avstånd mellan den bild av HFT som återges i akademisk forskning och den bild som ges i media.Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur högfrekvenshandel fungerar och påverkar dagens finansmarknad. Uppsatsen syftar också till att undersöka eventuella för- och nackdelar med högfrekvenshandel. För att kunna förstå hur högfrekvenshandeln fungerar inleder vi uppsatsen med en grundläggande översikt på hur aktiemarknaden ser ut idag för att sedan komma in på hur högfrekvens- och algoritmhandel fungerar.

I takt med ökad globalisering och ökat ekonomiskt utbyte mellan länder världen över blir det allt viktigare att kunna jämföra information i företagens finansiella rapporter. I Europa har ett led mot ökad jämförbarhet varit krav på börsnoterade företag att följa IFRS, vars målsättning är att skapa en redovisning som är jämförbar och harmoniserad på global nivå. 2007 infördes IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som utvecklades då krav på riskupplysningar inte var tillräckliga i tidigare regelverk. Vid införandet fick regelverket större effekt på banksektorn än andra branscher, då bankernas totala tillgångar och skulder i genomsnitt 90 % utgörs av finansiella instrument. Banker har en central roll i samhället och en koppling till alla individer på ett eller annat sätt.Vår studie syftar till att undersöka hur banker på den svenska bankmarknaden lämnar riskupplysningar enligt kraven från IFRS 7, samt hur svenska banker riskupplyser i jämförelse med de utländska bankerna.

Vid transporter av farligt gods är informationen en avgörande faktor. Att rätt information vid rätt tidpunkt finns tillgänglig är väldigt viktigt vid händelse av olycka. Informationen utgör även en viktig faktor vid transportuppdrag som omfattas av flera olika transportslag i en dörr till dörr transport. Ett transportslag som i hög grad är beroende av andra transportslag för att utföra den här typen av transportuppdrag är sjöfarten. Sam-tidigt som internationella krav ställs på ökad säkerhet vid sjötransporter är Sjöfartsverket i hög grad intresserade av att effektivisera sjöfarts-näringen.

Konkurrensen på den svenska bankmarknaden har efter en rad avregleringar på 1990-talet förbättrats, mycket på grund av nya nischbanker som på allvar börjat tävla med de stora aktörerna på marknaden. I februari år 2007 inträdde ett nytt regelverk för banker, Basel II, som bland annat reglerar hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar. Regelverket öppnar upp för banker att använda olika metoder, som kostar olika mycket att implementera och underhålla, för att beräkna detta kapitalkrav. Som en följd av detta kommer mindre banker att ha svårt att bära de kostnader som mer avancerade metoder för med sig. Valet av beräkningsmetoder kommer också leda till att banker beläggs med olika stora kapitalkrav.Denna studie syftar till att beskriva den förväntade effekt införandet av Basel II kommer att ha på nischbankernas ställning på den svenska bankmarknaden.

Syftet med internationella regelverk för redovisning, som reglerar redovisningspraxis ochrevision över landsgränser, är att uppnå harmonisering av redovisningsförfaranden världen över.Jämförbarhet mellan olika länders redovisning och ökad transparens i finansiella rapporter är dekvalitativa egenskaper som eftersträvas i sammanhanget. Detta gäller även IFRS, som sedan 1januari 2005 är obligatorisk för samtliga noterade bolag i EUs medlemsstater. IFRS är populärtäven utanför EU och är obligatoriskt eller frivilligt i uppemot 120 länder världen över. Kritikförekommer dock, som primärt är fokuserad på regelverkens förmåga att uppnå sitt huvudsakligasyfte; att skapa harmonisering. Då det snart är 10 år sedan IFRS blev obligatoriskt i EU ligger deti tiden att utvärdera harmoniseringen, vilket denna uppsats har som målsättning att göra.

I detta examensarbete undersöks tillämpligheten av speciellt anpassade kartprojektioner för projektering, byggnation, drift och underhåll av långsträcka objekt inom svensk infrastruktur. Speciellt intresse ägnas åt Snake Grid-projektionen som utvecklats av University College London i samarbete med Network Rail, som bygger och underhåller det brittiska järnvägsnätet.I samband med att man i Sverige satsar på utbyggnad och uppgradering av järnvägsnätet med höghastighetsspår, uppstår även ny mätningstekniska utmaningar då anläggningarna blir allt mer komplicerade, och toleranserna allt snävare. Projekteringen av anläggningarna utförs oftast i programvaror som antar att bygget kommer att utföras i ett tredimensionellt rum med rätvinkliga axlar, med norr och öst i ett plan och lodriktningen vinkelrätt mot detta plan. Problem uppstår när detta antagande om en platt jord möter verkligheten med en krökt jordyta och kuperad terräng.Den klassiska lösningen på problemet är att arbeta med kartprojektioner, för att på så sätt lokalt eller regionalt approximera en platt jord vid kartering och projektering. Storleken på det område som kartprojektionen är giltig för och lokala höjdförhållanden bestämmer hur stora avbildningsfelen, i form av skalförskjutningar, som mest blir i kartan.

Säkerheten i gruvan är viktig då arbete under jord rymmer många faror. En lösning för att förbättra säkerheten är användningen av räddningskammare. Tekniken och maskinerna i gruvan varierar och därmed förändras kraven på räddningskamrarnas utformning för att klara en brand. Syftet med arbetet är att undersöka vilken tid som ska anses som tillräcklig för upprätthållandet av säker miljö i räddningskammaren.Räddningskammare idag tillverkas för att klara krav som ställs från beställare och gällande regler. Dessa krav varierar vilket gör att de tillverkade räddningskamrarna får olika utformning.Arbetet började med att en litteraturstudie genomfördes för att ta reda på vilka parametrar som påverkar luftförbrukningen i kammaren.

Detta arbete kom till på inrådan från Jordbruksverket som tagit emot telefonsamtal från hästägare som haft problem med att få titta till sina hästar i samband med färjetransporter. Regelverket kring transport av djur är omfattande och detaljerat och man måste ta hänsyn till både den nationella djurskyddslagstiftningen och EU:s regelverk, Rådets förordning (EG 1/2005). Jordbruksverket var främst intresserade av efterlevnaden vad gäller de regler som hanterar tillsyn av hästarna samt ventilation och placering/fixering av transporten på färjan. Enligt transportföreskrifterna (DFS 2006:9) ska transporten placeras nära ett friskluftsintag och hästarnas tillstånd ska kontrolleras varannan timme under färjeöverfarten. Det är länsstyrelsens djurskyddskontrollanter som har i uppdrag att kontrollera lagens efterlevnad, både på land och till sjöss.Transport av djur ökar risken för lidanden såsom hunger, törst, obehag, smärta, frustration rädsla och oro.

Bakgrund och problem: När företag skall göra investeringar krävs någon form av finansiering. Leasing är en finansieringsform där leasingtagaren i utbyte mot periodvisa betalningar får använda leasinggivarens tillgång. Idag regleras leasingredovisning för noterade bolag i IAS 17, dock är på förslag att denna skall ändras. En viktig användare av redovisningen är investerare, som fattar investeringsbeslut utifrån de finansiella rapporterna.Syfte: Syftet med uppsatsen är att uppnå en större förståelse för hur förslaget på ny leasingstandard kommer att påverka investeringsbeteendet på stockholmsbörsen samt att undersöka förslagets påverkan på soliditeten.Avgränsningar: Då förslaget på ny leasingstandard ger störst effekt på leasingtagarens redovisning kommer enbart effekterna i dennes redovisning studeras. Det nyckeltal som studeras är soliditet, då det påverkas av den nya standarden och samtidigt är av intresse för analytiker.Metod: En kombination av kvalitativ och kvantitativ studie har genomförts.

Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och avregleringar i lagstiftningen på den finansiella marknaden, har bidragit till många förändringar på denna marknad. Avregleringar i lagstiftningen har lett till en ökad konkurrens och till uppkomsten av nya finansiella produkter, som är svåra att tolka även för aktörer som har analyskompetens. De aktörer som agerar på den finansiella marknaden är bland annat aktieanalytiker, vars arbetsuppgifter är att samla och analysera information om specifika företag och därefter förmedla informationen vidare till placerarna/kunderna. Till analytikernas uppgifter hör även att väcka placerarnas intresse och motivation, som kan leda till en investering i aktier. Analytikernas arbete har under de senaste åren ifrågasatts och kritiserats ett flertal gången.

Bakgrund och problem:Bokföringsnämnden har tagit fram ett nytt regelverk, BFNAR 2008:1, kallat K2, som är ämnatatt förenkla upprättandet av årsredovisningen för mindre företag samt medföra en merrättvisande bild företag emellan. Detta genom att gå från flera principstyrda till ett regelstyrtregelverk. De nya reglerna kan på frivillig basis tillämpas från och med årsredovisningar upprättadeöver räkenskapsåret 2008. Gemensamma förenklanden för en varieté av mindre företagär en utmaning gällande avvägningen mellan hur likformig passformen skall vara kontrahur många som skall kunna passa in. Vi har undersökt detta förhållande mellan de 89 000mindre aktieföretag som har en omsättning på 2-15 miljoner SEK och det nya regelverket K2.Syfte:Att genom en granskning av årsredovisningar ha undersökt passformen mellan mindre företagoch K2, med avseende på inom K2 berörda poster och dess relation till det egna kapitalet.Avgränsningar:De företag som har undersökts är de företag som har lämnat in sin årsredovisning för 2008,vilka antagits vara representativa för vår målgrupp.Metod:Vi har identifierat poster som kan behöva justeras ned gentemot det egna kapitalet vid enövergång till det nya regelverket.

I dagens samhälle har vi radio- och TV-lagen, en lag som ska skydda barn under 12 år från att bli utsatta för reklam genom massmedia. En lag som kan tyckas vara begränsad då den bara kan tillämpas då en kanal sänder ifrån Sverige till Sverige. Den enda TV-kanalen som i dagsläget berörs av den är TV4. Jag har därför valt att undersöka om det är en lag som är nödvändig i dagens samhälle, då det är en lag som är 10 år gammal samtidigt som vi lever i en tid där massmedia årligen förändras. Genom att göra en kvalitativ semiotisk analys av nio olika reklamfilmer riktade mot barn vill jag komma fram till vad det är i dem som gör att är de är olämpliga för barn.

Idag styrs invandringen utifrån en migrationspolitik som uppställer begränsningar både vad gäller antalet som får tillträde till landet men även vilka typer av invandrare som ska få möjlighet att arbeta och bosätta sig här. Trots detta regelverk kringgår ett växande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa människor emigrerar främst från oroliga och fattiga länder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men många som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tillträde. Bland dessa människor finns de som väljer att stanna kvar trots att det inte är tillåtet.

I denna studie har jämförelser gjorts mellan redovisningsregelverket K3 och IFRS för att finna skillnader i regelverken. Syftet med studien var att belysa de skillnader som har störst betydelse vid upprättande av koncernredovisning för onoterade företag som har utländska dotterbolag och ett exempelföretag som befinner sig i denna situation användes. Problemet som studien har utgått ifrån är översättningen av utländska dotterbolags redovisning. Sedan 1 januari 2005 ska IFRS användas av samtliga noterade företag av EU:s medlemsländer vid upprättande av koncernredovisning. Nationella regler ska följas i onoterade företag och i Sverige ska K2 eller K3 väljas.