Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera det digitala affärsspråket XBRL samt diskutera dess möjliga effekter på företagens informationsgivning vid en framtida tillämpning, med betoning på förutsättningarna i Sverige. Metod: Uppsatsen har en deskriptiv ansats där vi försöker beskriva företeelsen XBRL med hjälp av teori och insamlad empiri i form av en webbenkät till 30 av de största företagen i Sverige samt en intervju med XBRL-experten Agneta Brevenhag. Slutsatser: Kunskapen om XBRL i de stora svenska börsföretagen är väldigt liten. Framtidspotentialen för XBRL i Sverige är svår att avgöra då väldigt få har börjat diskutera dess för- och nackdelar än. En svensk XBRL-grupp håller på att bildas och denna kommer inom den närmaste framtiden att börja utveckla en svensk standard (taxonomy), vilken beräknas vara klar om ungefär ett år.

Uppsatsens grundläggande syftet är att förklara förutsättningar för tillväxt i en gränsregion. För att uppnå detta syfte har förutsättningar utifrån teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgångspunkten har varit vägledande för att empiriskt identifiera förutsättningar för tillväxt i en gränsregion mellan Sverige och Norge. Det är förklaringen av ett visst fenomen ? gränshinder ? i relation till gränsöverskridande verksamhet som eftersträvas. Förutsättningar för tillväxt i en gränsregion begränsas av brist på institutionella, ekonomiska och sociokulturella förutsättningar.

Abstract: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp äldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för äldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrån den vetenskapliga litteraturens uppställda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma åt våra grundläggande frågeställningar och för att förstå äldrepedagogers utveckling består det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstå empirin är teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgått från är följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskåren ska ha bildat en egen organisation.

På grund av mina tidigare intressen för såväl arkitektur som musik så har jag valt att arbeta med rumslig visualisering av musik. Till ordet rumslig tillkommer i det här fallet även de rörelser som äger rum där. Arkitektur handlar framför allt om att skapa förusättningar för rörelse. Därför har jag valt att likställa de två begreppen.Formatet jag valt att arbeta i är film. Jag skapat en kortfilm med dans och musik genom ett nära samarbete med två dansare, en fotograf, en klippare och en kostymmakare.I dansen och scenografin har jag bearbetat kontrasterande begrepp såsom natt och dag, avskalad och dekorerad, kontrollerad och okontrollerad samt introvert och extrovert.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

En ägare eller delägare i ett fåmansföretag beskattas enligt vissa särskilda regler vad gäller utdelning och kapitalvinst från företaget, vilka framgår av kapitel 56 och 57 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Huvudsyftet med dessa regler är att motverka skattemässig inkomstomvandling. Målet är att aktiva ägares arbetsinkomster i ett fåmansföretag ska beskattas på samma sätt som en anställds arbetsinkomster. Förvärvsinkomster, såsom lön, beskattas enligt en progressiv skatteskala med en högsta marginalskatt på cirka 57 procent, medan kapitalinkomster beskattas proportionellt med en enhetlig skattenivå på 30 procent. För en ägare till kvalificerade aktier i ett fåmansföretag sker beskattningen endast till två tredjedelar av dessa 30 procent på de utdelningar som befinner sig inom ett visst gränsbelopp.

Inom redovisning finns en eftersträvan av enkelhet, vilket bland annat redovisningsstandarder syftar till att uppnå. Redovisningsstandarder kan antingen vara baserade på regler eller på principer och ska enligt standardsättarna besitta egenskaper som gynnar enkelhet. Hur användarna av redovisningsstandarder upplever enkelhet i standarderna är dock mindre betonat i litteraturen.Syftet med denna studie är att generera en ökad förståelse för hur användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet i redovisningen, samt vilken påverkan redovisningsstandarder har på konstruktionen.Studien har genomförts med ett användarorienterat socialkonstruktivistiskt perspektiv och datainsamling har skett genom ostrukturerade intervjuer med fem redovisningskonsulter där standarder ur regelverken K2 och K3 diskuterats. Detta har sedan analyserats genom att väsentliga citat bildat underkategorier samt kategorier.Studien når slutsatsen att användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet genom en legal konstruktion, avsaknad av alternativ, erfarenhet samt praktik inte teori. Vidare dras slutsatsen att redovisningsstandarder inte har någon betydelse för konstruktionen av enkelhet..

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Hållbar utveckling är ett brett begrepp som inkluderar miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom många områden. Hållbar stadsutveckling är ett av dessa komplexa områden. Att mäta hållbarhet är en svår uppgift och på senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat användas i Sverige för att på ett greppbart sätt kunna arbeta med hållbarhet. Forskare anser dock att skalan måste öka från enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nå sin fulla potential. Det finns i dagsläget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra länder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.

Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olikakonstruktionsmaterialen limträ, stål och betong. Där målet är att utveckla ett underlagför nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten på arbetet ger en enkel överblicköver informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen manska ta hänsyn till vid dimensionering.Arbetet inleds med en allmän översikt på hur brandskyddet behövs i byggnader föratt uppfylla de lagar och regler som ställs. För att få en större förståelse för hur deolika konstruktionsmaterialen beter sig under påverkan av brand, presenteras de olikamaterialegenskaperna och hur påverkningen för samtliga ser ut.Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hurman går till väga för att nå samma brandklass på konstruktionen för de olikamaterialen.För att utvärdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats.Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krävs för att tafram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner..

Borgen är ett avtal där en eller flera personer, gentemot en annan, åtar sig infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har ådragit sig. Gällande lagstiftning härrör sig från 1734. Merparten av de regler gällande borgen vilar på oskriven rätt. Den rättspraxis som tidigare har funnits, har varit ganska gammal, men på senare år har HD avgjort ett flertal mål som rör borgen och borgensåtaganden. I Sverige finns det ett flertal olika typer av borgen, vanligast förekommande är proprieborgen.

Det saknas en beskrivning i den svenska grammatiken över hur adjektiv förstärks med hjälp av förled. Forskning visar att fenomenet med förstärkningar, även kallade intensifierare, uppmärksammats mer i andra språk. Syftet med denna undersökning var att beskriva och kartlägga användandet av förledsförstärkningar, samt se om det fanns några hittills oskrivna regler och mönster. Här gjordes en kvantitativ undersöking där frågeställningarna analyserades utifrån statistiska data insamlade ur två korpusar bestående av bloggtext. Adjektiv inom sinnelag, stabila egenskaper, och sinnesstäming, temporära egenskaper, samt parametrarna positiva och negativa adjektiv undersöktes.

IASB är ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens årsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krävs att den inte strider mot rättvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Från och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav på ett jämförelseår vilket innebär stora förändringar i redovisningen i jämförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fått beteckningen IAS/IFRS och ersätter Redovisningsrådets Rekommendationer.

I mitt arbete som lärare i särskolan har jag kommit i kontakt med sociala berättelser och seriesamtal, som är en pedagogisk metod som kan användas för personer som har svårt att förstå den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstå. Sociala berättelser och seriesamtal är skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur man kan arbeta med sociala berättelser och seriesamtal med elever i särskolan. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berättelser och seriesamtal kan användas som en metod att kommunicera med elever i särskolan.

Sammanfattning Titel: K2-reglerna ? En studie av uppfattningar kring förenkling Författare: Malin Hanson och Malin LythHandledare: Stefan Schiller Bakgrund: Dagens regelverk för både redovisning och beskattning har under de senaste åren blivit allt mer komplexa. Denna komplexitet har, tillsammans med andra faktorer såsom näringslivets struktur och ökade administrativa kostnader, bidragit till att efterfrågan på förenklade redovisningsregler har ökat. Bokföringsnämnden (BFN) har därför påbörjat ett förenklingsprojekt, det så kallade K-projektet, som ämnar dela in alla företag i olika storlekskategorier. Parallellt med projektet har även en statlig utredning angående sambandet mellan redovisning och beskattning gjorts och utredningen föreslår att sambandet avskaffas.