Analys och undersökning av Johannes Ockeghems kompositionsteknik med bland annat egen komposition som verktyg. Analysen riktar in sig på tonspråk, temabehandling och kompositionsformer i Ockeghems komponerade mässor. Analysen har utförts parallellt med den egna kompositionen som i denna uppsats innefattar ett antal mensuralkanon där stämmorna sjunger i olika tempi. Uppsatsen innefattar även ett ?Övnings-kyrie?, en Kyriesats, en halv Gloriasats och en Sanctussats där alla mässpartier hämtar sitt tema ur den gregorianska mässan ?Orbis Factor?.

Syfte:                                 Syftet med denna uppsats är att belysa K2- och K3-regelverket och deras skillnader utifrån bankers perspektiv. Vi vill även utifrån bankers syn analysera vad K2- respektive K3-regelverken har för påverkan på redovisningars helhetsbild kopplat till grundläggande principer.Teori:                                 I den teoretiska referensramen presenteras underlag som är till för att skapa förståelse kring vårt valda ämne. I referensramen presenteras K2- och K3-regelveken och deras skillnader, grundläggande principer rörande redovisning, intressentteorin och institutionell teori.Metod:                               Den metod som använts är kvalitativ metod med induktiv ansats. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med 4 banker.Resultat och slutsats:Studien visar att företags val av regelverk inte är en faktor som har betydelse vid bankers utlåning till företag. Bankernas bedömning vid utlåning är styrt utav uppfyllelse av deras informationsbehov.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon Hård & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: Värdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagsläget existerar är så kallade tjänsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa är personalen den största tillgången men anställda tillåts inte redovisas i balansräkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvärvade anställda, fotbollsspelare, får aktiveras i balansräkningen som en immateriell tillgång. Uppsatsens frågeställningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rättvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga värde? Vad är tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rättvisande bild och spegla deras verkliga värde bättre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rättvisande bild och ett verkligt värde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.

SammanfattningOlikheter mellan länder och deras olika regelverk gör att företags års-redovisningar skiljer sig åt och intressenter får svårare att jämföra finansiell information. Olikheter leder i sin tur till olika definitioner och värderingar vid redovisning, vilket gör att jämförbarheten mellan företag och värdering av ett företag blir en komplicerad verksamhet. (FAR 2009). Immateriella tillgångar har diskuterats flitigt och det finns argument både för och emot huruvida företagen skall aktivera tillgången i balansräkningen (Sundgren et al 2007). FoU inom läkemedelsindustrin är en mycket riskfylld verksamhet, eftersom endast cirka 10 procent av alla läkemedel som når utvecklingsfasen kommer ut på marknaden till slut och cirka 20 procent av de marknadsförda läkemedlen är tillräckligt lönsamma för att så småningom täcka den investering som gjorts i dem (Nickisch et al 2009).Undersökningen ämnar svara på följande frågor: Vilka är de huvudsakliga faktorer som begränsar företagen vid redovisning av FoU? I vilken omfattning aktiverar företagen kostnader för FoU som en tillgång? Vilka är de tänkbara orsakerna bakom läkemedelsföretagens val av redovisning av FoU?Syftet med uppsatsen är att identifiera hur företagen inom läkemedels-branschen redovisar FoU i sina räkenskaper, samt vilka begränsningar och möjligheter företagen står inför i och med gällande regelverk och rekommen-dationer.Uppsatsen är i huvudsak konstruerad med hjälp av den kvalitativa metoden.

Den förändliga globala organisationskulturen kräver nya organisatoriska arbetsmetoder, för att effektivt hantera de ökande geografiska avstånden krävs att dessa fungerar virtuellt. Genom att arbeta med virtuella lag kan organisationer rikta rätt kompetens mot rätta arbetsuppgifter, utan att någon behöver byta geografisk arbetsplats. Som med alla arbetsmetoder finns det fördelar men även problem. I den här studien har vi valt att undersöka hur ledarskapet kan effektivisera kommunikation och öka tillit i virtuella lag. Studien är av kvalitativ karaktär med en intervjuserie utförd med respondenter från fem organisationer.

Att underskatta betydelsefulla skillnader mellan närliggande länder kan påverka företags utländska verksamhet negativt. Genom intervjuer med chefer inom Forex verksamhet i Norden har vi undersökt de språkliga och kulturella skillnaderna mellan de nordiska länderna och hur dessa påverkar samarbetet mellan Forex i Sverige och deras nordiska filialer. Enligt studiens resultat finns det betydelsefulla skillnader i språk och kultur mellan de nordiska länderna. Skillnader avseende kultur har påvisats vilka påverkar samarbetet mellan det svenska huvudkontoret och de nordiska filialerna främst inom beslutsfattande. Språk har visat sig utgöra en stor utmaning för Forex och påverkar samarbetet i Norden.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Denna uppsats behandlar frågan om kolliderande standardavtal, internationellt benämnt battle of the forms. Problematiken grundas i att två parter i en avtalsförhandling har tillsänt varandra olika standardavtal med motstridiga villkor. Tvist uppkommer sedan oftast när parterna börjat prestera eller till och med fullbordat avtalet. Frågan uppkommer då vilka villkor som skall gälla samt hur denna problematik bör lösas. Eftersom problematiken är sparsamt utredd i svensk rätt har vi valt att studera tre nationella och tre internationella rättskällor och regelverk för att söka ledning i frågan.

Bakgrund och problemK3 är det nya svenska huvudregelverket vars syfte är att vara ett förenklingsregelverk till IFRS för svenska onoterade företag. Skillnader mellan dessa regelverk kommer att spela stor roll i koncerner där vissa företag kommer tillämpa K3 och andra IFRS vilket leder till sammanslagningsproblem. Detta är även ett problem för intressenter som behöver veta om dessa skillnader för att kunna bedöma ett företag korrekt.SyfteSyftet med arbetet är således att jämföra de två regelverken för att förenkla för både användare samt intressenter. Det kan även vara viktigt att veta varför dessa skillnader faktiskt existerar.AvgränsningarFör att ha ett hanterbart ämnesområde har vi valt att avgränsa endast till koncernnivå och inte juridisk person. Vi har även valt ut de standards vi anser innehålla flest och mest relevanta skillnader.MetodEn jämförelse mellan regelverken har genomförts vilket vi sedan skrivit en diskussion utifrån.

I dagsläget finns tydligt regelverk som anger hur byggnader skall uppföras, dock saknas hjälpmedel för att kraven skall anses tillgodosedda på stora och komplexa byggnader som finns inom industrin, skall dimensioneras för att tillfredsställande brandskydd ska uppnås. Detta resulterar i att analytisk dimensionering (dimensionering baserad på uträkningar till skillnad mot förenklad dimensionering vilken i princip följer de allmänna råden) som regel måste användas även vid mindre byggnationer. Syftet med examensarbetet är att påvisa eventuella oklarheter i det existerande regelverket (Boverkets byggregler, BBR) 1 för brandskydd av industribyggnader i Sverige, där reglerna för förenklad dimensionering inte är anpassade för byggnader med industriell verksamhet. Målet är att om möjligt komma fram till hur man skall resonera vid dimensionering av brandskyddet i dessa byggnader utifrån en diskussion om rådande lagstiftning och de skillnader som påvisats mellan Sveriges och andra länders regelverk. Arbetet består av en litteraturstudie av de regelverk som finns för brandskydd i Sverige, där de avsnitt som är problematiska för industribyggnader lyfts fram.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan få till vad gäller rättvisande bild av ett företags ställning och resultat. Metod: Det metodiska angreppssättet som jag valt att använda mig av i denna studie är kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs. Då mitt syfte med studien inte är att mäta eller generalisera resultatet utan snarare att få en djupare förståelse kring revisorernas åsikter kring K2-regelverket är min bedömning att den kvalitativa metoden är den mest ändamålsenliga. Den information som jag tagit del av har jag därefter jämfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga respondenter är tveksamma till flera delar av regelverket och ställer sig frågande till huruvida regelverket egentligen leder till några förenklingar i praktiken.

Titel: Redovisning av FoU-utgifter ? val av regelverk för mindre onoterade aktiebolagNivå: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Adam Bergman och Alexandra HellströmHandledare: Arne FagerströmBitr. Handledare: Annika LakeDatum: 2014-05-26Bakgrund: Under 2000-talet har svensk redovisning genomgått en stor förändring, och Bokföringsnämnden (BFN) har varit ett drivande organ i denna fråga. BFN beslutade 2004 att inleda ett projekt för att ändra inriktning på sitt normgivningsarbete, och projektet har de valt att kalla för kategoriseringsprojektet (eller förkortat, K-projektet). Mindre onoterade aktiebolag blir rekommenderade K2-regelverket, dock får inte utgifter för immateriella tillgångar aktiveras som en tillgång i balansräkningen inom detta regelverk.

Den 1 januari 2007 införs nya kapitaltäckningsregler, Basel II. De nya reglerna innebär bland annat att banker ska använda mer finjusterade metoder för att mäta kreditrisk. Detta skulle kunna få effekter för bankernas kreditbedömning och därmed också för deras kunder. Vi vill i denna uppsats utreda om bankernas kreditbedömning kommer att förändras till följd av Basel II och vilken inverkan en förändring skulle ha på utlåningen till små och nystartade företag samt till bolånekunder. Studiens teoriavsnitt grundas på tryckta och elektroniska källor och utgörs av valda delar ur nuvarande regelverk Basel I, kommande regelverk Basel II samt kortfattad kreditbedömningsteori.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalys vars syfte är att studera hur begreppet ?barnets bästa? används och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjänstemän som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar föreställningar om ?barnets bästa? och hur begreppet förhåller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrån migrationsverket och domar ifrån  migrationsdomstolarna.