Detta är en utvärdering av hur väl Open Access mottagits av forskare vid humanistisk fakultet vidUmeå universitet. Empirin är samlad med hjälp av kvalitativ intervjumetod, intervjuerna hölls med ettantal forskare vid humanistiska fakulteten. Genom en sammanfattning av hur vetenskapligapublikationer har sett ut och förändrats genom historien går det att se att utvecklingen rör sig mot OpenAccess. Eftersom att det i dagsläget (2012) utformas nationell policy kring Open Access samt attforskningsfinansiärer börjar ställa krav på att forskare ska publicera sina forskningsresultat i OpenAccess ? är det intressant att se hur väl Open Access mottagits av forskare eftersom det är de som stårför själva produktionen av materialet.

I  Sverige  har  antalet  äldre  ökat  de  senaste  årtiondena.  Ju  äldre  människor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom  både slutenvård  och  särskilt  boende  har  blivit  färre  och  uppskattningsvis  vårdas  250  000 personer   i   hemvård  idag.   Denna   utveckling   innebär   att   den   närstående,   som   är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vård  till  sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvårdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  säga  sammanlagt  åtta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjälp  av  kvalitativ  innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010.

Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap.

SammanfattningMiFID, direktiv om marknader för finansiella instrument är ett nytt europeiskt regelverk för den finansiella sektorn som träder i kraft den 1: a november 2007. Direktivet syftar till att förstärka konkurrenskraften för den finansiella sektorn, förbättra konsumentskyddet samt inkludera hela utbudet av finansiella tjänster och produkter. Då MiFID: s införlivande i svenska lag försenades fick de svenska värdepappersföretagen under 2007 en relativt kort tidsperiod på sig att anpassa sina verksamheter till de nya bestämmelserna. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter tre svenska värdepappersföretag erfarit vid arbetet med att anpassa deras verksamheter till de nya bestämmelserna i MiFID. Vi har studerat direktivet och jämfört med nuvarande regleringar samt genomfört fyra intervjuer, varav tre med svenska värdepappersföretag av varierande storlek.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen.

För att anpassa samhället till en koldioxidsnål ekonomi är det viktigt att tillgängliga förnyelsebara och utsläppsfria energikällor utnyttjas till full kapacitet. Vattenkraften spelar i denna mening en viktig roll eftersom befintlig teknologi är välutvecklad och tillgänglig. Enligt uppskattningar av branschexperter har den småskaliga vattenkraften en utbyggnadspotential som nästan motsvarar en dubblering av dagens volym, med hänsyn till gällande regelverk. Denna studie har som mål att utreda lönsamheten samt de ekonomiska riskerna vid etablering av småskalig vattenkraft vid befintliga dammbyggnader.Utredningen består av att tillämpa en teknisk och en ekonomisk modell på en fallstudie som agerar som basscenario. Parametrarna i indata känslighetsanalyseras sedan för att ge mer generell insikt i investeringsutsikterna.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen.

Över hela västvärlden blir hälsoproblem som hänger ihop med övervikt och för lite rörelse allt vanligare, därför har många länder börjat med att försöka få befolkningen att röra sig mer. Vandring kan vara en lösning på detta problem och därför har man i Jönköpings län börjat se över sitt vandringsledssystem. Gislaveds kommun, i Jönköpings län, har uppmärksammat detta problem och inlett ett arbete med att hitta lösningar för en modernisering och restaurering av Gislavedsleden.Syftet med denna uppsats är att utföra en observationsstudie och analys av Gislavedsleden och framlägga åtgärdsförslag där de behövs. Med hjälp av Rainer Brämers empiriska undersökningar om vandring och vandringsleder, Patrik Grahns parkkaraktärer och Kevin Lynch analysmetod studeras ledens upplevelsevärden. Analysen resulterar i förändringsförslag som kan förbättra ledens upplevelsevärden.

Bakgrund och problem: Sverige har som ett steg i harmoniseringen inom EU antagit internationella redovisningsstandarder vilka publiceras av IASB som är en oberoende stiftelse med säte i Storbritannien. De nya reglerna kring rörelseförvärv och dess redovisning får konsekvenser för alla börsnoterade koncerner inom Sverige. Undersökningar som gjorts skapar funderingar om vilka faktorer som påverkar hur ett företag identifierar immateriella tillgångar och hur de värderas i förhållande till köpeskillingen.Syfte:Syftet med undersökningen är att studera om det finns möjlighet för de utvalda företagen att tolka reglerna mer fritt och om detta i sin tur påverkar företagens redovisningsval. Vidare önskar uppsatsförfattarna undersöka hur företagen har skaffat sig kunskaper och anpassat sig till regelverket IFRS 3 samt urskilja vilka faktorer som eventuellt påverkar storleken på andelen redovisad goodwill.Avgränsningar:Avgränsningar har gjorts till fyra svenska företag inom läkemedelsbranschen som under 2005 gjort rörelseförvärv. Uppsatsförfattarna har inte haft för avsikt att beröra minoritetsintressen och omvända förvärv.

Sammanfattning BakgrundI dagens läge med en IT-bransch i kris med många besvikna aktieägare och ett föråldrat regelverk gällande vilseledande information vid börsintroduktioner är det av intresse att studera området närmare samt se vilka företag som lyckades respektive misslyckades med de mål som ställdes upp. SyfteAtt genomföra en undersökning för att se vilka företag som höll vad de lovade. Vidare att söka samvarierande faktorer mellan företagens framgång, gällande uppfyllande av uppställda mål i prospektet, och faktorer hos företaget vid noteringstidpunkten. FrågeställningVilka parametrar, hos företag, angivna i noteringsprospekt visar på, att de har skrivit ett seriösare prospekt gällande framtidsutsikter/mål, alternativt bättre lyckats prognostisera framtiden. MetodGenomförande av en statistisk surveyundersökning för att studera vilka företag som levde upp till målen.

Från och med 2005 skall alla noterade koncerner inom EU redovisa i enlighet med IFRS/IAS. Införandet av IFRS/IAS har inneburit en rad förändringar för goodwillredovisningen och de nya reglerna anses vara mer svårhanterliga än föregående regelverk. Tidigare undersökningar har påvisat att området är problematiskt och att det ännu inte finns någon klar praxis vilket medför att företagen tillämpar reglerna på olika sätt.Uppsatsens syfte är att beskriva och undersöka IT-branschens redovisningspraxis av goodwill. Genom att uppfylla syftet kan dels användaren av de finansiella rapporterna få en bättre förståelse för goodwillposten, dels kan uppsatsen ge stöd åt framtida forskning och utformning av nya redovisningsregler rörande goodwill. För att uppnå syftet har IT-företagen på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-cap listor undersökts.

I samhället finns flera lagar och föreskrifter för att garantera barn trygga uppväxtvillkor. Trots regelverk kan konstateras en ökning vad gäller barn som far illa. Avgörande för efterlevnaden av fastlagda bestämmelser är bland annat distriktssköterskans, inom barnhälsovården, möjligheter till att uppmärksamma signaler kring barns situation samt att vid behov vidta adekvata åtgärder. Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för distriktssköterskans ställningstagande. Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar distriktssköterskans beslut om en anmälan till socialtjänsten om att ett barn far illa.

Bakgrund: Styrelseskandaler som orsakat oroligheter i affärsvärlden har skapat ett behov av ett tydligt regelverk för bolagsstyrning, den skulle förstärka svenska noterade bolags och svenska börsplatsers konkurrenskraft på den internationella kapitalmarknaden. Den svenska koden för bolagsstyrning har kommit att bli en viktig del av regelsystemet på den svenska kapitalmarknaden. Den kräver att svenska börsnoterade bolag skall presentera bolagsstyrningsrapporter. Rapporternas kvalité är viktig för intressenterna som använder sig av bolagsstyrningsinformation.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utvecklingen av tillämpningen av den svenska koden för bolagsstyrningen. Författarna vill undersöka rapporternas kvalité och se hur den har förändrats mellan åren.

Bakgrund och problem:Ett bokförlags primära tillgång är deras förlagsrättigheter som ger dem tillåtelse att ge ut litteräraverk med ensamrätt. För att kunna få ett rättvisande värde på förlaget måste denna tillgång tas med iberäkningen vid förvärv. Den information som finns tillgänglig för intressenter utanför företaget ärårsredovisningar. Vi har därför valt att ta reda på om förlagsrättigheterna finns representerade ibalansräkningen eller om detta är en av många immateriella tillgångar som kostnadsförs direkt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att bistå med information till köpare av förlag och investerare om hurvärdet av förlagsrättigheter och böcker bedöms och redovisas i bokförlagen.Avgränsningar:De bokförlag som vi har valt att undersöka representerar bokförlag i allmänhet i Sverige. Dessa äronoterade aktiebolag och tillämpar inte IASB:s regelverk, IFRS, och därför behandlas inte dettaregelverk i denna uppsats.

Syfte: Syftet med vår studie är att studera om kapitalkostnaden redovisas och hur den skiljer sig mellan svenska och holländska bolag, samt undersöka vilka faktorer som påverkar den.Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod, syftet med undersökningen uppfylls genom en deduktiv ansats. I undersökningens empiri ingår observationer av 488 årsredovisningar. I sekundärdata ingår de fyra oberoende variablerna land, år, storlek och soliditet. Multipel regressionsanalys, samt linjär sannolikhetsmodell har använts.Resultat & slutsats: Den multipla regressionsanalysen visar ett signifikant samband mellan den beroende variabeln, vilken procentsats kapitalkostanden redovisas till, och oberoende variablerna storlek och soliditet. Större företag, redovisar en lägre kapitalkostnad, företag med högre soliditet redovisar en högre kapitalkostnad.