Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Syftet med denna uppsats var att undersöka och analysera de redovisningsansvarigas åsikter angående fair-value redovisning av finansiella instrument och de principiella förändringar som detta innebär. Studien baseras på en teoretisk diskussion med hjälp av utvald litteratur och artiklar från olika tidskrifter. Vår analys baseras på en enkätundersökning. Genom att jämföra de diskussioner vi fört kring fair-value med resultatet från våra enkäter, har vi gjort en analys av de redovisningsansvarigas åsikter. P.g.a en låg svarsfrekvens, ca 13 %, kunde vi inte uttala oss generellt.

I föreliggande uppsats genomförs en empirisk studie med målet att dels undersöka hur lärare uppfattar sin roll som fostrare, dels att studera vilka etiska ställningstaganden som kan förknippas med den fostran som utövas. Tidigare forskning visar att klassrumssituationen i högsta grad kan betecknas som moraliskt komplex samt att det råder relativt stor diskrepens mellan vad som anses som önskvärt och vad som faktiskt sker vid fostran. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Datainsamlingen består i denna undersökning av halvstrukturerade intervjuer som genomförs utifrån en intervjuguide. Därefter genomförs en kvalitativ analys av data.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Aktieanalytiker från ett flertal analyshus utfärdar flera gånger i månaden aktieanalyser där deras prognoser över det analyserade företagets utveckling över en överskådlig tid presenteras. Denna studie studerar hur professionella aktieanalytiker lyckas med att i dessa aktieanalyser prognostisera parametrar gällande det analyserade företagets resultat- och balansräkning samt kassaflöden vilka används som utgångspunkt för att sedan värdera företaget. Dessutom studeras om analytikernas korrekthet i sina prognoser kan ses bero utav dels den information som bifogas i analyserna och dels kvaliteten på det analyserade företagets redovisning.Studien visar att majoriteten utav de värderingsparametrar som analytikerna prognostiserar uppvisar en negativ skevhet, det vill säga; det verkliga värdet på parametrarna överträffar analytikernas prognoser. Detta resultat går tvärtemot ett antal tidigare studier från USA och Storbritannien. Vidare hittas något förvånande inga samband mellan mängden icke-finansiell information som bifogas i aktieanalysen och prognosernas korrekthet.

Det här examensarbetet har genomförts i samarbete med Consultec i Umeå. På företaget fanns ett behov av attredovisa programmet StatCon?s uträkningar i form av handberäkningar och att presentera vad programmeträknar. Programmet i fråga är ett dimensioneringsverktyg för balkar och pelare i olika material, det finns ävenandra funktioner som balkskor, skarvar och traversbalkar. StatCon använder sig av eurokoder och det är enligtdessa handberäkningarna har gjorts.

Bakgrund och problem:Ett bokförlags primära tillgång är deras förlagsrättigheter som ger dem tillåtelse att ge ut litteräraverk med ensamrätt. För att kunna få ett rättvisande värde på förlaget måste denna tillgång tas med iberäkningen vid förvärv. Den information som finns tillgänglig för intressenter utanför företaget ärårsredovisningar. Vi har därför valt att ta reda på om förlagsrättigheterna finns representerade ibalansräkningen eller om detta är en av många immateriella tillgångar som kostnadsförs direkt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att bistå med information till köpare av förlag och investerare om hurvärdet av förlagsrättigheter och böcker bedöms och redovisas i bokförlagen.Avgränsningar:De bokförlag som vi har valt att undersöka representerar bokförlag i allmänhet i Sverige. Dessa äronoterade aktiebolag och tillämpar inte IASB:s regelverk, IFRS, och därför behandlas inte dettaregelverk i denna uppsats.

Nivå: C-uppsats inom företagsekonomi Datum: Juni, 2015 Författare: Johan Magnusson och Alexander Smith Handledare: Hans Lindkvist Titel: Fastighetsbolag och deras kassaflöden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om vi kan utläsa de fria kassaflödena hos fastighetsbolagen samt försöka skapa en bild över hur fastighetsbolagens årsredovisningar skiljer sig åt rörande benämningen och redovisningen av kostnader. Metod: Som källor till vår empiriska undersökning använde vi oss av de utvalda företagens årsredovisningar från 2014. Företags årsredovisningar betraktas som primära källor. Vår referensram och redovisning av tidigare forskning består till stor del av sekundära källor. Undersökningen är kvantitativ med kvalitativa inslag, då vi kompletterat undersökningen med mejlkorrespondens med de berörda företagen. Genomgången av årsredovisningar som vi genomfört med den framtagna checklistan är kvantitativ medan intervjuerna med bolagsrepresentanter är av kvalitativ karaktär. Resultat och slutsats: Resultaten av vår undersökning visar att det inte går att utläsa fria kassaflöden utefter den definition vi landar i.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar som IFRS innebär för svenska börsnoterade företag. Vi vill även analysera dessa förändringar och se hur de påverkar företagen i verkligheten. En deduktiv ansats har legat till grund för att uppnå syftet. Vi har undersökt teorier kring problemen och därefter jämfört dessa teorier med det empiriska materialet. Grunden för det empiriska materialet har varit intervjuer med koncernredovisningsansvariga på tre börsnoterade företag och intervjuer med två auktoriserade revisorer.

Det diskuteras allt mer om vår påverkan på omgivningen och hur vi arbetar för att framtida generationer skall ha samma möjligheter som vi haft till att tillfredsställa sina behov. Därav har kraven om en utförligare redovisning uppstått där företag skall visa upp dess sociala och miljömässiga arbete såväl som det ekonomiska. Många större företag har börjat upprätta någon form av hållbarhetsredovisning där sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter behandlas. Det har dock uppstått viss kritik mot hållbarhetsredovisningen då den fortfarande är frivillig och där trovärdigheten och legitimiteten i redovisningen ifrågasätts. GRI är en organisation som upprättat riktlinjer för hållbarhetsredovisning och som alla slags företag skall ha möjlighet att använda för att upprätta en hållbarhetsredovisning.

Att styra en ideell organisation föranleder många utmaningar. Många gånger skiljer sig målet för en ideell sammanslutning markant från exempelvis ett aktieägt företag där utdelning till aktieägare och vinst är i fokus. Den ideella organisationen håller oftast mindre konkret mätbara sociala värden för viktigare. Personer som jobbar ideellt har inte heller som främsta incitament att tjäna pengar, vilket gör styrningsfrågor, belöningar och påföljder extra intressanta. Författarna har i sin studie sökt belysa dessa särskilda förutsättningar genom att studera två studentnationer vid Uppsala universitet, nämligen Uplands och Västgöta nation.

Balanskravet infördes i Sveriges kommuner 1 januari 2000. Detta innebar att intäkterna skall täcka kostnaderna. Sveriges kommuner hade en ekonomisk kris under 90-talet och för att balanskravet skulle kunna följas infördes blandmodellen. Detta innebar att pensioner som är intjänade fram till 1998 har lyfts ur balansräkningen och redovisas som en not, en ansvarsförbindelse. Eftersom inte samtliga pensionsskulder redovisas, ger blandmodellen en förskönad bild av verkligheten.

Titel Goodwillnedskrivningars värderelevans: en studie på svensk marknadDatum 2012-05-25Författare Anna Fredrikson Finn och Therese van BerlekomUtbildning Ekonomprogrammet ? redovisning och ekonomistyrningKurs 2FE40E ? Examensarbete kandidatnivå, 15 högskolepoäng Inledning: Utvecklingen går mot en mer globaliserad ekonomi och behovet av en harmoniserad redovisning har ökat. Sedan 2005 tillämpar samtliga bolag inom EU IFRS vid upprättandet av koncernredovisning. Detta har påverkat redovisningen av goodwill som numera ska testas för nedskrivning istället för att årligen skrivas av. IFRS öppnar upp för tolkningsutrymme vid redovisning av goodwill och åsikterna går isär gällande hur väl regleringen efterlevs.Forskningsfråga: Ger goodwillnedskrivning en reaktion i börsvärdet på den svenska marknaden?Syfte: Syftet är att ta reda på om goodwillnedskrivningar används av aktiemarknaden vid företagsvärdering i Sverige samt huruvida relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet har förbättras genom IFRS 3.Referensram: Utgångspunkten tas i tidigare forskning på andra marknader och teorier som behandlar ägarstruktur, kapitalmarknadsperspektiv, redovisningens kvalitativa egenskaper, värderelevans samt agentteorin. Metod: Studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsmetod har tillämpats.

Tidigare forskare har främst fokuserat på leasing som en del av en organisations externa redovisning och dess utformning medan det interna perspektivet på leasingområdet har fått mindre uppmärksamhet (Finnerty, Fitzsimmons & Oliver, 1980; Goodacre, 2003; Wilkins & Zimmer, 1983). Denna uppsats syftar således till att undersöka de problem som kan uppstå internt i en kommun med hänsyn till hantering av leasingavtal. Utifrån den problematik som uppdagas presenteras sedan förslag till hur rutiner ska utformas inom den specifika kommun som är föremål för fallstudien. Studien baseras på ett kvalitativt angreppssätt där aktörernas uppfattning av verkligheten står i fokus. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med relevanta aktörer inom leasingprocessen och analyserats utifrån identifierade teman.