Mellan yta och form är ett examensarbete i smyckekonst, påkandidatnivå som undersöker vad en monoton bearbetning av metall kan resultera i. Jag har använt mig av en puns för att göra avtryck i tunt utvalsad plåt. Det bildas små gropar i metallen, sakta växer en nystruktur fram och den tunna plåten blir hård av bearbetningen.Jag har undersökt relationen mellan den enskilda Pricken och den yttre formen på plåten, vad händer med ytan när jag går upp i storlek och inom vilken form ska denna yta befinna sig i? Hur förhåller sig den nya ytan till den gamla? Och hur blir ytan bärbar? Bland annat dessa frågor har varit underlag för mitt arbete, men under processens gång harmycket annat kommit till. Tankar och reflektioner kring mitt arbete, framförallt vad bearbetning av metall innebär för mig, upprepningens effekt på arbetet och min fascination för förvandlingen av materialet har varit framträdande..

I den här studien har vi valt att undersöka hur pedagoger uppmärksammar och även hanterar barns utanförskap i den fria leken. Denna studie är gjord på en liten förskola och metoderna som är använda i detta arbete är kvalitativa forskningsmetoder. Empiri har samlats in genom främst intervjuer och observationer, men även genom ett skådespel med handdockor på förskolan. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är: uppmärksammar pedagogerna utanförskap och hur hanteras detta då? På vilket sätt går pedagogerna tillväga för att förebygga utanförskap och hur pass medvetna är barnen om utanförskap? Vår största inspiration har varit Birgitta Knutsdotter Olofssons (2003) och hennes beskrivning angående de tre lekreglerna samförstånd, ömsesidighet och turtagande som råder i leken.

I mitt examensarbete har jag undersökt vilka konflikter som gestaltas och förankras i tre bilderböcker. Jag har undersökt vilka normer som blir synliga genom dessa konflikter. Om normbrott leder till straff hur ser de då ut? Min empiri består av tre av de mest utlånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek 2007; Känner du Pippi Långstrump, Näpp! sa Alfons Åberg och Pricken.Som blivande konst- och mediepedagog funderar jag över bilders medverkan, hur saker som gestaltas och visualiseras har del i skapandet av jaget. Jag har använt semiotiken som metod i mitt arbete, genom dess begrepp har jag delat upp bilden i dess beståndsdelar för att få en inblick och djupare förståelse i vad bilden vill säga.

Syfte Studiens syfte är att undersöka hur användandet av barnlitteratur kan gå till i förskolans planerade aktiviteter för att främja barns empati. Utifrån att böckernas budskap och handling har betydelse för vilka etiska perspektiv barn får tillgång till är det också intressant att undersöka vilka böcker förskollärare väljer att använda samt varför.Frågeställningar De frågeställningar studien utgår ifrån är hur har planerade aktiviteter med barnlitteratur genomförts för att främja barns empatiska utveckling och vilka böcker som har valts i dessa aktiviteter samt av vilken anledning.Metod Studien utgår från den kvalitativa metoden intervju där fyra förskollärare från två förskolor intervjuas. Förskolorna som deltar i studien arbetar med barnlitteratur och förskollärarna har erfarenhet av detta arbete.      Resultat Resultatet visar att förskollärarna i studien ofta använder sig av drama och bild för att förmedla empatin i böcker för barn. Det är på förskolorna också vanligt att samtala med barnen om budskapet och handlingen i boken samt målningar barn gör i relation till böcker.

Syfte Studiens syfte är att undersöka hur användandet av barnlitteratur kan gå till i förskolans planerade aktiviteter för att främja barns empati. Utifrån att böckernas budskap och handling har betydelse för vilka etiska perspektiv barn får tillgång till är det också intressant att undersöka vilka böcker förskollärare väljer att använda samt varför.Frågeställningar De frågeställningar studien utgår ifrån är hur har planerade aktiviteter med barnlitteratur genomförts för att främja barns empatiska utveckling och vilka böcker som har valts i dessa aktiviteter samt av vilken anledning.Metod Studien utgår från den kvalitativa metoden intervju där fyra förskollärare från två förskolor intervjuas. Förskolorna som deltar i studien arbetar med barnlitteratur och förskollärarna har erfarenhet av detta arbete.      Resultat Resultatet visar att förskollärarna i studien ofta använder sig av drama och bild för att förmedla empatin i böcker för barn. Det är på förskolorna också vanligt att samtala med barnen om budskapet och handlingen i boken samt målningar barn gör i relation till böcker.

Detta examensarbete är en undersökning om elevers syn på sina egna bilder och vad somhänder med den när bilderna presenteras i en utställning.Syftet med studien är att undersöka på vilket vis en utställning av elevers bilder kan habetydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och på så vis även ha betydelse förlärprocessen.Frågan som undersökts lyder ?Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation avelevers bilder ha för hur de själva värderar och reflekterar över bilderna??Undersökningen har gjorts på en gymnasieskola med två klasser i kursen estetiskkommunikation. Eleverna har fått gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad detyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna på nytt i form av en utställning ochnya observationer och samtal gjordes för att ta reda på vad eleverna tyckte om bildernaunder utställningen.Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jämföra hur eleverna värderar ochreflekterar över sina bilder innan och efter utställningen, för att kunna få syn på vilkenbetydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha.Som blivande pedagog känns det viktigt att få en fördjupad förståelse för hurpresentationen av elevers bilder kan ses som en tillgång i bildundervisningen.Tolkning och resultat har prövats med hjälp av olika teorier såväl pedagogiska filosofersom designteorier och forskning om vad utställandet gör med bilden.Jag använder mig av gestaltande metoder under arbetets gång i formandet avutställningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen består av en sammansättning av58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varjebild var för sig.