Syftet med denna uppsats är att undersöka hur antisemitism, samt preventivt arbete mot detta, yttrar sig i några av Malmös högstadie- och gymnasieskolor, med hjälp av frågeställningarna; Kommer antisemitism till uttryck i Malmös skolor, och i så fall, vilka former tar sig denna antisemitism, och motarbetas den aktivt i skola och stad? Vi har vidare valt att använda oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att söka svar på våra frågor. För att få en ny infallsvinkel har vi använt oss av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på problemformuleringen, något som tydliggjordes i vårt resultat, genom att påvisa hur elevers uppfattade sanningar kring Israel/Palestina konflikten upprätthålls i deras hemmiljö..

This thesis has aimed to study steering process and institutionalization in the context of educational policy work. This has been conducted by using empirical material from the political decision-making process that preceded the implementation of a new national program on how principals should be educated and certified. By using an aggregated theoretical point of view containing new institutionalism and traditional Swedish curriculum theory, the process was analyzed from different perspectives. The results depict a process that contained several actors who tried to shape the principal education program differently. From the theoretical perspectives, the decision-making process could be understood as an act of both self-interest as well as trust in their own beliefs and cultural values.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) är ett preventivt föräldrastödsprogram för föräldrar till barn med funktionsnedsättning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet är utformat utifrån dessa föräldrars specifika förutsättningar och behov av stöd. Dess mål är att öka föräldrars kunskaper om, samt förändra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsättning. Målen antas minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer för psykisk ohälsa hos barnet, i relationen mellan föräldrar och barn. Programmet har sju syften: Förbättra förälderns tolkning av barnets beteende, minska föräldrastress, förbättra föräldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohälsa hos barnet, öka tilltron till den egna föräldraförmågan, ge hjälp i föräldrarollen samt främja samarbetet mellan föräldrar och sjukvårdens personal.

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhället. På kommunal nivå genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande råd. I Skellefteå kommun utgörs detta av Förebyggande rådet i Skellefteå, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska områden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsområden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrån ett brottspreventivt perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rökande sjuksköterskestudenter ser på sin rökning relaterat till den kommande yrkesrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex rökande sjuksköterskestudenter på en skola i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys och fyra teman framkom: Rökande sjuksköterskor kontra yrkesrollen, preventionsarbetet, sjuksköterskan som rollmodell och rökningens påverkan av sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Resultatet visade att det råder en samstämmighet bland rökande sjuksköterskestudenter vad gäller synen på sjuksköterskans ansvar att arbeta preventivt mot rökning. Det framkom även att det kan skapas problem när sjuksköterskan ska arbeta med detta och samtidigt röker.

Grooming innebär att en vuxen söker kontakt med ett barn, under 15 år, i syftet att få till stånd en sexuell kontakt med barnet. Detta är sedan 1 juli 2009 ett lagbrott. Det finns ytterst lite forskning i Sverige om grooming och ännu ingen utvärdering om hur svensk lagstiftning fungerar i praktiken. Vårt syfte med uppsatsen är att belysa nuvarande kunskapsläge i Sverige. Vi har valt att jämföra lagstiftningen i Sverige och Storbritannien, hur de båda länderna arbetar mot grooming och om rutinaktivitetsteorin samt teorin om rationella val kan förklara hur grooming kan ske. I vår studie har vi kommit fram till att Storbritannien har ett mer aktivt sätt att arbeta preventivt mot brottet än i Sverige.

Inom svensk rätt tillkom 1994 ett nytt institut inom lagstiftningen nämligen skuldsaneringslagen. Denna lag är väl diskuterad och snart omgjord i den nya skuldsaneringslagen som skall träda i kraft januari 2007. Syftet med denna framställning var att utreda rättsläget i den gamla lagen med hjälp av traditionell juridisk metod. Men även studera den nya lagens innebörd och förändringar mellan den nya och den gamla lagen. Skuldsaneringens huvudsyfte är att verka rehabiliterande för de gäldenärer som blir beviljad det. Meningen är att lagen skall verka preventivt, alltså så att färre personer skall hamna i denna "övermäktiga" skuldsituation.

Bensår uppkommer till följd av perifer kärlsjukdom och drabbar främstäldre personer. Denna typ av sår kan ibland vara svårläkt. Vardagslivetpåverkas och det är därför viktigt att finna orsaker till att bensår inte läker.Nekrotisk vävnad och fibrinbeläggning kan utgöra ett hinder för sårläkning,larvterapi är en metod som används för att debridera död vävnad. Syftet medstudien var att söka evidens för om larvterapi är en fördelaktig metod vidbehandling av bensår. Nio vetenskapliga studier ingick i dennaevidensstudie.

Bensår uppkommer till följd av perifer kärlsjukdom och drabbar främstäldre personer. Denna typ av sår kan ibland vara svårläkt. Vardagslivetpåverkas och det är därför viktigt att finna orsaker till att bensår inte läker.Nekrotisk vävnad och fibrinbeläggning kan utgöra ett hinder för sårläkning,larvterapi är en metod som används för att debridera död vävnad. Syftet medstudien var att söka evidens för om larvterapi är en fördelaktig metod vidbehandling av bensår. Nio vetenskapliga studier ingick i dennaevidensstudie.

Den ökade övervikten i samhället leder till att allt fler insjuknar i hjärtsjukdomar. Vi vill att allmänsjuksköterskor ska få ökad kunskap inom detta område, för att hjälpa patienter i ett tidigt skede till livsstilsförändringar. Syftet med denna studie är att undersöka hur sjuksköterskor kan arbeta preventivt med överviktiga, hjärtsjuka patienter. Som metod används analys och tolkning av tio vetenskapliga artiklar, som granskats enligt Polit m fl (2001). Våra frågeställningar är: Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan erbjuda en överviktig patient med hjärtsjukdom? Vilken är den optimala kosten för en överviktig patient med hjärtsjukdom? Har sociala förutsättningar någon inverkan på valet av kost? Resultatet visar att Medelhavsdieten har en positiv inverkan på patienter med kranskärlssjukdom och övervikt samt att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder spelar stor roll..

Syftet med föreliggande studien var att undersöka om sjuksköterskors egna rökvanor påverkar attityden till tobakspreventivt arbete på sjukhuset, både till tobakspreventivt arbete med patienterna och attityden till rökfritt sjukhus. Studien är empirisk och utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex sjuksköterskor på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Data från intervjuerna analyserades och resulterade i sju olika teman: Preventiva rollen, Kunskap om prevention, Vem skall leda det preventiva arbetet, Rökkontroll, Utbildningsnivå och rökning, Sjuksköterskan, en förebild?, Vem ska hjälpa patienten vid rökstopp på sjukhuset?, Är det någon skillnad mellan icke rökande och rökande vad avser rökpreventionen?. Den preventiva rollen hamnade i fokus och skillnader fanns mellan rökande och icke rökande sjuksköterskor både vad gäller preventivt omvårdnasarbete och kontroll.

Många äldre behöver idag hjälp med sin munhygien, då de ofta har eller riskerar att drabbas av flertalet konsekvenser som en bristfällig munvård och hygien orsakar. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans betydelse för upprätthållande av god oral hälsa hos äldre. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet visade att det finns stora brister i hur munvården utförs, samt på viket sätt som sjuksköterskan kan förebygga flertalet munrelaterade problem genom preventivt arbete. Många gånger kan sjukvårdspersonal negligera behovet av en god munvård.

Patienter som är malnutrierade eller risk för sådan kan vara svåra att identifiera inom sjukvården, vilket i det postoperativa förloppet kan leda till komplikationer. Syftet med denna studie var att belysa vilken påverkan malnutrition kan ha på det postoperativa förloppet efter kirurgiskt ingrepp samt vilket tillvägagångssätt som används för att identifiera patienter med risk för malnutrition. Metoden var en litteraturstudie som granskade 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i PubMed, MedLine och Science Direkt. Resultatet visar att screeningmetoder som kan skilja på den underliggande sjukdomen och malnutrition är mer tillförlitliga. Behandlingen blir mer effektiv eftersom orsaken till malnutritionen identifieras och kan åtgärdas. Risken för komplikationer ökar ju mer malnutrierade patienterna är.

Genom en kvalitativ metod har ledares syn och ledarskapets betydelse på promotivt hälsoarbete studerats. Intervjuer har genomförts med ledare på tre olika arbetsplatser. Den teoretiska bakgrunden är Antonovskys teori om känsla av sammanhang. I analysarbetet användes komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.[1] Resultatet visade att ledaren har betydelse i det promotiva hälsoarbetet och att människor med ett starkt KASAM bättre tål påfrestningar i arbetslivet än de med ett svagare KASAM. Ett gott ledarskap ger förutsättningar till en hälsosam arbetsplats med hög arbetstrivsel.

Riktlinjer för insättning och skötsel av urinvägskatetrar finns, men forskning visar att följsamheten till dessa riktlinjer brister hos vårdpersonal. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid kateterbehandling av urinvägarna. Metoden var en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att alla som behandlades med kateter hade behov av information och stöd. De som fick information hade mer kunskap och mådde psykiskt bättre.