Syftet med studien Àr att belysa ett antal personers upplevelser kring sitt tidigare missbruk och sitt förÀldraskap. Vi vill lÀgga fokus pÄ vilket bemötande de fÄtt och vilka attityder de upplevt att det finns i omgivningen kring deras missbruk samt förÀldraskap. PÄ analysen lÀggs ett könsperspektiv för att belysa de eventuella skillnader och likheter som kan finnas mellan kvinnor och mÀns upplevelser. UtifrÄn detta syfte har vi formulerat frÄgestÀllningar som handlar om hur informanterna beskriver sig sjÀlva som missbrukare, hur de upplever omgivningens attityder och bemötande kring deras missbruk samt hur de beskriver sitt förÀldraskap. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsansats dÀr vi genomfört sex individuella intervjuer med tvÄ mÀn och fyra kvinnor.

Syftet med min studie Àr att belysa hur socialarbetare tÀnker kring och ser pÄ gravida kvinnor i missbruk. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer, sÄ kallade fokusgrupper, med socialarbetare som arbetar med kvinnor i missbruk. UtgÄngspunkten för gruppintervjudiskussionerna var sÄ kallade vinjetter, det vill sÀga fiktiva fall om gravida kvinnor med olika typer av missbruksproblematik. De fyra vinjetterna var utformade som fyra historier om kvinnor med olika missbruksproblematik dÀr alla fyra kvinnor var gravida. Studien Àr induktiv och analysen av materialet Àr inspirerad av grounded theory.

Bakgrund: Osteoporos Àr en sjukdom som cirka varannan kvinna riskerar att drabbas av under sin livstid, störst risk intrÀder efter klimakteriet. Oftast upptÀcks inte sjukdomen förrÀn fraktur uppstÄtt eftersom det kan gÄ flera Är utan att symtom uppstÄr. Det finns flera sÀtt att preventivt kunna förebygga osteoporos men nÄgot utarbetat verktyg för att upptÀcka sjukdomen finns idag inte. Utredningen pÄbörjas först nÀr patienten upplever smÀrttillstÄnd som inte Àr relaterat till olyckor.Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga osteoporos hos kvinnor.Metod:En allmÀn litteraturstudie som grundar sig pÄ nio stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar. Efter gÀngse urvalsförfarande har artiklarna analyserats och sammanstÀllts.Resultat: Tre kategorier uppdagades: synsÀtt och kunskapssyn, identifiering och stödjande samtal, rÄdgivning och information.

Denna uppsats syftar till att utreda de förutsÀttningar under vilka upphovsrÀttsorganisationers aktiviteter utgör missbruk av dominerande stÀllning. Uppsatsen bygger pÄ en analys av samtliga rÀttsfall frÄn högsta instansen pÄ bÄde nationell och EU nivÄ. Kommentarer till dessa rÀttsfall frÄn bÄde svenska och utlÀndska rÀttsvetenskapsmÀn utgör ett annat viktigt material. Vad gÀller lag och förarbeten, stÄr Konkurrenslagen, EG-fördraget och UpphovsrÀttslagen med tillkommande förarbeten i centrum. Det finns ingen gemenskam EU-upphovsrÀtt.

Denna uppsats handlar om mÀnniskor som levt med missbruk och beroende och tillfrisknat. Likt titeln att göra en svÀngom (direkt översatt frÄn engelskans ?make the turn?) som Àr ett slangutryck för att sluta med droger, har avsikten varit att försöka förstÄ varför mÀnniskor hamnar i beroende. Med hjÀlp av kvalitativa data i form av intervjuer och teoretiskt lÀrande har uppsatsens syfte varit att belysa alkohol- och narkotikaberoende. Resultat har framkommit med hjÀlp av informanternas svar och sociologiska teorier som pekar pÄ att ökad förstÄelse för mÀnniskor med beroende kan tÀnkas ge en inblick i varför individer utför ett visst handlande som inte anses vara socialt accepterat.

Missbruk av alkohol och droger ökar i Sverige och missbruket begrĂ€nsar aktiviteter och sociala interaktioner. I utförande av dagliga aktiviteter och delaktighet i sociala sammanhang kan miljön pĂ„verka frĂ€mjande eller hindrande. Syftet med denna studie var att förstĂ„ och beskriva hur personer med substansmissbruk upplever den sociala miljöns frĂ€mjande och hindrande aspekter för missbruk och dagliga aktiviteter. Genom elektronisk och manuell sökning har 7 biografier inkluderats i studien. Biografierna analyserades utifrĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i sex kategorier: ?De viktigaste personerna i familjen Ă€r barnen?, ?Öppenhet och Ă€rlighet frĂ„n vĂ€nnerna?, ?KĂ€rleksförhĂ„llanden pĂ„verkar missbruket?, ?Att bli sedd som mĂ€nniska av andra?, ?MedmĂ€nsklighet och förstĂ„else frĂ„n professioner i vĂ„rden? och ?Arbetskamraternas stöd Ă€r viktigt?.

Syftet var att undersöka riskfaktorer för grad av alkohol- och narkotikamissbruk ochför tungt alkohol- och narkotikamissbruk med fokus pÄ familjefaktorer i ett svensktsampel av 14079 missbrukare. Deltagarna hade blivit intervjuade med AddictionSeverity Index (ASI) pÄ 51 kommunala missbruks- och beroendeenheter.Gemensamma riskfaktorer för bÄde alkohol- och narkotikamissbruk var missbruk islÀkten och svÄrigheter i relationer till nÀrstÄende. Mer alkoholmissbruk i slÀkten varassocierat till mer alkoholproblem och mer narkotikamissbruk i slÀkten till mernarkotikaproblem. LÀgre Älder, mindre utbildning, att vara utlandsfödd och att hablivit utsatt för misshandel ökade risken för narkotikamissbruk. Högre Älder, bÀttreutbildning och att vara född i Sverige ökade risken för alkoholmissbruk.

AbstractEtt av Sveriges största samhÀllsproblem idag Àr narkotikamissbruket dÀr dödligheten Àr högre Àn hos övriga befolkningen. Det Àr allvarligt problem dÄ debutÄldern Àr lÄg samt att ungdomar, framförallt unga mÀn, i gymnasieÄldern Àr en överrepresenterad grupp nÀr det kommer till fullbordat missbruk. En av de mÄnga aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling Àr de olika behandlingshem som finns dÀr majoriteten anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sÄdan typ av behandling. Syftet med studien Àr att undersöka hur behandlingshemmet anvÀnder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser pÄ fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.

Att höja kvalitén inom arbetet med missbruk- och beroendevÄrd Àr ett prioriterat omrÄde, sÄ vÀl i Göteborg som i resten av Sverige. Det Àr viktigt att detta arbete bygger pÄ bÀsta tillgÀngliga kunskap, dÀrför har socialstyrelsen gett ut riktlinjer för dem som arbetar inom omrÄdet. Förutom dessa riktlinjer finns mycket kunskap inom omrÄdet bÄde i form av yrkeskunskap och i form av forskning. Vi anser att man mÄste beakta alla aspekter för att erbjuda en socialtjÀnst som följer de övergripande mÄlen och vÀrderingarna inom SoL (SocialtjÀnstlagen)..

Begreppet livskunskap Àr ett vÀlkÀnt begrepp inom skolans vÀrld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning Àven fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lÀra eleverna att bli ansvarstagande medmÀnniskor. För att nÄ dessa mÄl krÀvs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns mÄnga metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sÀtt som vi har anvÀnt oss av pÄ den gymnasieskola dÀr jag Àr anstÀlld. Jag har genom enkÀter tagit reda pÄ vad elever och lÀrare tycker om detta arbete och bÄde lÀrare och elever visar en positiv instÀllning och tycker att detta arbete Àr viktigt. De teman vi har valt att fokusera pÄ Àr samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jÀmstÀlldhet, sex och samlevnad samt hÀlsa..

Studiens syfte var att lyfta fram och försöka förklara vad som bidrar till att vÄra kvinnligaintervjupersoner levt i och lÀmnat ett liv som dominerats av narkotikaanvÀndning och vilkafaktorer, positiva som negativa, som pÄverkade deras val. Resultat och analys byggde pÄ tresemistrukturerade intervjuer med tvÄ kvinnor frÄn olika bakgrund som kontaktades via olikabrukarorganisationer. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och presenterades i studien iform av narrativ. Studiens teoretiska perspektiv var narrativ analys och symboliskinteraktionism. Vi anlade ocksÄ ett genusperspektiv pÄ berÀttelserna för att försöka förstÄintervjupersonernas berÀttelser Àven ur ett strukturellt perspektiv och för att studera hurintervjupersonerna internaliserade normativa könsroller.

Mobbning i arbetslivet Àr ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket berÀknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade Är 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillÀmpade ÄtgÀrder mot mobbning pÄ arbetsplatser, med fokus pÄ respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori.

I vÄr studie diskuteras före detta kriminellas förutsÀttningar nÀr det gÀller att integreras in i samhÀllet efter att ha levt ett liv prÀglat av kriminalitet och missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter nÀr det gÀller deras vÀg in i missbruk och kriminalitet, tiden dÀr, hur deras vÀg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien Àr att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till revansch i samhÀllet. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhÄllning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhÄllsamhet mot droger och kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hÄlla sig borta frÄn missbruk.

I förarbeten till lagarna LVM och LPT framkommer det att det finns en problematik kring vÄrden av personer som lider av bÄde missbruk och psykisk ohÀlsa. Det framgÄr att samarbetet mellan psykiatri och socialtjÀnst i vissa avseende Àr att anse som bristfÀlligt och att brukarna faller mellan stolarna. Syftet med studien har varit att, genom granskning av rÀttskÀllorna, ta reda pÄ och tydliggöra vad som ska ses som gÀllande rÀtt, för om en person med bÄde missbruk och psykisk ohÀlsa ska fÄ vÄrd enligt LVM eller LPT. Metoden som har anvÀnts Àr en rÀttsvetenskaplig metod dÀr fokus legat pÄ granskning av rÀttskÀllorna. En rÀttsfallsstudie har Àven gjorts för att bredda bilden av hur rekvisiten för lagstiftningarna tillÀmpas.

HÀlsopÄverkan pÄ grund av arbetslöshet Àr ett utbrett problem som pÄverkas av bÄde samhÀlleliga och politiska faktorer. Brist pÄ arbete medför mÄnga konsekvenser sÄ som förlorad inkomst, ekonomisk sÄrbarhet och försÀmrad livskvalitet. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohÀlsa med bemÀrkelse pÄ psykisk ohÀlsa eftersom arbetslösa personer tenderar att ha sÀmre hÀlsa Àn arbetande personer. Coping handlar om hur individer reagerar pÄ svÄra eller stressande livssituationer. Hur en individ anvÀnder sig av olika copingstrategier pÄverkar hur denne hanterar den svÄra livssituationen som arbetslöshet utgör.