Bakgrund UndernÀring bland Àldre Àr vanligt förekommande, ocksÄ bland Àldre i ordinÀrt boende, dvs. Àldre som bor i egen lÀgenhet eller villa. Aktuella underlag behövs för de som arbetar med Àldre, eftersom kosten utgör kÀrnan i nutritionsbehandlingen. En förutsÀttning för att kunna arbeta preventivt med undernÀringsproblematik Àr att mÄlgruppen fÄr vara med och pÄverka, varför en god dialog med denna Àr nödvÀndig. DÀrför behövs fler kvalitativa studier pÄ Àldre i ordinÀrt boende.

Varför vÀljer ungdomar att dricka alkohol och att anvÀnda droger? Det Àr inget nytt och det hör ungdomstiden till att experimentera och prova. Syftet med studien var att undersöka om sjÀlvkÀnsla och sensationssökande, via attityder, Àr orsaker till att ungdomar i övre tonÄren (18-20 Är) konsumerar alkohol och anvÀnder droger samt vilka effekter som eftersöks av deltagarna och deras tillvaro, ses ocksÄ som möjliga faktorer för pÄverkan pÄ bÄde konsumtion och attityd. I studien deltog 166 elever ur avgÄngsklasser frÄn olika inriktningar av gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Som mÀtinstrument anvÀndes till stor del standardiserade frÄgor ur Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysningens Ärligen anvÀnda frÄgeformulÀr, Zuckermans ?Sensation Seeking Scale form V? dessa kompletterades med frÄgor för att mÀta sjÀlvkÀnsla och tillvaro.

Undersökningar visar att 34 000 mÀnniskor i Sverige Àr hemlösa. Detta trots att kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahÄlla dess innevÄnare stöd och hjÀlp. Syftet med studien var att identifiera och beskriva upplevelser av hindrande respektive underlÀttande faktorer vid uttrÀde ur hemlöshet samt erfarenheter av samhÀlleligt stöd kopplat till detta. Narrativa intervjuer genomfördes med tvÄ personer vilka tagit sig ur lÄngvarig hemlöshet. Resultatet, som analyserades med stÀmplingsteorin och exitteorin, visade att missbruk var det mest framtrÀdande hindret tillsammans med exempelvis svaga nÀtverk, skam, att ej vara berÀttigad till försörjningsstöd samt psykiska problem.

Bakgrund: Enligt World Health Organisations vÀrldshÀlsorapport bidrar alkohol till mer Àn 9% av sjukdomsorsakerna i Europa och vÄllar 1,8 miljoner dödsfall Ärligen i hela vÀrlden. Alkohol har alltid varit och Àr Àn idag ett av vÀrldens största samhÀlls- och sjukvÄrdsproblem. I Sverige Àr det mer Àn sex tusen personer som dör i alkoholrelaterade sjukdomar per Är, vilket motsvarar lika mÄnga dödsfall som i tobaksrelaterade sjukdomar. Alkoholproblematiken tas dÀrför upp i litteraturstudien. Syfte: Att beskriva vilka förebyggande ÄtgÀrder en sjuksköterska kan erbjuda personer för att de ska undvika att missbruka alkohol.

Trötta och okoncentrerade elever pÄ mina lektioner har varit grunden till min frÄgestÀllning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det Äterkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och lÀskkonsumtion. Kan kost pÄverka koncentrationsförmÄga hos gymnasieelever?Genom en enkÀt till gymnasieelever frÄn tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mÀtt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar gÄr studien ut pÄ att undersöka om elevernas trötthet och svÄrighet att bibehÄlla god koncentration dagen igenom kunde hÀrledas utifrÄn deras kostvanor. MÄnga elever har - sÀrkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna pÄ eftermiddagen - tappat koncentrationen, sÄ om dessa elever inte Àr förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ?hÄlla ut?, kan detta leda till sÀmre prestation.

Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön nÀr ett barn vÀxer upp med en förÀlder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohÀlsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via Ätta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i Ätta teman: relationen till förÀldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprÀtthÄllandet av en fasad, kÀnsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver bÄde risk- och skyddsfaktorer.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Antalet övervakningssystem med digital utrustning har ökat markant pÄ senare Är. Polisen fÄr in fler filmer som anvÀnds vid brottsutredningar. Detta har inneburit att det blivit högre arbetsbörda pÄ svenska polismyndigheter. I dagslÀget skiljer sig arbetssÀtt och kunskapsnivÄ en del mellan olika myndigheter. Det fanns ett önskemÄl frÄn polisen att höja lÀgstanivÄn inom myndigheterna och dÀrför har denna studie utförts.Rapporten grundar sig pÄ intervjuer som utförts med anstÀllda pÄ polismyndigheterna runt om i Sverige.

Flera av de patienter som vÄrdas palliativt idag Àr inte adekvat smÀrtlindrade. En bidragande orsak till detta Àr att en del patienter upplever en sÄdan rÀdsla för det analgetika som anvÀnds att de vÀljer att inte alls eller inte fullstÀndigt genomgÄ smÀrtbehandling. Denna litteraturstudie hade som syfte att identifiera de vanligast förekommande patientrelaterade hindren vid farmakologisk smÀrtlindring inom palliativ vÄrd, samt att undersöka hur dessa barriÀrer pÄverkade patientens vilja att genomgÄ smÀrtbehandling. Resultaten visade att de vanligast förekommande hindren var en rÀdsla för att smÀrta indikerar att sjukdomen har förvÀrrats, en rÀdsla för missbruk, tolerans, biverkningar, morfin och injektioner samt en stoisk eller fatalistisk uppfattning. Vidare utgjorde en rÀdsla för att distrahera lÀkaren ett hinder samt vilja att vara en "duktig" patient som inte klagar över smÀrta.

Under 2010 dömdes ungefĂ€r 9700 personer runt om i Sverige till att avtjĂ€na ett fĂ€ngelsestraff, och inom tre Ă„r berĂ€knas cirka 40 procent av dessa ha Ă„terfallit i nĂ„gon form av kriminalitet. Under samma Ă„r genomgick cirka 60 procent av de intagna olika brottsförebyggande program (BRÅ 2011:11). I genomsnitt berĂ€knas en kriminell person kosta samhĂ€llet cirka en miljon kronor om Ă„ret, nĂ„got som medför stora ekonomiska kostnader för samhĂ€llet (Riksrevisionen, 2009).Undersökningen genomfördes genom att intervjua sex stycken före detta kriminella, detta för att ta reda pĂ„ deras upplevelser av kriminalvĂ„rden och vilka faktorer som bidragit till att de inte Ă„terfallit i kriminalitet. Utöver de sex intevjuerna med före detta kriminella gjordes en intervju med en högt uppsatt person inom kriminalvĂ„rden. Intervjuerna analyserades med hjĂ€lp av en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resultaten av den visar att respondenterna anser att kriminalvĂ„rdens Ă„terfallsprevention inte fungerar sĂ€rskilt bra.

Vi har valt att titta pÄ om familj, skola och fritid kan hjÀlpa barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med undersökningen Àr att studera om man kan förebygga kriminalitet för barn som befinner sig i riskzonen genom tidiga insatser i skola, familj och pÄ fritid. För att fÄ djupare information har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod. För att fÄ en djupare förstÄelse om hur man kan förebygga kriminalitet genom tidiga insatser i skolan, fritid och förÀldrarna för barn som befinner sig i riskzoner har vi valt att göra intervjuer samt anvÀnt oss av relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har intervjuat tvÄ ungdomar, en skolkurator samt svar pÄ tvÄ frÄgor frÄn vÄr b-uppsats, "Jag har alltid varit oskyldig...".

Amfetaminsmugglingen in till Sverige har under senare Är blivit allt mer omfattande likasÄ missbruket. Poliser kommer att komma i kontakt med narkotika och problematiken runtomkring det samma i sitt dagliga arbete. Syftet med rapporten Àr att lÀsaren ska fÄ kunskap om hur smugglingen fungerar in till Sverige och hur stort missbruket Àr. Amfetaminets historia börjar under andra vÀrldskriget. Soldater i de stridande förbanden fick amfetamin för att fÄ bÀttre uthÄllighet.

Denna uppsats Àr en studie av fosterförÀldrar i en familjeby i RumÀnien. FosterförÀldrarna arbetar för en frivillig organisation i RumÀnien som har svenska grundare. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och mitt syfte Àr att studera fosterförÀldrarnas förÀldraskap och familjernas betydelse för barnen som vÀxer upp i frÄnvaro av sina biologiska förÀldrar i dagens RumÀnien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska förÀldrar Àr, vilken motivation som driver fosterförÀldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin pÄverkar deras attityder och arbete. Jag jÀmför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket ocksÄ Àr mina teoretiska utgÄngspunkter .

The purpose of this study was to explore the connection between substance abuse and completed/attempted suicide. Central questions were who the substance abusers who commit suicidal actions were. The study also tries to find out which factors that contributes to this behaviour and why it is so common amongst substance abusers. All from the point of view of three scientist and three persons working with treatment of addicts who were interviewed. The results of these interviews were analysed on an individual level with a psychological theory.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare inblick i hur en kvinna kan pÄverkas som barn men Àven som vuxen av att vÀxa upp i en familj dÀr den ena förÀldern Àr alkoholmissbrukare. IntresseomrÄdet Àr att studera uppvÀxtförhÄllanden samt hur dessa pÄverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. DÄ tidigare forskning i huvudsak fokuserar pÄ hur pojkar och mÀn pÄverkas av att vÀxa upp i familjer dÀr en förÀlder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie pÄ kvinnor. För att fÄ en djupare inblick i problemomrÄdet valdes en kvalitativ metod dÀr fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, sÄ som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog.