BakgrundKardiovaskulÀra sjukdomar bidrar till utbredd dödlighet och orsakar stora kostnader för samhÀllet. Den fysiska aktiviteten har god effekt pÄ mÀnniskokroppen samt i preventivt och behandlande syfte avseende kardiovaskulÀra sjukdomar. Sjuksköterskan kan nyttja fysisk aktivitet som en del i en behandlingsprocess genom att motivera, utbilda och vÀgleda patienten till förbÀttrad egenvÄrdsförmÄga och en ökad mÀngd utförd fysisk aktivitet.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om sjuksköterskan med hjÀlp av motiverande samtal och patientutbildning kan hjÀlpa patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulÀr sjukdom att utföra mer fysisk aktivitet.MetodMetoden var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut som sedan analyserades.

SamhÀllsutvecklingen medför förÀndringar i hur mÀnniskor lever sina liv. Traditioner och normer bryts ner och ifrÄgasÀtts i allt snabbare takt idag Àn tidigare. Den kulturella moderniseringen pÄverkar alla, i synnerhet ungdomar som befinner sig i en kÀnslig livsfas dÀr de söker sin identitet. Utseendet och kroppen har fÄtt en central roll idag, vilket inte enbart leder till en sundare livsstil utan Àven till en oroande kroppsfixering. Just kroppsfixeringen tillsammans med svag sjÀlvkÀnsla ligger mÄnga gÄnger bakom dopingmissbruk, ett missbruk som ökat bland ungdomar pÄ sistone.

Spel om pengar Ă€r vanligt förekommande för mĂ€nniskor i vĂ„rt samhĂ€lle. Spelproblematik Ă€r ett folkhĂ€lsoproblem, dĂ€r unga mĂ€n i Ă„ldern 18-24 Ă„r stĂ„r för den största ökningen. Enligt vetenskapliga studier Ă€r de frĂ€msta riskfaktorerna för att utveckla spelberoende tillgĂ€nglighet, tidig speldebut, kognitiva störningar, alkoholmissbruk och psykisk ohĂ€lsa. Ålder, kön och etnicitet utgör riskgrupper. Syftet med studien Ă€r att undersöka vad som gör att en mĂ€nniska hamnar i ett spelberoende och vad som utgör vĂ€ndpunkten i en mĂ€nniskas liv.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en individs liv kan pÄverkas av att vÀxa upp med en missbrukande förÀlder. UtifrÄn en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppvÀxt, deras sj?ÀlvkÀnsla och de sociala relationer de har idag. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning var ?Hur pÄverkas en mÀnniska av att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhÀllsmedborgare?? De Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras pÄ analyserades med grundlÀggande teorier frÄn socialpsykologin.

Missbruk av alkohol utgör ett stort problem i dagens samhÀlle. Inom arbetslivet Àr personer som missbrukar alkohol ett problem för sÄvÀl arbetsgivare som arbetskamrater. I denna uppsats har vi, frÄn ett arbetsrÀttsligt perspektiv, undersökt under vilka omstÀndigheter en arbetsgivare har saklig grund att sÀga upp en arbetstagare som missbrukar alkohol.Enligt rÄdande anstÀllningsskyddslagstiftning mÄste en arbetsgivare ha saklig grund för att sÀga upp en arbetstagare. Vid prövning av huruvida en uppsÀgning Àr sakligt grundad skall en samlad bedömning av olika omstÀndigheter i fallet göras, dÀr en intresseavvÀgning mellan parterna ingÄr.Sjukdom skall i regel inte kunna utgöra saklig grund för uppsÀgning. Detta kommer av det förstÀrkta anstÀllningsskydd som tillkommer en sjuk arbetstagare, det förstÀrkta anstÀllningsskyddet innebÀr att arbetstagarens misskötsamhet skall stÀllas i förhÄllande till hans sjukdom.

Title:What influences the assessment of addiction treatment? - Factors that may affect thechoice of interventionsThere are few studies on trauma and the importance of religion for the professional handlingof abuse clients in a Swedish context. It is therefore appropriate to examine the role of suchfactors. This study examines whether experienced trauma in childhood or religious beliefsinfluence the assessment and selection of input in fictitious cases. To examine this created sixvignettes.

Patienter med missbruksproblem upptar mycket av hÀlso- ochsjukvÄrdens platser och resurser. Det Àr dÀrmed viktigt attsÀkerstÀlla att dessa patienter fÄr god vÄrd och belysa vilkafaktorer som kan inverka pÄ omvÄrdnaden. Syftet var att belysasjuksköterskors attityder gentemot patienter medmissbruksproblem samt att beskriva hur mötet mellansjuksköterskor och dessa patienter ser ut. Det anvÀndes 17vetenskapliga artiklar som grund för detta arbete varav 11 varkvantitativa och sex var kvalitativa. Det framkom attsjuksköterskor ofta uppvisade negativa attityder gentemot patientermed missbruksproblematik och detta inverkade pÄ omvÄrdnadenav patienterna.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige Àr sjuksköterskor en av de mest utsatta yrkesgrupperna nÀr det gÀller hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. Tidigare studier har visat att utbildning kring hot och vÄld samt stöd efter en incident kan pÄverka hur sjuksköterskorna hanterar en hotfull eller vÄldsam incident. Dessa studier har dock frÀmst fokuserat pÄ sjukvÄrden i allmÀnhet eller psykiatrin i allmÀnhet. Forskning kring hot och vÄlds pÄverkan inom rÀttspsykiatrisk vÄrd Àr bristfÀllig.SyfteAtt belysa sjuksköterskors upplevelse av hot och vÄld inom den rÀttspsykiatriska vÄrden samt de konsekvenser som hot och vÄld kan fÄ för omvÄrdnaden.MetodFöreliggande studie Àr baserad pÄ sju intervjuer med sjuksköterskor frÄn tvÄ rÀttspsykiatriska verksamheter i Mellansverige. Intervjuerna har utgÄtt frÄn en semistrukturerad form, sedan har en kvalitativ innehÄllsanalys gjorts.ResultatStudien resulterade i sju olika kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och vÄld inom rÀttspsykiatrisk vÄrd: bilden av hot och vÄld inom rÀttspsykiatrisk vÄrd, utbildning, stöd vid hot och vÄld, relation till patienten, preventivt arbete, kÀnslor samt omvÄrdnaden.Det första huvudfyndet pekar pÄ att Äterkommande utbildning frÄn arbetsgivarna kring sÀkerhet och sjÀlvskydd Àr bristfÀllig samt att utbildningen kring psykiatrisk omvÄrdnad i grundutbildningen för sjuksköterskor anses otillrÀcklig kring förberedelse att arbeta inom rÀttspsykiatrisk vÄrd.Det andra huvudfyndet visar pÄ att stödet frÄn kollegor anses vara det viktigaste för att bearbeta en hotfull eller vÄldsam incident.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstÄ vÄra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrÄn symbolisk interaktionism som Àr ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus pÄ samspelsprocesser. I vÄrt resultat har det framkommit att de anhöriga har pÄverkats och formats pÄ mÄnga olika sÀtt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett Äterkommande och centralt begrepp i vÄrt resultat Àr begreppet skam som Àr en stark emotion som har pÄverkat vÄra informanter i deras vardagsverkligheter.

Denna studie Àr en utvÀrdering av boende i trÀningslÀgenhet i GÀvle kommun. Boende i trÀningslÀgenhet Àr ett bistÄnd som beviljas av socialtjÀnstens Vuxenteam. Syftet Àr att mÀnniskor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan fÄ ett eget kontrakt, ska genom en trÀningslÀgenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns tvÄ övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det Àr att bo i trÀningslÀgenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjÀlp av bÄde kvalitativ och kvantitativ metod, och dÀr intervjuer och aktstudier anvÀnts som datainsamlingsmetod.

Distriktssköterskan arbetar hÀlsofrÀmjande, bÄde preventivt och promotivt. HÀlsofrÀmjande arbete innebÀr att förbÀttra hÀlsotillstÄndet för enskilda personer och grupper. Diabetes typ 2 Àr en kronisk sjukdom dÀr komplikationer kan förebyggas genom hÀlsosamma levnadsvanor, dÀrför Àr livsstilsbehandling grundlÀggande. Information saknas dock om hur vÄrden ska vÀgleda och motivera patienter till bestÄende livsstilsförÀndring. Distriktssköterskor inom primÀrvÄrden med vidareutbildning inom diabetesvÄrd ansvarar för vÄrden till patienter med diabetes typ 2.

LÀkemedlet subutex Àr ett preparat som anvÀnds vid behandling av opiatmissbruk. Behandlingen innebÀr att man i ett speciellt utformat program fÄr detta preparat som medicin för att minska suget efter narkotika. VÄrat syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ information om programmets utformning samt att belysa samhÀllets olika synsÀtt pÄ behandlingen genom bl.a. att se pÄ dess för- och nackdelar. Detta har vi gjort genom att anvÀnda oss utav faktaböcker och litteratur som finns inom Àmnet, samt att vi har Àven intervjuat personer som Àr insatta i problematiken kring subutex.

Vissa grupper i samhÀllet uppmÀrksammas mer Àn andra. Det kan finnas mÄnga anledningar till detta men ofta handlar det om avvikande beteende. I denna antologi behandlas grupper som av den samhÀlleliga normen betraktas, eller riskerar att bli betraktade, som avvikande. Gemensamt för de fÀlt som studeras Àr att insatser, bland annat i form av institutioner och organisationer, har tillsatts för att erbjuda hjÀlp och arbeta förebyggande för att de berörda ska fungera inom den rÄdande samhÀllsordningen. Vi har studerat professionellt arbetande personers förestÀllningar om ett vÀl fungerande drogförebyggande arbete, elever och skolpersonals förestÀllningar om diagnosen DAMP och ungdomar som diagnostiserats med DAMP, nattvandrare med fokusering pÄ tjejers kriminalitet, brottsoffers livsvillkor utifrÄn verksamma personer pÄ Brottsofferjouren och organisationen Kriminellas Revansch I SamhÀllet med representanter.

Boendestöd Àr en framgÄngsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det hÀr Àr en jÀmförande studie baserad pÄ intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet Àr att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehÄller. Varför Àr det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad Àr det som rÀttfÀrdigar indelningen i de tvÄ grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet Àr analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framvÀxt och teorier om socialkonstruktivism.

Alkoholkonsumtion och narkotikaanvÀndning ökar i vÀrlden idag och leder till konsekvenser för den somatiska sjukvÄrden dÄ patienter med missbruksproblematik blir mer vanligt förekommande. Personer med missbruksproblematik upplever sig ofta som tillhörande en stigmatiserad grupp och mötet med vÄrden som nÄgot negativt. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av mötet med vÄrden hos patienter med missbruksproblematik. Litteraturstudien baseras pÄ 11 vetenskapliga artiklar som analyserades. I resultatet framkom 3 kategorier, negativa upplevelser i mötet med vÄrden, barriÀrer till att söka vÄrd samt positiva upplevelser i mötet med vÄrden.