Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar och lägger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrån pedagogers perspektiv då pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

Handen har en central roll i människans sociala liv. Förlust av en hand eller delar av en hand kan medföra en helt ny livssituation, inte minst i arbetslivet. Personer som drabbas av större handskador beräknas till cirka 50 personer per år. Det är dessa stora handskador som orsakar mest bekymmer för individen som kan omöjliggöra en återgång till ett tidigare arbete. Patientens upplevelse av denna nya livssituation blir i allmänhet minskad tillfredställelse, sorg och besvikelse vilket ger dålig självkänsla.

Syftet med studien var att belysa de professionellas (behandlares/socialarbetares) arbete med familjehemsplacerade barn och unga. Hur man kan förebygga psykisk ohälsa hos familjehemsplacerade barn och unga samt vilka insatser som erbjuds var centrala frågeställningar i studien. Studien utgick ifrån en hermeneutisk utgångspunkt och var av kvalitativ karaktär. Metoden som användes för att besvara frågorna är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förebyggande arbete börjar redan när barnet föds.

Detta arbete handlar om hur förberedda rektorer i en utvald kommun anser att deras skolor är, inför det att lagen om individuella utvecklingsplaner (IUP) träder i kraft den 1 januari 2006. Vår undersökning har omfattat intervjuer med nio rektorer och en ut-bildningschef. Intervjusvaren visar att skolorna befinner sig i tre skilda faser något som visar hur olika förberedda skolorna är inför den nya lagen om IUP. Slutsatsen vi har kunnat dra av vårt undersökningsmaterial är bland annat att en av nio grundskolor i den undersökta kommunen har implementerat IUP. Två andra sko-lor har använt sig av IUP-material i något eller några utvalda skolår.

SammanfattningFöreliggande fenomenografiska studie har som syfte haft att undersöka elevers uppfattningar av fenomenen utbildning och arbete och hur de kopplar det till sin framtid. Studien har genomförts som enskilda intervjuer med sex elever vid gymnasiets Introduktionsprogram individuellt alternativ våren 2013. Efter analysarbetet av intervjuerna har Malows behovs- och motivationsteori kopplats till beskrivningskategorierna.Vid intervjuutsagorna framträder att utbildning uppfattas som något för framtida behov, mot ett yrke där betygen är biljetten in. Vad gäller utbildning i grundskolan kan tre beskrivningskategorierna urskiljas. Betygen uppfattas som det mest centrala, därefter behovs- och motivationsfaktorer som identifierats som relationer till lärare och kamrater samt till inlärningsmiljön- med fokus på hur undervisningen organiseras.

I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter.

I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter.

Syfte: Syftet är att undersöka vad noterade företag anser om Övervakningspanelens roll och arbete samt dess funktion att kontrollera att tillämplig redovisningslagstiftning och god redovisningssed efterföljs i de finansiella rapporterna. Utifrån detta ska vi undersöka om Övervakningspanelens arbete anses vara legitimt. Metod: Vi har genomfört en explorativ kvantitativ enkätundersökning samt en intervju av kvalitativ karaktär. Teoretiska perspektiv: Vi har studerat litteratur som framförallt behandlar legitimitetsteori, men även rättssociologisk teori. Empiri: Uppsatsens empiri består av erhållna enkätsvar från företag som är noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt svar från vår intervju med Övervakningspanelen.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

Enligt läroplanen, Lgr 11, ska eleverna ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande, dock anges inte hur eller i vilken utsträckning. Syftet med vår studie har varit att undersöka om och, i så fall, i vilken utsträckning ämnesövergripande arbete används i årskurs 4 - 6. Vi eftersträvade även att ta reda på hur lärare definierar ämnesövergripande arbete.Vi ämnade även studera om lärandeteorierna är av relevans för hur och om lärare väljer att använda ämnesövergripande arbete i sin undervisning. Relevant litteratur som belyser för- respektive nackdelar med ämnesövergripande undervisning kopplades till vår empiriska undersökning. I vårt empiriska material ligger fokus på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 4 - 6 samt observationer vid undervisning i lärarnas klassrum.

Förr i tiden producerades musik med analog hårdvara och datorer användes inte i någon vidare utsträckning. På 80-talet introducerades datorer och nu produceras nästan all musikmed hjälp av datorer. Denna uppsats belyser om, och i så fall hur, införandet av datorer i musikproduktion har påverkat musikproducenter i deras arbete i vardagen. Vi har intervjuat ett antal musikproducenter för att se hur deras användande av datorer i sina arbetsuppgifter har förändrat, förbättrat och försämrat deras arbete. Undersökningenhar genomförts med avstamp i ett sonderingssamtal med en musikproducent på en musikstudio i Malmö för att sedan mynna ut i semistrukturerade intervjuer med fem musikproducenter.

I detta arbete tar vi upp bilden och bildämnets betydelse idag och hur det kan användas som ett verktyg för elevers lärande. Vårt syfte med detta arbete var att få fördjupad kunskap om bildens vikt och hur den kan vara ett hjälpmedel för övriga ämnen i skolan. I vår problemformulering ställer vi oss frågan hur pedagoger kan använda bilden som ett verktyg för att utveckla elevens lärande i skolan.Vår metod är kvalitativ och vi har intervjuat sju pedagoger med bildintresse och bildutbildning. I litteraturen och undersökningen har vi bland annat funnit att bilden är ett språk och att bilden är viktig för både elevers utveckling och för att stärka deras identitet. Bilden är också viktig för fantasin genom det kreativa skapandet.I detta arbete har vi kommit fram till att det behövs vidare forskning inom ämnet och att ämnets status behöver höjas för att målen i läro- och kursplaner ska uppnås..

Individer med ett psykiskt funktionshinder har varit en del av en het debatt som pågått i Sverige en längre tid. Att ha både ett psykiskt funktionshinder och ett missbruk kallas för att ha en Dubbeldiagnos, (DD). Denna studie vill undersöka hur vårdpersonal upplever sitt arbete med att motivera brukare med DD till att förändra sin dagliga livsföring. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med vårdpersonal, sammanlagt 12 intervjuer. Vårdpersonalen upplever sitt arbete som mycket positivt men att en känsla av frustration uppkommer då framsteg sker i en mycket långsam process.

Corporate Social Responsibility (CSR) är det arbete som företag åtar sig utöver den lagliga skyldigheten och innefattar bland annat arbete med miljö och samhälle. Fenomenet har framförallt undersökts i större företag i och med deras stora inverkan på omgivningen. I små och medelstora företag (vidare kallat SMEs) är CSR-arbetet inte lika väl utforskat. Syftet med detta arbete är att utforska hur och varför SMEs i Sverige, med fokus på enmans- och mikroföretag i Uppsala, arbetar internt med CSR-relaterade aktiviteter. Genom intervjuer undersöker studien huruvida femton enmans- och mikroföretag i detaljhandeln arbetar med CSR inom kategorierna välgörenhet, samhället, miljön samt leverantörer.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..