Bakgrund: Ökad konkurrens och hårdare krav från omvärlden medför att företag måste hitta nya vägar för att överleva på marknaden. Goda leverantörsrelationer är en möjlighet för företag att stärka sin position gentemot konkurrenter. Belöningar inom företag är vanligt förekommande för att motivera anställda och i och med att vikten av goda leverantörsrelationer har ökat har belöningar även blivit en möjlighet för företag uppmärksamma sina leverantörers Prestationer. Syfte: Vi avser med denna uppsats att undersöka givarens avsikter med utmärkelsen ?Årets leverantör? och vilka konsekvenser utmärkelsen får för mottagaren.

Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur en institution på en högskola påverkas av mål- och resultatstyrning och hur det upplevs ute på institutionerna. Metod: Vi har genomfört personliga intervjuer med prefekter eller representanter för institutionerna vid BTH. Det som framkom i intervjuerna analyserade vi i relation till teorin och utifrån analysen drog vi slutsatser. Slutsats: Genom att styra högskolan på detta sätt, med fokus på ekonomi och Prestationer, uppfattar vi en risk för att systemet på sikt kan komma att sänka kvaliteten på utbildningarna vid BTH. Trots denna fara upplevs mål- och resultatstyrning av institutionerna som positiv..

Vårt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vårt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hänsyn till vid en individuelllönesättning. Syftet har också varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rättvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.Vår undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVästra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att få ett så brettspektrum av åsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjänst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rättvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hänsyn till vid individuell lönesättning är arbetskrav, Prestationer och personliga egenskaper.

Den här uppsatsen syftade till att undersöka förutsättningar för ett ekonomiskt belöningssystem inom skolans värld, eller mer specifikt inom en skola bedriven i form av kommunal intraprenad. En fallstudie gjordes inom Luleå Kommun där ett antal nyckelpersoner intervjuades, bland annat rektorn för Luleå kommuns första skola som bedrivs som intraprenad och skolchefen i kommunen. Undersökningsmetoden var att betrakta som deduktiv, då det empiriska materialet inhämtades med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. Uppsatsen syfte bröts ned i två forskningsfrågor. Den första gällde huruvida Prestationer inom skolan gick att mäta och hur exakt de i så fall gick att mäta, vilket båda är grundförutsättningar för belöningssystem.

Grupper har blivit ett allt vanligare sätt för organisationer att arbeta. Gruppernas Prestationer baseras på medlemmarnas förmåga att producera det som organisationen eftersträvar. Alla individer i gruppen är unika och bidrar till gruppens framgång genom sina egenskaper och sin kompetens. Trots det vida nyttjandet av grupper inom organisationer finns det i skrivande stund en kunskapslucka när det kommer till kartläggning av relationen mellan personlighet, ledarskapsstil och ledande arbetsgrupper. Syftet med projektarbetet är att analysera diversitet inom en skogsindustriell ledningsgrupp med avseende på djupgående faktorer.

Uppsatsens titel: Utformning av ett balanserat styrkort - En fallstudie på Lindabs svenska filialerKurs: Examensarbete, Civilekonomexamen, Controller, 30hp (4FE03E)Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VäxjöFörfattare: Martin Andersson och Stefan KesakHandledare: Elin Funck Examinator: Lars-Göran AidemarkDatum: 2012-05-26Nyckelord: Balanserat styrkort, Benchmarking, Prestationsmätning, Strategi, Försäljning, Filialverksamhet Bakgrund: Lindab är en internationell ventilations- och byggkoncern som är uppdelad i de tre affärsområdena Ventilation, Building Components och Building Systems. Försäljning och distribution av Lindabs produkter sker främst via egna filialer. Studien fokuserar på de svenska filialerna och utgår från Lindabs önskemål om att få hjälp med att förbättra sin prestationsmätning samt öka jämförbarheten mellan filialerna.Syfte: Uppsatsen syftar till att utforma ett balanserat styrkort för Lindabs försäljnings- och distributionsfilialer i Sverige för att ge förutsättningar för en bättre kontroll och styrning av deras Prestationer och öka jämförbarheten mellan filialerna.Metod: Vi har genomfört en fallstudie på Lindabs svenska filialer med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig på intervjuer, filialbesök, samt externt och internt material.Resultat och slutsats: Vi har utformat ett balanserat styrkort som möjliggör bättre kontroll och styrning av filialernas Prestationer genom att Lindabs vision och strategier har brutits ner i strategiskt viktiga mått i de olika perspektiven. Vårt styrkort skapar dessutom en balans mellan kortsiktiga och långsiktiga målsättningar, externa och interna prestations­perspektiv, finansiella och icke-finansiella mått samt mellan utfallsmått och drivande mått.

Stora Enso är ett integrerat pappers-, paketerings- och skogsföretag som producerar finpapper, kartong samt träprodukter. Denna studie har genomförts på uppdrag av Stora Enso och utvärderar samt utreder existerande korrelationer mellan olika kvalitetsparametrar samt upplevd bildkvalitet. Det är oklart vad som påverkar den upplevda bildkvaliteten i störst utsträckning och Stora Enso ville därmed få ökad kunskap angående vilka kvalitetsparametrar som resulterar i ett gott tryckresultat. I och med digitalpressarnas utveckling introduceras papperskvaliteter med varierande egenskaper på marknaden och Stora Enso vill erhålla kunskap angående olika papperskvaliteters Prestationer kvalitetsmässigt vid tryckning i olika tryckpressar. I denna studie baserades mätningarna och analyserna, tryck- och papperstekniska samt subjektiva, på elva olika papperskvaliteter tryckta i tre tryckpressar, DC2060, iGen3 samt offset.

Problem: En företeelse som är kopplad till det nya informationssamhället och som många tror kommer att bli ännu större framöver är kunskapsföretag. Arbetsuppgifterna inom denna nya bransch kräver ofta högre kompetens och kreativitet än tidigare. Många faktorer påverkar de anställdas motivation, vilken om den förbättras kan bidra till ökad prestation inom företaget. Hur kan man hitta kritiska faktorer som mäter Prestationer? Kommer dessa att kunna mätas och vad är deras för- och nackdelar? Vilka olika medel kan det enskilda företaget använda för att belöna sina medarbetare? Kan man med hjälp av olika modeller och/eller teorier utforma ett belöningssystem som främjar företagets långsiktiga mål? Syfte: Vi vill börja med att utveckla en referensram kring motivations- och belöningssystem i kunskapsföretag som befinner sig i en tillväxtfas.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mår och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi använt oss utav en enkätundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolår 4 och 5, på två skolor i Skåne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna äter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors ätande.

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare Prestationer borde kunna påverka dess anseende.Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden?Uppsatsens syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende.

I och med att bokföringslagen ändrades kom alltfler ideella föreningar och stiftelser att omfattas av bokföringsskyldigheten. Lagen i sig har dock inte ändrats eller anpassats för dessa typer av organisationer vars verksamhet på många sätt skiljer sig från vinstdrivande företag. Ideella organisationer, i synnerhet biståndsorganisationer som vår studie är inriktad på, saknar ett vinstsyfte varpå begreppet resultat inte har någon större betydelse. Egentligen visar denna typ av organisationer ett bättre resultat om resultatposten i resultaträkningen dvs. årets vinst, är negativ i motsats till ett vinstdrivande företag.

Det är av intresse för alla organisationer att skapa en tillfredsställd personalstyrka som är motiverad till att prestera bra på arbetsplatsen och därmed har arbetsmotivation. Dock krävs det en frisk personalstyrka som är vid hälsa och därmed är närvarande vid arbetsplatsen, för att organisationen ska kunna ta del av dessa Prestationer. Det är därför viktigt att finna faktorer som uppmuntrar personalen att prestera bra på arbetet och samtidigt främja välmående. Den här studien undersöker huruvida det föreligger ett samband mellan arbetsmotivation och hälsa bland sjukvårdspersonal. Resultatet bygger på en enkät med fasta svarsalternativ, vilken delats ut till 218 respondenter bestående av undersköterskor och läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg..

Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur en institution på en högskola påverkas av mål- och resultatstyrning och hur det upplevs ute på institutionerna. Metod: Vi har genomfört personliga intervjuer med prefekter eller representanter för institutionerna vid BTH. Det som framkom i intervjuerna analyserade vi i relation till teorin och utifrån analysen drog vi slutsatser. Slutsats: Genom att styra högskolan på detta sätt, med fokus på ekonomi och Prestationer, uppfattar vi en risk för att systemet på sikt kan komma att sänka kvaliteten på utbildningarna vid BTH. Trots denna fara upplevs mål- och resultatstyrning av institutionerna som positiv..

Vårt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vårt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hänsyn till vid en individuelllönesättning. Syftet har också varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rättvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.Vår undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVästra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att få ett så brettspektrum av åsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjänst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rättvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hänsyn till vid individuell lönesättning är arbetskrav, Prestationer och personliga egenskaper.

Flera företag har använt sig av paralleller till idrotten för att motivering sina anställda, vilket inte är överraskande då passionen och drivkraften att uppnå sina mål är stark hos idrottare. Uppsatsen ämnar därför undersöka om det finns likheter hos säljare på medieföretag och brottare i en idrottsförening. Dessa organisationer valdes eftersom det ansågs föreligga likheter i deras sätt att arbeta och träna. För att i mesta möjliga mån få del av respondenternas tankar kring vad som motiverar dem valdes semistrukturerade intervjuer som metod för insamlig av data. Data analyserades sedan utifrån Maslows behovshierarki samt Herzbergs tvåfaktorteori..