Finns det skillnader i hur vi upplever auditiva dramer gentemot hur vi upplever film? Med hjälp av transporteringsteori och radiodramats historia undersöker detta examensarbete hur vi upplever auditiva dramer gentemot film. En historia har framställts som ett auditivt drama och som ett audiovisuellt drama och ett tidigare känt verk även det skapat både som auditivt drama och audiovisuellt drama har använts för att låta 26 respondenter uppleva två historier i två olika medier. Detta för att se om det finns skillnader i hur transporterade åhörare/åskådare blir av berättelser berättade genom olika medier.Undersökningens resultat pekar mot att skillnader i transport är små.En slutsats man kan dra av detta är att auditiva dramer kan användas mer i marknadsföringssyften, ?hype?-skapande och franchising av spel, film och serier.

The Syllabus for Swedish Language and Literature for Elementary School includes literatureand multimodal texts, such as web texts. From a Swedish educational perspective, it isimportant to consider the students' experiences. This study examines a couple of ten year oldsexperiences of literature, film, and social media. It also examines how these medias are usedin School according to the pupils. The theoretical basis for this research is based onhermeneutic phenomenology and the concept of life-worlds.

In this paper, I have examined if and how Saul Bass adapts his title sequences to the respective film in the matter of genre, plot, milieu, feeling and appearance. Saul Bass was really a graphic artist who has made himself a long career in film production, foremost as a creator of title sequences. Of all the films Bass has created title sequences to, I?ve chosen six films, whose title sequences I analyse more thoroughly. I do this to point out the differences between them and thus also show how Bass adapt them to the individual work.

Produktplacering utvecklades på 1920-talet inom amerikansk film och huvudsyftet då handlade inte om att tjäna pengar. Produkterna lånades på den tiden bara ut till skådespelarna för användning. Senare upptäckte företagen styrkan att koppla samman produkten med skådespelarna och produktplacering började att användas som ett promotionverktyg. Inte förrän på 1980-talet började företag betala filmbolag för att få placera sina produkter i filmer. Produktplacering används för att demonstrera hur produkten används, öka medvetenheten om ett varumärke och för att identifiera en livsstil på ett naturligt sätt.

The main purpose of this thesis is to examine the process of selecting films at Bibliotekstjänst and at Swedish public libraries. The tools that have been used for analysing and interpreting the results from the interviews and the questionnaire are theory-based models describing the selection process concerning film and Carl Gustav Johannsen?s quality definitions. The result of the investigation shows that Bibliotekstjänst doesn?t really work with any quality definitions in their selection process.

Ystad har under lång tid varit en populär turistdestination för svenska och utländska besökare. Staden med dess omnejd har genom den fina miljön och dess historiska byggnader goda förutsättningar att attrahera turister till regionen. Efter filmatiseringarna av Henning Mankells romaner om kriminalkommissarie Kurt Wallander, som utspelas i Ystad, har antalet turister ökat än mer till regionen. Förhållandet mellan böcker och filmer är en väsentlig del av den turism som uppstår efter en berättelse om en fiktiv karaktär i en existerande miljö. Vi ville följaktligen undersöka film- litteraturturism och dess påverkan på en plats.

The purpose of this thesis is to examine how acquisition of film for children and young adults in public libraries is carried out. The aim is to investigate why the librarians think a library should have film, if the librarians are bound by acquisition policies and where they retrieve information about films. We also want to know where the films are bought, how the distributors are perceived and how the librarians see their own sphere of competence. The thesis is a qualitative study and is based on interviews with children?s librarians in six public libraries.

Informationssamhället har blivit allt större och har tagit över en del av skolans bildningsmonopol. Ungdomarnas medievanor bör tas på allvar och integreras i skolvärlden för att de ska kunna hantera medieflödet på ett bra sätt. Tack vare att film och TV är något som unga människor är vana användare av är det ett tacksamt medium att arbeta med i svenskämnet. Syftet med vår studie är att ta reda på om lärare på gymnasiet använder sig av film i svenskundervisningen och i så fall på vilket sätt de gör det och hur momentet mottages av eleverna. Vi har valt intervjuer och observationer för vår uppsats.

This degree project documents the meeting of four high-school students with working life before and during the practical training period, which is a mandatory part of the Swedish media curriculum. We looked into practical training, which we qualify as the crossroads between school and working life, from a student?s perspective. We chose to approach the problem theoretically via hermeneutics and we used the case study method for our field research. The foundation of our pre-understanding of the media curriculum?s practical training period lays on previously published research, the study of specialist literature, own experience gained during practical training and teaching experience at high-schools as well as a pre-study we carried out.

Det här projektet går ut på att skapa en effekt så att det ser ut som en olycka har varit framme på ett inspelat material. Syftet är att i första hand försöka skapa en liknande filmsekvens som i en redan producerad film men också att få förståelse för post produktions programmet Fusion. De tekniker som användes för att ändra det filmade materialet var att föra in bilder och skapa 3D-objekt och sedan använda 2D och 3D-tracking för att få de att sitta på plats. Resultatet blev en kort film som når upp till ursprungsmålen men som egentligen skulle behövt mycket mer tid för att bli riktigt bra..

Begreppet historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var.

The aim of this thesis is to examine how a context-specific form of abstracting of fiction film developed in relation to the cultural policy of Internationella biblioteket IB, theoretically can be motivated and practically shaped. The background of the cultural policy of IB is analysed and theoretical standpoints and problematic aspects regarding subject representation discussed. Theories which claim intersubjectivity as an ideal for subject representation and searches for objectivity in the process of subject analysis are criticised in light of the concept of interpretation as the only means to produce meaning and subjects in relation to fiction. Birger Hjørlands context-oriented theories of subject representation are used to theoretically motivate the context-specific form of abstracting. To suggest how a practical framework for abstracting can be created, film theoretical models of interpretation are examined in relation to the field of subject analysis and formal criteria of abstracting.

Denna uppsatsen undersöker varför våld i film är så utbrett och populärt. Jag använder mig av ett evolutionärbiologiskt perspektiv, som tidigare inte använts vid filmforskning i så stor utsträckning. Istället har filmforskning och andra studier på människans beteende oftast utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Uppsatsen är av typen ?forskningsöversikt? vilket innebär att jag inte har gjort någon klassisk analys på ett filmiskt verk eller empiriskt material, utan har sammanställt en stor mängd forskning från andra forskare.

The intention with this essay is to investigate how the narration of the South Korean film Sympathy for Mr. Vengeance (Park Chan-wook, 2002) relates to the Hollywood pictures of today. An important change which David Bordwell pays attention to is an intensifying of former stylistic paradigms in what he denominates as intensified continuity. That said, Bordwell and Kristin Thompson are in agreement on that the new films still are predominantly classical. The neoformalistic standpoint which Thompson and Bordwell use appears however to contain some problematic implications.

This essay is a product of the author?s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920?s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made.