SAMMANFATTNING Introduktion I västra Sverige utfördes år 2010 cirka 200 lungoperationer på patienter med lungcancer. I Sverige är lungcancer den femte vanligaste cancerdiagnosen. Globalt kommer antalet fall att öka inom en 20-årsperiod enligt WHO:s bedömning. Tidigare studier visar att denna patientkategori upplever en sämre livskvalitet. Denna uppsats behandlar ämnet livskvalitet och om man med bekräftande omvårdnad kan öka patienternas känsla av livskvalitet.Syfte Syftet med denna undersökning var att belysa hur patienter med lungcancer uppfattar sin livskvalitet i samband med thoracotomi vid mätning under 1 år, och om det finns någon relation mellan det bekräftande mötet med vårdpersonal och hälsorelaterad livskvalitet.Metod En kvantitativ ansats användes för att mäta upplevelsen av livskvalitet samt hur informanterna uppfattade mötet med personalen på vårdavdelningen.

Bakgrund: Postoperativa sa?rinfektioner a?r en vanligt fo?rekommande va?rdrelaterad infektion, och orsakar stort lidande fo?r patienten och stora kostnader fo?r sjukva?rden. Diabetes a?r en riskfaktor fo?r att utveckla postoperativ sa?rinfektion, och har liksom hyperglykemi fysiologiska effekter som bidrar till en o?kad risk att utveckla postoperativ sa?rinfektion.Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan diabetes, postoperativ hyperglykemi och postoperativ sa?rinfektion hos patienter som genomga?tt CABG-kirurgi.Metod: Studien designades som en kvantitativ retrospektiv studie med deskriptiv ansats. Data insamlades dels fra?n va?rdenhetens egen infektionsregistrering, dels genom granskning av 276 patientjournaler pa? den aktuella va?rdenheten.

Varje dag opereras tusentals patienter i Sverige. Många av dessa sövs ner för att deras kroppar ska klara av den påfrestning som operationen innebär. Anestesisjuksköterskan är med från det att patienten anländer till operationssalen tills patienten lämnas på uppvakningsavdelningen. Inför anestesin sker ett Preoperativt samtal som är ett informationsutbyte mellan anestesisjuksköterskan och patienten. Det är ett kort möte där anestesisjuksköterskan måste inhämta nödvändig information om patienten och samtidigt göra sitt bästa för att patienten ska vara väl förberedd inför anestesin och kunna somna utan frågor och funderingar.

Sverige är ett land med människor från många olika kulturer och många har ett annat modersmål än svenska. När dessa människor blir sjuka ställer det särskilda krav på sjukvården. I det preoperativa samtalet ska anestesisjuksköterskan ge patienten möjlighet att berätta sin historia och samtidigt samla in data för att kunna planera och utföra säker vård. Språkbarriärer försvårar det preoperativa samtalet. Syftet med denna studie är att beskriva hur anestesisjuksköterskor erfar det preoperativa samtalet med den icke svensktalande patienten.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever Preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

SAMMANFATTNINGBarns preoperativa oro kan leda till saker så som negativa beteenden, minskat samarbete vid induktion samt längre postoperativ återhämtning.SyfteAtt studera effekter av omvårdnadsåtgärder som används för att minska preoperativ oro hos barn.MetodLitteraturöversikt med artiklar sökta i databaserna Pubmed/Medline och Cinahl. De 20 studierna till översikten är publicerade mellan 1998-2012 och är RCT. Studierna är kvalitetsgranskade med hjälp av en mall från SBU.ResultatDet finns flera omvårdnadsåtgärder som kan vara till hjälp för att minska barns preoperativa oro och negativa beteenden samt förbättra deras förmåga till att samarbeta i samband med en operation. Dessa inkluderar preoperativa åtgärder, lekterapi, olika typer av distraktioner samt ändrad miljö på operationsavdelningen. Miljön ändrades till mer barnanpassade utrymmen samt minskat stimuli på operationssal.

Syfte Syftet var att utvärdera om aktiv slutextension i knäleden kan påbörjas direkt postoperativt utan risk för ökad främre knälaxitet efter främre korsbandsrekonstruktion. Ett annat syfte var att ta reda på vilket sätt rörelseomfånget i knäleden påverkas av omedelbar aktiv slutextensionsträning efter främre korsbandsrekonstruktion.MetodUndersökningen är en prospektiv, randomiserad, kontrollerad studie baserad på data insamlade från 30 patienter (14 män och 16 kvinnor) som genomgått främre korsbandsrekonstruktion på Capio Artro Clinic. Deltagarna lottades till att utföra ett av två postoperativa hemträningsprogram, antingen gruppen med ?passiv slutextension? (kontrollgrupp) n=15, eller gruppen med ?aktiv slutextension? (interventionsgrupp) n=15. Materialet insamlades med början i mars 2013 och avslutades i december 2013.

Bakgrund: Den vanligaste tumörsjukdomen hos män är prostatacancer, samtidigt som prostatacancer oftast drabbar äldre män ökar andelen äldre i befolkningen vilket har medfört en ökad incidens. Den vanligaste behandlingen för att bota prostatacancer är operation då prostatakörtel, sädesledare och sädesblåsor opereras bort, radikal prostatektomi. Den mest betydande komplikationen efter detta ingrepp är impotens. Hur impotens efter radikal prostatektomi upplevs är till stor del beroende av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva vad tidigare studier visat om mäns upplevelser av erektil dysfunktion och dess påverkan på sexualliv och livskvalitet efter genomgången radikal prostatektomi.

Syftet med studien var att beskriva olika preoperativa informationssätt och hur de påverkar föräldrarnas oro i samband med att deras barn genomgår en operation i generell anestesi. Metoden har utgjorts av en litteraturstudie där datamaterialet har bestått av 15 studier, beskrivande preoperativa informationssätt. Fyra huvudgrupper av informationssätt bildades: skriftlig, visuell, verbal och preoperativa förberedelseprogram. Därefter bildades underkategorier med faktorer som påverkar informationens förutsättningar: operationer, föräldra- och/eller barnanpassad information, barnets ålder, tidpunkt för information, övrig information. Studierna visar att preoperativ information kan minska föräldrarnas oro.

Äldre patienter med höftfraktur har stor risk för att utveckla trycksår under vårdtiden. Trycksår är en vårdskada som med rätt åtgärder kan förebyggas i de allra flesta fall. Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva patientrelaterade riskfaktorer samt förebyggande omvårdnadsåtgärder för trycksår hos äldre patienter med höftfraktur. Sexton potentiella riskfaktorer hittades, däribland hög ålder, nedsatt nutritionsstatus, nedsatt kognitiv förmåga, hög ASA klass (American Society of Anesthesiologists) och trokantär höftfraktur. Fem olika områden med förebyggande omvårdnadsåtgärder identifierades, däribland vikten av nutritionsstöd och olika tryckavlastande madrassers effekt.

Succinylcolin är ett icke-depolariserande muskelrelaxantia som används inom anestesisjukvård. En vanlig biverkning är postoperativ myalgi. Varför smärtan uppstår är inte helt klarlagd. Under många år har forskare runt om i världen försökt komma till rätta med problemet utan att helt lyckas.Olika läkemedel och strategier har prövats. En av de viktigaste uppgifter en sjuksköterska har är att förebygga och lindra lidande.

Det finns ett stort behov av att på olika sätt förmedla information inom hälso- och sjukvården. Hur patienten tar till sig den preoperativa informationen skiljer sig åt. Syftet i denna pilotstudie var att undersöka om en informationsfilm via internetlänk, tillsammans med skriftlig standardinformation Preoperativt, ger ökad patienttillfredsställelse i jämförelse med enbart standardinformation. Med en kvantitativ ansats tillsammans med en randomiserad kontrollerad metod utfördes en enkätledd telefonintervju dagen efter besöket på dagkirurgen. Antalet deltagare var 21 stycken, 8 i interventionsgruppen och 13 i referensgruppen.

Att uppleva oro och ångest inför en operation är vanligt och kan manifestera sig såväl psykologiskt som fysiologiskt hos patienten. Flertalet mätinstrument och omvårdnadsåtgärder existerar, med syfte att finna och lindra oro och ångest. Avsikten med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters preoperativa oro och ångest. Genom litteratursökning i sex databaser, bland annat PubMed, CINAHL och Psychinfo, framkom fyra kategorier av interventioner: Att få information via video: Att få skriftlig eller muntlig information: Att lyssna på musik och: Att få känna värme eller beröring. Resultatet visade att samtliga omvårdnadsåtgärder mer eller mindre lindrade oro och ångest, där relationen mellan patient och vårdgivare, och individanpassade interventioner var viktiga, exempelvis då musiksmak hade betydelse, eller att viss information inte var nödvändig.

Preoperativ stress och oro är vanligt förekommande i dagens sjukvård. Patienter med hög intensitet av preoperativ stress och oro får ofta postoperativa komplikationer såsom längre återhämtningsfas och svårare sårläkning. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan påverka preoperativ stress och oro. Litteraturstudiens resultat bygger på en analys av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte. Tre omvårdnadsåtgärder som är en del av sjuksköterskeprofessionen eller som finns tillgängliga på vårdavdelningar är information, sjuksköterskans förhållningssätt samt musik.

Målet med studien var att med hjälp av tromboelastografi (TEG) undersöka om tikar med pyometra är drabbade av koagulationsrubbning, och i sådana fall hur ofta samt vilken typ av koagulationsrubbning. I studien ingick 25 tikar med kliniska tecken på pyometra samt 16 friska kontrolltikar. Alla tikar undersöktes kliniskt av veterinär och blodprov togs för undersökning av biokemiska variabler, hematologi samt koagulation inklusive tromboelastrografi (TEG). Tikar med pyometra provtogs Preoperativt innan kirurgisk behandling. Sex av dessa tikar följdes med flera blodprover även postoperativt under minst en månad. Resultaten visade att 92 % av tikarna med kliniska tecken på pyometra var hyperkoaguabla, och att koagulationsrubbningen kan kvarstå under flera veckor postoperativt hos vissa tikar. D-dimer var förhöjt hos åtta pyometratikar, aPTT var lindrigt förlängt hos fem tikar och lindrigt förkortat hos tio, medan PK var normalt hos alla pyometratikarna. Slutsatsen var att hyperkoaguabilitet är mycket vanligt hos tikar med pyometra samt att TEG visat sig vara en lämplig och känslig metod för att diagnosticera hyperkoaguabla tillstånd, jämfört med andra hemostasanalyser som generellt används..