Som omva?rdnadsansvarig sjuksko?terska a?r uppgiften att tillgodose patientens olika omva?rdnadsbehov. Nutrition tillho?r ett av de mest basala omva?rdnadsbehoven vilket dessutom har en betydande roll fo?r det postoperativa fo?rloppet. Underna?ring a?r vanligt fo?rekommande bland patienter med cancer varfo?r det a?r viktigt att faststa?lla nutritionsstatus preoperativt och sa?tta in nutritionssto?d vid behov.

Som omva?rdnadsansvarig sjuksko?terska a?r uppgiften att tillgodose patientens olika omva?rdnadsbehov. Nutrition tillho?r ett av de mest basala omva?rdnadsbehoven vilket dessutom har en betydande roll fo?r det postoperativa fo?rloppet. Underna?ring a?r vanligt fo?rekommande bland patienter med cancer varfo?r det a?r viktigt att faststa?lla nutritionsstatus preoperativt och sa?tta in nutritionssto?d vid behov.

Försämrat nutritionsstatus är ett vanligt förekommande problem hos äldre och en av orsakerna kan vara nedsättning i den kognitiva förmågan. Ytterligare faktorer som kan påverka försämrat nutritionsstatus är när äldre bor på särskilt boende eller är ensamboende i eget boende. Syftet var att beskriva samband mellan äldres kognition och nutritionsstatus i relation till ålder och kön, med fokus på äldre som bodde på särskilt boende eller var ensamboende i eget boende. Studien hade en kvantitativ ansats och byggde på redan insamlat material från SNAC-B (the Swedish National study on Aging and Care i Blekinge). Deskriptiv och analyserande statistisk användes i studien för att beskriva materialet samt undersöka samband.

Försämrat nutritionsstatus är ett vanligt förekommande problem hos äldre och en av orsakerna kan vara nedsättning i den kognitiva förmågan. Ytterligare faktorer som kan påverka försämrat nutritionsstatus är när äldre bor på särskilt boende eller är ensamboende i eget boende. Syftet var att beskriva samband mellan äldres kognition och nutritionsstatus i relation till ålder och kön, med fokus på äldre som bodde på särskilt boende eller var ensamboende i eget boende. Studien hade en kvantitativ ansats och byggde på redan insamlat material från SNAC-B (the Swedish National study on Aging and Care i Blekinge). Deskriptiv och analyserande statistisk användes i studien för att beskriva materialet samt undersöka samband.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) leder till ökat energibehov, relaterat till ökat andningsarbete och brister i näringsintag är vanligt hos patienter med KOL. Näringsmässigt stöd för patienter med KOL, som lider av nutritionsproblem, är en viktig del av omvårdnaden vid KOL.Syftet var att beskriva och jämföra nutritionsstatus, lungfunktion och boendesituation hos patienter med KOL inom primärvård.Studien har en beskrivande och komparativ design och genomfördes som en tvärsnittsstudie. Urval och datainsamling baserades på en tidigare studie och studiegruppen innehöll 81 deltagare. För att bedöma nutritionsstatus användes bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA).Resultatet visade att de inkluderade patienterna med KOL, som var ensamboende, bedömdes ha sämre nutritionsstatus än de icke ensamboende. Jämförelsen mellan lungfunktion och nutritionsstatus visade inget signifikant samband.

Andelen äldre ökar snabbt i Sverige. Äldre människor lider ofta av flera sjukdomar och läkemedel är den vanligaste behandlingsformen hos dessa individer. På grund av åldersförändringar i alla organ samt ökad användning av läkarordinerade, receptfria samt naturläkemedel är risken stor för denna grupp att drabbas av läkemedelsrelaterade problem i form av biverkningar och interaktioner. Polyfarmaci, det vill säga övermedicinering, ökar denna risk ytterligare och är en vanlig orsak att äldre patienter söker vård. Polyfarmaci är därmed en riskfaktor för äldres hälsa och har negativ inverkan på flera av kroppens funktioner.

ABSTRACT The purpose of this medical record research was to study 30 patients with chronic subdural hematoma on a neurosurgical clinic, mapping documented nutritional status, preoperative fasting and hydration and energy supply before surgery. In addition peroperative administration of fluid and vasoactive drugs, as well as postoperative complications and length of hospital stay were studied. The mean age of the patients was 71 years. Nutritional status was evaluated in 12 patients, out of these seven were judged to be at risk for under nutrition. Fifteen patients had surgery day 1 (total fasting time on average m 11 h), eleven had surgery day 2(29 h), three had surgery day 3 (35 h).

Undernäring förekommer både inom sjukvård och inom omsorg. Det är sjuksköterskans uppgift att identifiera näringstillstånd och det kan göras genom antropometriska mått och bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans nytta av bedömningsinstrument MNA. Resultatet baserades på 15 artiklar. Det är vanligt inom omvårdnad att personer är undernärda eller är i riskzonen för att drabbas av undernäring.

BakgrundI Sverige lever 160 000 personer med demenssjukdom och prevalensen av sjukdomen är stigande. Tillståndet är progredierande och utan botemedel. Malnutrition är ett stort och komplext omvårdnadsproblem hos denna patientgrupp. Orsaken till viktförlust vid demenssjukdom är multifaktoriell och den personal som arbetar inom demensvården har ofta en låg kunskapsnivå i ämnet demenssjukdom och nutrition. Risken med en försämrad nutritionsstatus är bland annat förhöjd infektionsrisk, minskad livskvalitet, snabbare sjukdomsförlopp och för tidig död.SyfteSyftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder gällande nutrition som är betydelsefulla för personer med demenssjukdom.MetodAllmän litteraturöversikt valdes som metod då var den metoden var bäst lämpad för att besvara syftet.

Äldre patienter med höftfraktur har stor risk för att utveckla trycksår under vårdtiden. Trycksår är en vårdskada som med rätt åtgärder kan förebyggas i de allra flesta fall. Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva patientrelaterade riskfaktorer samt förebyggande omvårdnadsåtgärder för trycksår hos äldre patienter med höftfraktur. Sexton potentiella riskfaktorer hittades, däribland hög ålder, nedsatt nutritionsstatus, nedsatt kognitiv förmåga, hög ASA klass (American Society of Anesthesiologists) och trokantär höftfraktur. Fem olika områden med förebyggande omvårdnadsåtgärder identifierades, däribland vikten av nutritionsstöd och olika tryckavlastande madrassers effekt.

SAMMANFATTNINGNyckelordBehandlingsresultat, kirurgi, könsfaktorer, livskvalitet, skulder impingement syndrom.BakgrundSmärtor i axlar är vanligt i befolkningen, det kan förutom smärta leda till funktionsnedsättning,försämrad livskvalitet, operation och sjukskrivning.Tidigare studier har visat könsskillnader inför och efter axeloperationer, där kvinnor har visat sämreaxelfunktion än män. Det finns få studier som har undersökt livskvalitet före och efter operation.SyfteAtt undersöka axelfunktion och livskvalitet före och ett år efter operation av subacromielltimpingement. Undersöka om det finns könsskillnader preoperativt och ett år efter operationavseende axelfunktion och livskvalitet.Material och metodStudien var retrospektiv. Deltagarna var 94 patienter varav 35 kvinnor med en medelålder på 55 åroch 51 män med en medelålder på 59 år som hade genomgått operation på grund av subacromielltimpingement och 86 patienter undersöktes både preoperativt och ett år efter operation. Patienternabedömdes preoperativt och ett år postoperativt med Constant score, Western ontario rotator cuff[WORC] och The European quality of life in five dimensions [EQ-5D].ResultatSignifikanta förbättringar kunde ses i axelfunktion och livskvalitet ett år efter operationen hos bådemän och kvinnor.

Omkring 10-20 % av personer med lumbalt diskbråck opereras. Operationen syftar främst till att behandla utstrålande smärta i nedre extremiteter. Beteenderelaterade faktorer kan påverka smärtupplevelsen vid långvariga smärttillstånd och viss forskning finns om hur resultatet av diskbråcksoperation påverkas av olika biopsykosociala faktorer.Syftet med denna studie var att undersöka hur smärtintensitet var associerat till vissa beteenderelaterade faktorer före och två år efter lumbal diskbråcksoperation, samt om dessa faktorer preoperativt kan predicera smärta efter diskbråcksoperation. Studien är en longitudinell deskriptiv kohortstudie där associationer analyseras. Data samlades in med en enkät före och efter operationen.Preoperativt besvarade 59 personer enkäten, två år senare upplevde 20 personer ingen smärta och besvarade därför inte de beteenderelaterade frågorna.

Hos patient med inflammatory bowel diseases (IBD) har nutrition en central betydelse. Nutrition ska betraktas som en medicinsk behandling samtidigt som nutrition är ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Syftet var att belysa nutritionsbehovet hos patient med inflammatory bowel diseases. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patient med IBD lider av malnutrition eller ligger i riskzon för att bli malnutrierad.

Syftet med denna studie var att belysa hur viktig nutritionen är för patienter med diagnosen KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom). Författarna ville även visa på enkla metoder för sjuksköterskan att bedöma nutritionsstatus för att förebygga malnutrition hos dessa patienter. Denna studie är en systematisk litteraturstudie där författarna använt sig av databaserna ELIN@Dalarna, CINAHL, Blackwell Synergy och SWEMED+ för att söka vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes i olika kombinationer var: COPD, nutrition, malnutrition, undernutritioned, nutritionalstatus, nutritional supplement, BMI, energy expenditure, caring och nursing. Resultatet visade att nutritionen är av central betydelse i behandlingen av KOL patienter där sjuksköterskan har en viktig roll i samarbetet med andra yrkeskategorier såsom läkare, dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog.

En god nutritionsstatus är av betydelse för en optimal sårläkning. Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan nutrition och sårläkning ur ett omvårdnadsperspektiv. Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. I dessa framkom nutritionsstatusens samband med sårläkning och vad sjuksköterskan kan påverka genom sina omvårdnadsåtgärder. Det kom även fram att energibehovet ökade när patienterna hade svårläkta sår.