Inom hälso- och sjukvården hanteras känslig patientinformation. I framtiden kommer alltmer information att lagras elektroniskt och därmed bli mer lättillgänglig. Användarna av informationssystemen kan vara en säkerhetsrisk. Metoderna som används vid intrångsförsök inriktas alltmer på att involvera människor istället för att enbart använda sig av teknik.Syftet med detta arbete är att undersöka användarnas upplevelse och medvetenhet om icke tekniska hot mot informationssäkerheten för digitalt lagrad patientinformation.Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor anställda på ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet visar att det allt överskuggande upplevda hotet var intrång och förlust av sekretess i den elektroniska patientjournalen.

Att uppleva oro och ångest inför en operation är vanligt och kan manifestera sig såväl psykologiskt som fysiologiskt hos patienten. Flertalet mätinstrument och omvårdnadsåtgärder existerar, med syfte att finna och lindra oro och ångest. Avsikten med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters preoperativa oro och ångest. Genom litteratursökning i sex databaser, bland annat PubMed, CINAHL och Psychinfo, framkom fyra kategorier av interventioner: Att få information via video: Att få skriftlig eller muntlig information: Att lyssna på musik och: Att få känna värme eller beröring. Resultatet visade att samtliga omvårdnadsåtgärder mer eller mindre lindrade oro och ångest, där relationen mellan patient och vårdgivare, och individanpassade interventioner var viktiga, exempelvis då musiksmak hade betydelse, eller att viss information inte var nödvändig.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Utgångspunkten för denna deskriptiva studie var att kunna ge en inblick i vilken syn verksamhetschefer och sjuksköterskor inom Gävleborgs Landsting har på befintligt skriftligt patientinformationsmaterial samt vilket behov de ser av skriftligt informations material.  I samband med detta skulle verksamhetschefer och sjuksköterskor kunna uttrycka vilken form av samarbete som önskas med Informationsenheten på Gävleborgs Landsting. Som datainsamlingsmetoden för denna studie valdes en intervju.  Enligt resultat från fem olika intervjuerna med verksamhetschefer och sjuksköterskor är de flesta nöjda med materialet de har tillgång till. Det som fattas producerar de själva eller får de via andra kanaler så som läkemedelsföretag, patientföreningar och Internet. Några utvecklingsförslag kom fram. Informanterna såg främst behov av mer skriftlig information kring operationsmetoder och eftervård.

SAMMANFATTNINGBakgrundDe allt kortare vårdtiderna inom sjukvården ställer höga krav på patientinformationen som ges pre- och postoperativt. Forskning visar att patienternas informationsbehov inte alltid överensstämmer med mängden information som ges. Patienter upplever ofta att informationen som ges är otillräcklig och saknar relevans. God pre- och postoperativ information har många fördelar, då den leder till såväl ökad trygghet som bättre förutsättningar i det postoperativa förloppet. SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur kirurgiska patienter vid en hudmottagning och en urokirurgisk vårdavdelning uppfattade den pre- och postoperativa information de fick i samband med kirurgi. DesignStudien var en enkätstudie med kvantitativ ansats och inkluderade 30 respondenter. ResultatResultatet visade att huvuddelen av patienterna uppgav att de hade läst den skriftliga informationen de fick. De hade också uppfattat att informationen var lättillgänglig.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Bakgrund: Patienter som ska genomgå elektiva operationer kan uppleva preoperativ oro och ångest. Preoperativ oro kan grundas i bristande information, tanken på att mista kontrollen samt vistelse i okänd miljö. Det vilar ett stort ansvar på sjuksköterskan då hon ska möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling för patienten samt uppmärksamma patienter som inte själva uttrycker ett omvårdnadsbehov. Syfte: Att sammanställa kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska patienters preoperativa oro vid elektiva operationer. Metod: Litteraturstudie, baserad på två kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Inom operationssjukvård förebyggs postoperativa infektioner genom att operationspersonalen utför preoperativ handdesinfektion. Det finns två handdesinfektionsmetoder som rekommenderas att använda, Metod 1 för alkoholbaserad handdesinfektion (Sterillium) och Metod 2 för antiseptisk handdesinfektion (Hibiscrub). Syftet med studien var att studera och jämföra olika preoperativa handdesinfektionsmetoder inom operationssjukvård. Metoden var en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga studier. Systematiska sökningar gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt via manuella sökningar.

SAMANFATTNINGBakgrund: Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskor uppfattar och fokuserar på i information till patienter vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning.Metoden: Kvalitativ deskriptiv design med fenomenografisk ansats. Nio sjuksköterskor intervjuades för att undersöka hur de uppfattar och beskriver utskrivningssamtal med patienter från en kirurgisk vårdavdelning.   Resultat: Resultatet visar vad sjuksköterskor uppfattar och fokuserar på i information till patienter vid utskrivning och omfattar tre beskrivningskategorier: På ronden har sjuksköterskorna fokus på läkarens information till patienten, sjuksköterskorna informerar och undervisar patienter vid utskrivning samt rutiner och struktur vid utskrivning av patienter beskriver sjuksköterskorna som bristfälligt.Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor ser sin roll i utskrivningssamtalet från kirurgisk vårdavdelning som en informationslänk mellan läkare och patient.  För att uppnå utbildningsinsatser inom detta område vore utbildning inom samtalsmetodik användbart, då kommunikation är en viktig del i planering vid utskrivning. Utvecklande av nya rutiner i form av en informationsbroschyr till patienter vid utskrivning är något som kan diskuteras och tas upp på vårdavdelningarna som ett komplement till den muntliga informationen. Nyckelord: Kommunikation, fenomenografisk studie, patientinformation, kirurgisk vård.

Den diagnostiska metodiken inom röntgen står under ständig förändring. Datortomografi (DT) har blivit en allt vanligare undersökningsmetod som utvecklats och fått nya användningsområden. När nya metoder såsom DT-perfusion (DTp) möjliggörs är det viktigt att undersökningen utförs korrekt. Röntgensjuksköterskan har en unik uppgift och ska kunna översätta radiologens ordination till en undersökning som är diagnostiskt bedömbar, genomförbar för patienten och till lägsta möjliga stråldos. För att kunna undersöka patienter med en korrekt metod är det viktigt att följa de krav på evidensbaserad sjukvård som röntgensjuksköterskan har ålagts.

AbstraktBakgrund: Länge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan påsmittspridning. Det mest effektiva sättet att minska postoperativa sårinfektioner (SSI) är att arbetaförebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggandevården ingår den preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sådanåtgärd korrekt är en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och därmed ett ökatpostoperativt lidande.Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens syn på betydelsen av hygienisk preoperativförberedelse hos ortopedpatienter.Metod: Studien genomfördes på ett länssjukhus i mellersta norrland under våren 2008, där allaortopedavdelningar på sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod användes med manifestinnehållsanalys av materialet.Resultat: All personal som ingått i studien anser att den hygieniska preoperativa förberedelsen är avstor vikt.

Patienter som väntade på en operation kände ofta oro och ångest och studier visade att förutom att skapa obehag för patienten, försämrades återhämtningen postoperativt. Tidigare studier har visat att musik har god effekt som oro och ångest dämpare. Syftet med denna studie var att genom en evidensbaserad systematisk litteraturöversikt ge svar på om musik kan lindra oro och ångest dygnet innan operation. Studien grundades på tre frågeställningar: kan musik minska den upplevda oron och ångesten dygnet innan operation, kan musik minska fysiologiska symtom skapade av oro och ångest dygnet innan operation, om möjligheten att välja musik påverkar effekten av interventionen? Nio studier granskades utifrån frågeställningarna.

I bakgrunden beskrivs hur hygien har sett ut genom tiderna och olika typer av smittvä-gar. Vidare beskrivs handhygien, preoperativ handdesinfektion, användningen av hand-skar samt operationspersonalens klädsel. För att minska smittspridning och infektioner är det av stor vikt att operationssjuksköterskorna har goda kunskaper om hygienrutin-erna. Syftet med studien är att studera vilka kunskaper operationssjuksköterskor har om hygienrutiner. Fyra operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen har intervjuats med öppna intervjuer.