Avsikten med denna studie är att undersöka om det finns någon Premie för miljö- och etiksatsande företag i förhållande till företag som inte gör någon liknande satsning. För att kunna göra en jämförelse och för att särskilja effekterna av just miljö- och etiksatsningar har en metod valts där företag matchats utifrån variabler som bransch, storlek samt book to market värde. Utifrån dessa matchningar har portföljer skapats där sedan avkastningen i termer av prisförändringar har jämförts. Slutsatserna av jämförelsen var att en viss skillnad mellan avkastningen på portföljerna kunde noteras med fördel för den icke miljölistade portföljen men denna skillnad var för liten för att med statistisk signifikans kunna bestämmas. Detta betyder att någon Premie för eko effektivitet inte kan bestämmas för den svenska aktiemarknaden..

I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av låg-, medel- och höginkomsttagare som kan tänkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort beräkningar för att få fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tänkas få i pension i förhållande till sin slutlön beroende på hur man placerar sin Premie- och tjänstepension. Utifrån dessa resultat har vi även undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin Premie- och tjänstepension i låg- och högriskfonder. Undersökningen pekade på att ju lägre inkomst man har desto högre kompensationsgrad får man vid placering i högriskfonder. Däremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder.

I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av låg-, medel- och höginkomsttagare som kan tänkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort beräkningar för att få fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tänkas få i pension i förhållande till sin slutlön beroende på hur man placerar sin Premie- och tjänstepension. Utifrån dessa resultat har vi även undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin Premie- och tjänstepension i låg- och högriskfonder. Undersökningen pekade på att ju lägre inkomst man har desto högre kompensationsgrad får man vid placering i högriskfonder. Däremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

I en effektiv marknad är företag värda vad marknaden är beredd att betala. Fastighetsbranschen har under en längre tid präglats av att aktien handlas till ett lägre värde än bolagets totala fastighetstillgångar, detta kallas för att aktien handlas med substansrabatt. I takt med räntans nedgång har aktiekursen ökat. Den senaste tiden har fastighetsbolagens aktier ökat markant i värde, räntan har varit en bidragande orsak. Vi kommer i uppsatsen att lägga fokus på de nya redovisningsstandarder från IASB.

Sammanfattning Titel: Premier på fastighetsportföljer Seminariedatum: Torsdagen den 18:e januari Ämne/Kurs: FEK 591, Magisteruppsats, 10 poäng Författare: Oscar Anchér, Kalle Grewin och Henrik Jacobson Handledare: Göran Andersson Nyckelord: Fastighetsportfölj, Premie/Rabatt, Arbitrage, Transaktionskostnader, Konjunktur. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka motiv som ligger till grund för att betala en Premie för fastighetsportföljer. Vi ämnar också se till vilka faktorer som påverkar utvecklingen av Premier. Metod: Med anledning av att de data vi samlar in huvudsakligen kommer från intervjuer med olika aktörer på den svenska fastighetsmarknaden använder vi oss av en induktiv metod. Det vill säga vi samlar in data som vi sedan behandlar med teorier och modeller.

Ett av de flygplan som flögs in i World Trade Center i New York, USA, den 11 september 2001 lyfte från Bostons flygplats. Säkerheten på flygplatsen var Globe, ett bolag i Securitaskoncernen, ansvarigt för. Securitaskoncernen, däribland Globe, ville med anledning av att ett antal skadeståndsanspråk, som följde efter attacken den 11 september 2001, ha försäkringsskydd ur det globala försäkringsprogram som Securitaskoncernen tecknat hos If Skadeförsäkring AB. Ett skiljeförfarande inleddes mellan If och Securitas på grund av att If ansåg att försäkringen inte gällde Globe, medan Securitaskoncernen ansåg att den gjorde det. I uppsatsen granskas tvisten och skiljedomen mellan If och Securitas kritiskt.

FörsäkringsPremien för motorfordonsförsäkring är idag mycket hög för ungdomar. Det får till följd att många ungdomar väljer att uppge sina föräldrar som ägare till bilen för att få en lägre Premie. De riskerar att inte få någon ersättning alls vid ett skadefall eftersom försäkringsbolagen ofta kräver att försäkringstagaren är ?verklig ägare? och ?huvudsaklig brukare? till fordonet. Syftet med uppsatsen är att jämföra olika försäkringsbolags villkor för att utreda hur klausulerna om försäkrat intresse är utformade i motorfordonsförsäkringar.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram är väldigt liten och specialinriktad. De program som ändå finns inriktar sig på att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk inträffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker ännu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie på ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mätning av risker medför på riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i kemikalie industrin, ett s.k. SEVESO företag. Våran undersökning kommer använda ett hermeneutisk synsätt och en kvalitativ forskningsansats.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram är väldigt liten och specialinriktad. De program som ändå finns inriktar sig på att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk inträffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker ännu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie på ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mätning av risker medför på riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i kemikalie industrin, ett s.k.

Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam marknadsrisk.

Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam marknadsrisk.

Bakgrund: Om tio till tolv år väntas 40 % av Sveriges 500 000 familje- och ägarledda bolag att säljas enligt en uppskattning gjord av PwC år 2012. Många små och medelstora onoterade bolag kommer därför inom den närmaste tiden att behöva värderas inför försäljning. De modeller som används vid företagsvärderingar är i dagsläget inte  anpassade för mindre onoterade bolag och dess företagsspecifika risker varför författarna valde att utföra studien.Syfte: Syftet med studien är att ta fram en praktiskt användbar modell för att skatta ett mindre onoterat bolags avkastningskrav. Modellen ska ta hänsyn till de företagsspecifika risker som är kopplade till mindre onoterade bolag.Metod: Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med personer som dagligen arbetar med värdering av eller rådgivning för alternativt arbetar inom mindre bolag. Utifrån data insamlad från studiens intervjuer samt teorier kring ämnet har en praktiskt funktionell modell utformats för att stödja företagsvärderares arbete i praktiken.Slutsats: BRACE-modellen (Business Risk Adjusted Cost of Equity) består av två huvudkomponenter, en CAPM-Premie som mäter marknadsrisken samt en företagsspecifik riskPremie.

Dagens samhälle kräver mer energi än någonsin, 80 procent av världens energi kommer ifrån fossila bränslen. Efterfrågan på olja har ökat kraftigt samtidigt som upptäckten av nya fynd och produktionsutbyggnad inte kunnat matcha denna utveckling. En bransch som är känslig för ett högt oljepris är flygbolagsbranschen. 12 till 14 procent av flygbolagens rörliga kostnader består av bränsle. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika flygbolag hanterar ett högt oljepris.

Bland de olika typerna av optionsprogram till anställda finns en som avviker från de övriga ? syntetiska optioner. Syntetiska optioner skiljer sig från de övriga optioner genom att de inte ger innehavaren någon rätt att förvärva aktier utan endast ger en rätt till en kontant slutreglering vid en bestämd framtida tidpunkt. Skatteregler som gäller för syntetiska optioner upplevs ofta som komplexa av både anställda och arbetsgivare. Syftet med denna uppsats är därför att utreda beskattningskonsekvenserna för såväl företaget som den anställde.