Syftet med studien var att utifrån intervjuerna analysera sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med barn och ungdomar med cancer samt hur de bemöter dessa barn och ungdomar. Genom en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes sju semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Tre kategorier identifierades: Interaktioner i vården, Sjuksköterskans bemötande samt Glädje och vanmakt. Studien visade att deltagarna upplevde en stor glädje och tillfredställelse i sitt arbete.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vår kommun för att använda en vikariepool bestående av BF:s elever för att söka jobb/vikarie. Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkät med frågor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever från Barn och fritidsprogrammet och de tillfrågade eleverna är från tre olika årskurser. Dessutom har 29 anställda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrågats. De teorier jag har använt mig av, när jag analyserat mitt material är bland annat Skollagen och läroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ?rollövertagande?, Durkheims ?funktionstänkande?, pedagogens John Deweys teori ? ?learning by doing?, det entreprenöriella lärandets pedagogiska form, samt nya samhällsteorier om barnuppfostran för barn födda på 90-talet.

Syftet med arbetet är att få en djupare förståelse för hur personal med utbildning inom beteendevetenskap tillämpar lek och vilken betydelse leken har i arbetet med barn i kris och sorg. Arbetets frågeställningar undersöker hur personal som i sitt yrke möter barn i kris och sorg använder lek som ett verktyg för att hjälpa barnet. Arbetet studerar även huruvida personalen anser att leken bidrar till barnets förståelse för det inträffade samt om personalen anser att leken påverkar barnets självbild och självkänsla. Arbetet tillämpar en kvalitativ metod och antar en hermeneutisk anstats för att förklara och förstå ämnet. Datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Sveriges barnbibliotek tappar besökare. Allt runt omkring oss förändras, men barnbiblioteken ser likadana ut. Vi vill i detta examensarbete ändra hur barn och ungdomar ser på biblioteket, så att de känner sig mer hemma i biblioteksmiljön och som följd av detta möjligtvis ökar barnens läslust. I stort vill vi göra biblioteket mer attraktivt och tilltalande för barnen. Vi har i tidigare projekt uppmärksammat att många barn och unga har intresse för teknik och detta valde vi att dra nytta av i Bokdjungeln.

Denna undersökning berör högläsning som verktyg i förskolan. Vi väljer att se på högläsning ur ett barnperspektiv. Syftet är att jämföra detta med andra perspektiv, som till exempel pedagogperspektivet, för att upptäcka eventuella likheter och skillnader samt hur de står i relation till varandra. Vår frågeställning är: Hur upplever barn högläsning? Vi har avgränsat oss till att observera och intervjua barn i fyra- till femårsåldern.

ADHD är ett funktionshinder som betyder att man kan ha problem med att reglera och kontrollera uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer inom ett och samma område. Av vårt resultat framgick det att tydlighet, struktur samt förberedelse är viktiga komponenter i arbetet med barn som har ADHD. Det finns generella metoder för hur pedagoger kan anpassa undervingen men det är viktigt att anpassa de utifrån individens specifika begränsningar och behov.

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga ordens betydelse och begreppsförståelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolår 2. Jag ville undersöka vilka de svåra begreppen i matematik var, jämföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade föräldrar, likaså skillnaden mellan flickor och pojkar. Intressant var även att se om pedagogerna kunde tänka sig att förändra sitt arbetssätt och arbeta mer multisensoriskt. Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla från min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra områden i matematik. Därefter intervjuades sju barn från de olika klasserna som deltog i studien.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper pedagogen kan behöva i sitt arbete med barn som har diagnosen Downs syndrom samt vilka arbetssätt som tillämpats i förskolan. När vi benämner ordet pedagoger syftar vi på all personal i förskolan vilket inkluderar både barnskötare och förskollärare.Studien baseras på fyra respondenters erfarenheter av yrket som assistent till barn med diagnosen Downs syndrom. Vi har använt oss av intervju som metod för att få så konkreta och ingående svar som möjligt. Resultatet baseras på respondenternas intervjusvar och i diskussionen har vi kopplat resultatet till tidigare forskning. Resultatet i studien visar att pedagogerna som arbetar med barn som har diagnosen Downs syndrom har ett stort ansvar främst när det gäller barnens språkliga utveckling.

olikaverktygkanunderlättaimplementeringenavettaffärssystem(enterpriceresourceplanning-­?systems).Genomattappliceraenhetlighetsramverket(comonality-­?frameworkforIT-­?enabledchange)påfallstudienundersökervimedhjälpavbegreppetgränsobjekt(boundaryobjects)hursådanaverktygkanspelaenviktigrollförenlyckadimplementering.RättanpassadegränsobjektkanbidratillattskapaenförståelseförnyIT,samtintresseförattanvändaden.Efterendiskussionomdeempiriskafyndenpresenterarvirådtillpraktikerpåområdetochföreslårblandannatattverktygmedettvisuelltgränssnittärfördelaktigaimångasituationer.UppsatsensbidragtillforskningenbestårienutvecklingavenhetlighetsramverketgenomattvivisarpåhurgränsobjektpåverkardedimensionersomenligtramverketmåstegeshänsynvidenIT-­?organisationsförändring..

Syftet med examensarbetet är att få en ökad insikt i diskussionen som förs bland internationella författare angående krigsdrabbade barn. Litteraturen presenteras ämnesvis och läsaren får möta de ämnen som författarna för fram. De diskuterar frågor kring barnsoldater, vilka olika effekter krig har på barn och hur dessa ska avhjälpas. Författarna ger även exempel på preventiva insatser och handlingsprogram i efterkrigstid och hänvisar genomgående till internationell rätt. Arbetet genomförs som en litteraturstudie och genom en slags innehållsanalys jämförs författarnas olika åsikter.

Studien utgår från fem föräldrar som har barn med ADHD och syftet har varit att undersöka vilka faktorer som har betydelse för dessa föräldrars stress. Internationella stu-dier har visat att föräldrar till barn med ADHD känner stress kopplat till föräldrarollen oftare än andra föräldrar. Studien har belyst orsaker till stressen, kopplat till barnets ADHD-diagnos. Föräldrarna i denna kvalitativa studie upplever sig ha en mer krävande roll än andra föräldrar. De upplever ständigt hög stress och orsaksfaktorerna kan delas in i sex huvudkategorier.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Påverkar det faktum att barn har syskon barnens språkutveckling? Många forskare har funnit att så är fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns språkutveckling, framför allt användningen av personliga pronomen. Många undersökningar har visat omgivningens påoch inverkan när det gäller små barns språkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan på språkutvecklingen av att barn har syskon eller ej.

Barns sätt att uttrycka sig varierar mycket från vuxnas beteende och dessa faktorer tillsammans gör det svårt att vårda barn med smärta. I prehospital vård möts man av barn med smärta och situationen kan göra det svårt att smärtbedöma barnet. Vid behandling av smärta är smärtskattningsinstrument ett redskap för att få ett konkret värde på smärtans intensitet. Det finns olika instrument anpassade för olika åldrar. Syftet var att beskriva olika metoder för smärtbedömning av barn vilket gjordes genom en systematisk litteraturstudie.