Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nämns är måttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som även belyses är vad samhället har för ansvar när det gäller resurser till de individer som är i behov av särskilt stöd. Den kommer även att innefatta vad det finns för resurser tillgängliga för barn med denna form av funktionsnedsättning.

Att relationen mellan barn och föräldrar är viktig är välkänt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvär och hur relationen till föräldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och föräldrar har stor betydelse för barns välbefinnande är det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och föräldrar. Syftet med denna uppsats är alltså att undersöka vilka faktorer som hänger samman med goda relationer mellan barn och föräldrar.Uppsatsen bygger på material från Statistiska centralbyråns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förälder hämtas från barnintervjun.

Barn blir ofta den part som förbises när våld mellan närstående råder i hemmet. Fokus läggs ofta på kvinnan, den slagna, och mannen, våldsutövaren. Det är bara att betrakta lagen för att kunna se varför barn blir den osynliga aktören när det kommer till våld i hemmet. Det var först under vintern 2006 som en ny lag trädde i kraft som betraktar barn som brottsoffer i rättsfall där de utsatts för direkt våld eller har bevittnat våld av eller mot personer som står dem nära. Syftet med de nya lagändringarna är att synliggöra och uppmärksamma de barn som bevittnat våld genom att kunna erbjuda en rättslig trygghet när tryggheten i hemmet för länge sedan har slutat att existera.Syftet med studien är att se hur dessa barn som bevittnat våld framställs och gestaltas i olika dokument.

Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten åt alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med föräldrarna så att det blir en god vistelse och stöd för barnet. Särskilt för de barn som är i behov av särskilt stöd. Barn i behov av särskilt stöd behöver bemötas för vem de är och inte för vad de gör. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av särskilt stöd.

År 2007 dog 330 barn mellan åldrarna noll till fyra år i Sverige. När ett barn dörbeskriver föräldrar att de förlorar en del av sina liv. Föräldrars sorg kan uttryckas påflera olika sätt. Föräldrarna kan uppleva ett lidande i samband med barnets död ochsjuksköterskor har till uppgift att försöka lindra detta lidande. Sjuksköterskor anser attdet finns svårigheter i mötet med föräldrar i sorg.

Uppsatsen handlar om hur små barn kommunicerar i leken, där fokus är på barn upp till tre år, de barn som ännu inte har ett fungerande verbalt språk. I litteraturdelen beskrivs forskning om små barn som kommunicerar på olika sätt. Studien är gjord på två förskolor där videoobservation använts som metod. Valda observationer har därefter analyserats utifrån frågeställningen. Slutresultatet visar att små barn använder sig av olika sorters kommunikation för att kunna göra sig förstådda.

I och med att stress är ett aktuellt ämne ville vi med detta examensarbete ta reda på vad som gör barn stressade. Eftersom vi är blivande lärare ville vi fokusera på negativ stress för barn i skolan. Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vad några barn uppfattar som stress och vad som gör dem stressade i skolan. Vi valde att ha fyra återkommande temarubriker i vårt arbete: sociala relationer, schemaläggning, lektionsupplägg och den fysiska miljön för att lättare kunna koppla ihop litteratur med resultatet av vår undersökning. Vi har tagit del av litteratur för att ta reda på orsaker och konsekvenser av stress hos framförallt barn.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för hur forskningsfältet ser ut inom begreppen koncentrationssvårigheter och utomhuspedagogik. Begreppet koncentrationssvårigheter är väldigt komplext och i bakgrunden sätts det i relation till vad koncentration är. Utomhuspedagogiken är ett förhållningssätt där barns lärande utgår från att uppleva med alla sinnen i naturen och där barnen får erfarenheter genom praktiska övningar. För barn med koncentrationssvårigheter har miljön stor inverkan och hur den pedagogiska verksamheten är utformad grundar sig på vilket synsätt man som pedagog har på dessa barn.Syfte:Syftet med vår studie är att undersöka om utomhuspedagogik kan ses som ett möjligt verktyg i förskoleverksamheten för barn med koncentrationssvårigheter.Metod:Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, vars syfte är att få en beskrivning av och försöka förstå ett visst område. Producerandet av datan är gjord genom intervjuer med sex verksamma förskollärare i två kommuner.

Studiens syfte är att undersöka hur barn kommuniceras i det dagliga samtalet mellan föräldrar och pedagoger. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att konkretisera syftet: Hur initieras samtalet? Vilka roller har föräldrar, pedagoger och barn i samtalet? Vilka aspekter av barn och barns vardag lyfts i samtalet? Studien utgår från en barndomssociologisk ansats, inom vilken barn betraktas som aktiva medskapare av sina liv och barndom ses som ett socialt och kulturellt konstruerat fenomen. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag, och primärmaterialet är observationer dokumenterade med fältanteckningar. Studiens resultat visar hur det är mest förekommande att vuxna tar initiativ till samtal och sällan barnen.

Bakgrund: Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som är vanligt förekommande i alla åldersgrupper. Över 300 miljoner människor världen över beräknas ha sjukdomen.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om den orala hälsan hos barn med astma skiljer sig från den orala hälsan hos barn utan astma.Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie och litteratursökningarna gjordes i den medicinska databasen PubMed. Resultatet baseras utifrån en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var kliniska studier och 11 av dessa hade en kontrollgrupp där barn med och utan astma jämfördes. Övriga två artiklar studerade antingen hur den orala hälsan påverkades av kombinationsbehandling med specifika läkemedel eller jämförde den orala hälsan hos barn med olika duration och medicinering mot astma.Resultat: Några av de inkluderade studierna fann att barn med astma hade en ökad kariesförekomst jämfört med barn utan astma, medan andra studier visade att det inte fanns någon skillnad mellan grupperna.

När ett barn insjuknar och därefter diagnostiseras med sjukdomen astma, förändras både barnets och familjens livssituation. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn med astma. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de tolv vetenskapliga artiklar som ingick i denna litteraturstudie. Analysen resulterade i fyra kategorier: kontroll och involvering: maktlöshet, oro och rädsla efter att barnet fått diagnosen: sjukdomen förändrar och tär på familje- och närståenderelationen: bristfälligt bemötande och information av vård- och skolpersonal. Föräldrar som lever med ett barn med astma förlorar ofta till en början kontrollen över sin och sin familjs livssituation och de upplever att de måste axla en helt ny roll som förälder.

Jag argumenterar för att man inte kan förstå ?barnet? som sådant som mer än en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berättar om, beroende på i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vård befinner sig oftast inom välfärdens Sverige och kan tolkas som ?trygga?.

Övervikt bland barn är ett utbrett folkhälsoproblem och att vara överviktig som barn är relaterat till övervikt också i vuxen ålder men även till följdsjukdomar. Syfte med denna litteratur studie var att erhålla kunskap om vad sjuksköterskor behöver kunna för att förebygga och minska fetma och övervikt hos barn. Granskning av elva vetenskapliga artiklar visade att sjuksköterskor bör ha kännedom av livsstils faktorerna som fysisk aktivitet, mat konsumtion och föräldrar rollen. Åtgärder så som patient undervisning, stödsamtal, motivation och empati torde vara omvårdnads åtgärdes som kan underlätta preventiv sjuksköterske arbete..

Syftet med min uppsats är att beskriva hur barn uppfattar alkohol i vardagslivet och hur deras föräldrar tänker kring ämnet. Jag har intervjuat fyra barn och fyra föräldrar för att se hur barn uppfattar alkohol och hur de socialiseras in i vuxnas tankar kring alkohol. Jag har använt mig utav kvalitativ och fenomenografisk metod, samt Alfred Schutz, Peter L. Bergers, Thomas Luckmanns och George Herbert Meads teorier och begrepp för att analysera mitt material. Mitt resultat visade att barnen uppfattade alkohol negativt och med en viss oro och rädsla.

Syftet med denna studie var attstudera förskolebarns erfarenheter av genus utifrån bilderböcker. Studien är baserad på kvalitativa boksamtal, där tre böcker användes samt bildanalyser av barnens teckningar. Boksamtalen gjordes tillsammans med tio barn från två olika förskolor. Resultatet visade att barnens uppfattningar av genus skilde sig åt, majoriteten uppfattade genus genom de traditionella genusmönstren medan några barn utmanade dessa. Samtliga barn poängterade att den verkliga skillnaden mellan män och kvinnor är den biologiska olikheten.