Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som kännetecknar ett gott bemötande inom den prehospitala akutsjukvården och vilken betydelse bemötandet har för vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databaserna CINAHL och PubMed. De elva inkluderade artiklarna resulterade i kategorier och subkategorier som beskriver vad som är utmärkande för ett gott bemötande inom den prehospitala sjukvården och vilken betydelse det har för vården. Resultat: Resultatet visade att ambulanspersonalen ska anpassa kommunikationen efter patientens förutsättningar och de ska ha ett förhållningssätt som baseras på respekt, ödmjukhet och empati. En förutsättning för en god omvårdnad är att en omvårdnadsrelation, baserad på tillit och förtroende, upprättas.

Patienter med smärta är det vanligaste problemet sjukvårdspersonalen möter inom akutsjukvården.  Att bemöta patientens smärta är en grundläggande arbetsuppgift för sjuksköterskan inom den prehospitala vården. Vårdaren behöver utföra en professionell bedömning av patientens smärta för att utifrån smärtanalysen göra sitt bästa för att lindra eller förhindra lidande och möjliggöra en upplevelse av förändrad hälsa och välbefinnande. Syftet var att sammanställa tidigare forskning om prehospital smärtbedömning och beslut om smärtomhändertagande. Metoden som användes var litteraturöversikt. Ur resultatet framkom två teman och åtta undertema. Huvudteman var; att bedöma patientens smärta och att värdera patientens smärta inför beslut om smärtomhändertagande. Utifrån patientens beskrivning och smärtbedömningen som består av smärtskattning, fysiologiska och fysiska förändringar, värderas patientens smärta i relation till vårdarens egen erfarenhet, patientens beteende, kulturella skillnader och samspelet med patienten.

För att underlätta och kvalitetssäkra dettidiga/prehospitala medicinskaomhändertagandet har olika hjälpmedel, såkallade beslutsstöd utvecklats. RETTS är ettav dessa beslutsstöd som används inomprehospital medicin för att triagera patienten.Genom att arbeta med triage bedöms denmedicinska svårighetsgraden samt identifierasde patienter som har störst samt lägstvårdbehov. Syftet med studien var attundersöka specialistutbildadeambulanssjuksköterskors upplevelser av attarbeta med RETTS som beslutsstöd i sambandmed prehospital omvårdnad. Studiengenomfördes med kvalitativ design genomintervjuer med ambulanssjuksköterskor somvarit yrkesverksamma minst två år innanRETTS beslutsstöd infördes i Region Halland.I resultatet framkom följande fyra kategorier;strukturerat hjälpmedel, ett tryggtomhändertagande, bra kommunikation samtkräver erfarenhet. Vi rekommenderar attvidare forskning fokuserar på patienternasupplevelser av att bli triagerade utifrånRETTS, för att identifiera och belysaytterligare för- och nackdelar med RETTSbeslutsstöd..

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och våld inom prehospital akutsjukvård, samt se vilka konsekvenser detta ledde till.Metod: 67 enkäter delades ut på ambulansstationer i Uppsala län. Av 67 tillfrågade var det 34 ambulanssjuksköterskor som svarade på enkäten. Insamlingen av data genomfördes med hjälp av enkäter som bestod av sex öppna frågor som sedan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet som baseras på ambulanssjuksköterskornas svar visade att 97 % av respondenterna hade blivit utsatta för verbala hot och att mer än varannan utsatts för fysiskt våld på något arbetspass. Detta ledde till olika upplevelser hos ambulanssjuksköterskorna. Konsekvenserna upplevdes som större vid verbala hot än fysiskt våld.

Patienter utsätts för onödiga transporter och efterföljande väntetid på akutmottagningen, vilket i sin tur leder till ett onödigt vårdlidande. Det är inte längre en självklar åtgärd för ambulanssjukvården att transportera alla patienter till akutmottagningen för fortsatt vård. Detta innebär att kravet har ökat på ambulanssjukvården och den prehospitala bedömningen. Mot bakgrund av dessa förutsättningar som idag gäller för ambulanssjukvård, är frågan om forskningen kan vägleda till hur den prehospitala bedömningen ska kunna underlättas.Syftet med studien är att beskriva prehospital bedömning i ambulanssjukvård och genom en forskningsöversikt har kvalitativ och kvantitativ forskning analyserats.I resultatet framkommer det att prehospital bedömning består av två huvudinnehåll, dels en vårdvetenskaplig där den prehospitala bedömningen ses som en kontinuerlig process och dels en medicinsk där den prehospitala bedömningen inriktas på att utifrån fastställda kriterier ringa in patientens vårdbehov. I den vårdvetenskapliga forskningen framkommer att vårdrelationen är en central del i den prehospitala bedömningen liksom att vinna patientens förtroende.

Att vara först på en olycksplats kan innebära en stor känslomässig stress för ambulanspersonal. Miljön kan vara kaotisk och sjuksköterskan bär ansvaret för att göra en korrekt bedömning av den eller de drabbade. Inom ambulanssjukvården används olika koncept som arbetsredskap vid händelser och olyckor. Ambulanssjukvården i norr har fått utbildning i prehospital sjukvårdsledning som ska kunna användas från vardagliga händelser till stora katastrofer. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskor erfarenheter av prehospital sjukvårdsledning.

Ambulanspersonal skall i sitt dagliga arbete lyfta och behandla patienter. I varje ambulans finns två ambulanssjukvårdare (kan även vara sjuksköterskor med eller utan specialistutbildningar) som har genomgått ett lyftprov som bekräftar att de på två man klarar att lyfta en patient som väger 90kg. Då en patient väger 150kg (gravt obes patient) eller mer blir det problematiskt, både ergonomiskt och medicintekniskt. Antalet överviktiga ökar, även de som räknas som gravt obesa. Syftet med denna uppsats vara att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter då det gäller ambulanstransport av gravt obesa patienter.Enkäter besvarades anonymt av personal på en ambulansstation i södra Sverige.

In the palliative care there are many close encounters between the care-taker and the care-giver. To be touched is foundational to every human being and the care-giver shows his presence to the care-taker, when he touch the care-taker. Touch is an important tool for the care-giver in the care for the care-taker. It becomes a natural way of communicating. The aim of this literature study was to describe which factors that are important, for the care-taker in the palliative care, to receive touch in the purpose of feeling well-being.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Introduction: Anxiety and depression are common among patients enrolled in psychiatric outpatient care. Ear Acupuncture is an alternative form of treatment that has been shown to relieve anxiety and depression in previous studies.Aim: To evaluate ear acupuncture as a group treatment for depression and anxietyMethod: A psychiatric outpatient clinic has been offering group treatments with ear acupuncture for anxiety and depression for 5 weeks. Participants of the study have answered self-rating scales Montgomery Åsberg Depression Rating Scale, Beck Anxiety Inventory and Sheehan Disability scale before and after the treatment period. Material was collected in the period 2008-2012 and has been analyzed in SPSS.Results: Data from 31 patients were included in the study. The results from the study showed a significant difference, between the measurements before and after treatment, with a reduction of the average values in the three different scales.Summary: From this study, it is difficult to draw any conclusions about the effect of ear acupuncture.

Syftet med denna studie är att studera ambulanssjuksköterskors upplevelser av att bedöma och vårda barn under tio års ålder med akut smärta i en prehospital kontext. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ empirisk intervjustudie baserad på fem öppna frågor. Tio ambulanssjuksköterskor intervjuades och fick beskriva positiva och negativa upplevelser av att omhänderta barn 0-10 år med akut smärta i prehospital kontext. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en manifest och latent ansats. Resultat: Upplevelser av det vårdande mötet var en utmaning. Ambulanssjuksköterskan förberedde sig inför smärtbehandling under framkörningen till barnet. En bra smärtlindring var förenad med ett gott omhändertagande men smärtbehandlingen var svår och mångfacetterad.

Introduktion: Akut hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Viktigaste behandlingsinsatsen vid hjärtinfarkt är att snabbt öppna det ockluderade kranskärlet genom primär Perkutan Coronar Intervention (PCI). Viktigt är även att behandlingen förhindrar att kärlet åter ockluderar. Detta görs genom att behandla med det blodproppshämmande och kärlpåverkande läkemedlet Clopidogrel. Enligt en ny behandlingsrutin ges Clopidogrel redan i ambulansen vid konstaterande av hjärtinfarkt för att uppnå effekt så fort som möjligt.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Brist på kommunikation och koordination mellan vårdenheter utgör ett hot mot patientsäkerheten. Överrapportering bör vara kort, koncis, strukturerad och relevant. Det behövs en samsyn mellan prehospital och inhospital triagering. Triagering enligt ADAPT har visats vara ett tydligt kommunikationsinstrument som ökar patientsäkerheten i samband med överlämningar. Syftet med denna studie var att undersöka om prehospital triage kan öka patientsäkerheten och förkorta ledtiderna i samband med överlämning av patient mellan ambulanssjukvård och akutmottagning.