Betong är vårt vanligaste byggmaterial men cement står globalt sett för 5 % av CO2-emissionerna. Med detta som bakgrund så har CBI Betonginstitutet anordnat en tävling, där målet är att nå den högsta tryckhållfasthet i en resurssnål betong, med enbart 200 kg cement per m3. Syftet med denna rapport är att utvärdera tävlingen, vilket har utförts genom en omfattande litteraturstudie. En första analys av de olika betongrecepten medförde att olika grupperingar kunde urskiljas. Ur dessa fanns det tre stycken vars resultat var väldigt bra. ? Concrete Innovation Centre, som med ett lågt vct, stora mängder granulerad masugnsslagg (81 %) och lite silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 80 MPa vid 28 dygn och 95 MPa vid 56 dygn. ? CBI Stockholm, som genom användandet av ulltrafint filler och silikastoft (4,8 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 84 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. ? Thomas Concrete Group som genom att ersätta cementet med en medelmåttig mängd granulerad masugnsslagg (54 %), liten mängd flygaska (9 %), kalkfiller och silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 94 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. Det finns således tre recept som vidare studier kan vara rättfärdigade på, de tre ovan nämnda. Det bör tilläggas att en imponerande tryckhållfasthet på nästan 100 MPa, kan uppnås i en betong med enbart 200 kg cement per m3. .

Byggtraditionerna världen över skiljer sig starkt ifrån varandra, och ofta speglar materialtillgångarna på platsen hur man väljer att konstruera sina byggnader. Så är även fallet i större delen av mellanöstern där man nästan helt och hållet bygger sina hus i betong. Detta har blivit ett problem då betonghus kräver stora resurser för uppvärmning och nedkylning. För att förändra detta krävs enkla lösningar som människorna på plats kan ta åt sig av och börja tillämpa. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka skillnader i energiförbrukning för villor i Kurdistan där man gör enkla tillägg i betongkonstruktionerna, alternativt byter ut betongen helt.

Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olikakonstruktionsmaterialen limträ, stål och betong. Där målet är att utveckla ett underlagför nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten på arbetet ger en enkel överblicköver informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen manska ta hänsyn till vid dimensionering.Arbetet inleds med en allmän översikt på hur brandskyddet behövs i byggnader föratt uppfylla de lagar och regler som ställs. För att få en större förståelse för hur deolika konstruktionsmaterialen beter sig under påverkan av brand, presenteras de olikamaterialegenskaperna och hur påverkningen för samtliga ser ut.Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hurman går till väga för att nå samma brandklass på konstruktionen för de olikamaterialen.För att utvärdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats.Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krävs för att tafram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner..

Funktionskraven på industrigolv har under senare år ökat. Ett industrigolv skall klara att överföra laster till underlaget samt utgöra ett fast och plant underlag. I denna rapport har två utföranden av påldäck för golv i lagerlokaler jämförts. Den traditionella metoden med armeringsnät har jämförts med en något nyare metod med stålfiberarmerad betong. Jämförelserna har gjorts under förutsättning att golvet skall belastas med 3 ton per kvadratmeter.

Bakgrunden till examensarbetet är att det ställs alltmer krav på byggindustrin när det gäller kortare projekttider och minskade omkostnader för att nå projektframgång. Byggandet är ett nödvändigt villkor för bland annat samhällsutveckling och tillväxt. Byggindustrin får dock många gånger kritik för bland annat brister gällande kundtillfredsställelse, kvalitet, effektivitet och utvecklingsförmåga.Ett sätt att nå projektframgång är effektivisering av hela försörjningskedjan i en byggprocess genom ökad samverkan. En bättre samverkan mellan aktörer i en byggprocess leder i sin tur till en effektivare byggprocess och även en indirekt bättre fungerande bransch. Detta leder i sin tur till nya möjligheter, högre delaktighet mellan aktörerna, reducerade kostnader och besparningar när det gäller tid.

Jämförelser av metoden prefabricerad och i fältfabrik platsgjutna grundfundament har analyserats utifrån ekonomi, tid och miljö. Det har även gjorts en förbättring av dagens arbetsmetod för att effektivisera montaget av grundfundamenten. .

This Masters thesis work describes a comparison between two different methods for estimation of the down channel (base station to mobile subscriber) in Wide-band Code Division Multiple Access (WCDMA). The first estimation method, Optimal Feed-forward Channel Estimation (OFCE), is a conventional method that bases the estimates on data that is known to both sender and receiver, so called pilots. The second method, Decision Directed Channel Estimation (DDCE), is an elaboration of OFCE. It also uses user data for estimation. Simulations show that DDCE, in comparison to OFCE, does not attain an improvement in signal-to-noise-ratio (SNR) for high bit error rates (BER).

En brandstation ställer specifika krav på funktionalitet och flöden - som i det här examensarbetet har fått generera rumsligheter och arkitektoniska händelser. Brandbilarna står uppradade i ett stort och rymligt garage. Ljuset flödar in genom portarna och det stora glastaket. Om hundrafemtio år kanske det inryms en konsthall här istället - så som i Magasin 3 en bit bort..

Betong är ett byggnadsmaterial som används i stor skala i byggbranschen. Över hela världen pågår kontinuerlig forskning för att förbättra betongens egenskaper för olika ändamål. De ingående delmaterialen i betongen har stor inverkan på hållfasthets- och värmeutveckling, vilka är mycket viktiga egenskaper för den härdande betongen. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudier, laboratorieförsök, kursundervisning och datainsamling av genomförda mätningar. Utifrån erhållna mätresultat har utvärdering genomförts för beskrivning av hållfasthets- och värmeutveckling för totalt fem betongrecept, som tagits fram av Betongindustri AB i Stockholm.

Betonggjutning är ett tungt moment inom byggproduktion och entreprenörer har länge använt betong med flyttillsats för att få en mer lättarbetad betong. Ändå har det krävts långa arbetspass och många tungarbetade moment. Efter lasernivellering, vibrering, slodning och glättning har man kunnat uppnå en yta som nästan är helt jämn. Dock ej så jämn att avjämningsmassa kunnat elimineras för att inte få sviktande parkett eller buktande plastmattor.Självkompakterande betong (SKB), eller vibreringsfri betong som man först kallade den, forskades fram på 80-talet i Japan och dök upp i Sverige i slutet på 90-talet. Det är en betong som innehåller en flyttillsats och en så kallad filler vars gemensamma egenskaper ger en betong som har bibehållen homogenitet samtidigt som den fyller ut formen och omsluter armering endast genom gravitationskraften.

I början av varje nytt projekt stöter man på de olika alternativ av stomme- och bjälklagskonstruktioner som finns att välja mellan, och frågan blir ofta vilken alternativ som är optimal för den aktuella projekteten.Den optimala lösningen för varje projekt existerar inte, på grund av de olika faktorer och förutsättningar som styr projektet, till exempel: ekonomi, typ av byggnad, terrängtyp etc.Frågeställningen i denna rapport är om limträ eller betong är den mest optimala alternativen som stommaterial i det aktuella projektet.Jämförelsearbetet utgående från förutsättningar har gjorts genom att dimensionera delar av ett projekt med både materialen. Fokus har lagts på skillnader i byggnadshöjd, vindstabilitet och grundläggningen. Resultaten tyder på om man ska bygga ett kontorshus eller flervåningshus vore betong mer lämpligare alternativ jämfört med limträ.Skillnaden i byggnadshöjd finns men är förvånansvärt inte så stor mellan de två olika stommaterial. Dock skillnaden varierar avsevärd när det gäller bjälklagshöjd mellan limträ och betong. Detta pga krav på nedböjning och svikt som ställs på limträbjälklag.Båda stommaterial klara vindstabiliteten utan plintar, som är ganska intressant speciellt med tanke på limträets låga vikt.När det gäller grundläggningen, blev skillnaden betydlig större mellan limträ och betong.Dimensionering enligt Eurokoder har gjorts genom egna handberäkningar och även användandet av programvaran Strusoft..

Enligt uppskattningar byggs 40 % av alla projekten på Skanska Jönköping med en Prefabricerad betongstomme. Detta kan anses lite i förhållande till Skanska Sverige där ca 70 % av alla projekt byggs med en prefabricerad stomme. I resterande projekt byggs betongstommarna på plats, d.v.s. de är platsgjutna stommar.I och med detta så finns det en stor potentiell utveckling för prefabricerade betongstommar inom Skanska Jönköping, men även för resterande Svenska byggföretag då 2/3 av alla flerbostadshus uppförs med en platsgjuten stomme. I rapporten tas de ekonomiska för- och nackdelarna för de olika stomtillvägagångs sätten upp, hur yttre förutsättningar kan påverka projekten och hur de mjuka parametrarna påverkar den utförande organisationen.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). På senare år har tillgång på naturgrus blivit starkt begränsade i vissa regioner och man vill av miljöskäl minska förbrukningen av det som återstår. Återvinnig av material som kan ersätta detta är både bra av miljöaspekt samt öppnar väg för produktion av betong med nya egenskaper.Med lättballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis består av någon typ av lättballast som har en partikeldensitet som är markant mindre än vad som är normalt för normala bergartsmaterial såsom granit, gnejs eller kalksten. Lättballast är porös, dvs innehåller hålrum, och får därför lägre hållfasthet än normalballast. I lättballastbetong bestämmer lättballastpartiklarna många av betongens egenskaper, såsom hållfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del är en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lättballastbetong i allmänhet, både i färsk och hårdnade tillstånd, samt dess beståndsdelar med fokus på skumglas som lättballast.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). På senare år har tillgång på naturgrus blivit starkt begränsade i vissa regioner och man vill av miljöskäl minska förbrukningen av det som återstår. Återvinnig av material som kan ersätta detta är både bra av miljöaspekt samt öppnar väg för produktion av betong med nya egenskaper.Med lättballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis består av någon typ av lättballast som har en partikeldensitet som är markant mindre än vad som är normalt för normala bergartsmaterial såsom granit, gnejs eller kalksten. Lättballast är porös, dvs innehåller hålrum, och får därför lägre hållfasthet än normalballast. I lättballastbetong bestämmer lättballastpartiklarna många av betongens egenskaper, såsom hållfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del är en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lättballastbetong i allmänhet, både i färsk och hårdnade tillstånd, samt dess beståndsdelar med fokus på skumglas som lättballast.

By using modern methods of casting concrete, cast in place can get more effective and industrialized. A modern method is self compacting concrete. By using this type of concrete, advantages like improved working environment and rationalized construction can be reached. Because the concrete doesn?t need to be vibrated, the amount of staff on site and the noise can be reduced.