This thesis conducted at the University of Uppsala investigateshow well a prefabricated building component from the manufacturerMasonite Lättelement AB can be incorporated into ahouse projected to accomplish the demanding criteria of a passivehouse. The thesis is organized as a comparison betweenthe prefabricated elements and an on-site built component fromthe passive house area of Oxtorget in Värnamo, Sweden. Theaspects investigated were air leakage, energy, moisture, economyand noise conditions.Results of the comparative analyzes shows that the prefabricatedproducts were capable of accomplishing the requirementsof passive houses and therefore this thesis should beviewed as a basis to confirm that the technology of prefabricatedbuilding components today in Sweden are mature enoughto be a significant part of the passive houses that are to be builtin the near future. The development of prefabricated technologyis of crucial significance if we are to accomplish the goalsof reduced energy consumption by the year 2020..

The report contains three parts. The first part is a summary and overall presentation of thermalcracks and preventing measures against such cracks. This is a theoretical part where theinterested designer can get acquainted with various alternatives, be guided to more detailedliterature, and receive some practical information regarding the design of the respectivemeasures.The second part deals with calculation of the risk for thermal cracks and design of water coolingas a limiting measure. Two complementary methods are reviewed for efficient calculation:?the handbook method CraX1(by Lulea University of Technology) is used for quickverification?finite differential analysis in the calculationtool ConTeSt Pro for more precise projectingHere is also presented a development of existing standards through design of the cooling systemby means of the Bernoulli equation.

Vad händer med en plattas momentfördelning vid håltagning? Vilka förstärkande åtgärder kan göras för att motverka dessa? Hur påverkar förstärkningsåtgärderna momentfördelningen jämfört med den ursprungliga fördelningen? Dessa är några av de frågor som har legat i fokus vid framtagande av denna rapport. Utifrån dessa tankar har en litteraturstudie av olika bjälklagtyper och förstärkningar genomförts. Detta har resulterat i en sammanfattning av de tre vanligaste bjälklagstyperna samt en rad olika förstärkningsmetoder. Dessa metoder är t.ex.

Skalväggar består vanligtvis av två betongskivor 45-75 mm tjocka med en luftspalt emellan. Skalen i väggen hålls ihop med armeringsstegar. Luftspaltens bredd beror på väggens totala tjocklek och gjuts i på plats. Målet med detta arbete är att undersöka skalväggens egenskaper då luftspalten inte ingjutits med betong. Om skalväggen visar sig ha god hållfasthet och bärförmåga kan den börja användas istället för massivväggar.Beräkningarna för bärförmågan utförs delvis med FEM program (Finita Elementmetod program) och delvis med kompletterande handberäkningar.

Scanning är ett verktyg som har utvecklats mycket och används mer och mer inom geodetisk mätning. Instrumenten har blivit mer pålitliga med högre kvalité på resultaten, därför är det viktigt att eliminera de problem som kan skada scanningens pålitlighet. Det problemet som ska undersökas och testas i det här examensarbetet uppstår när man till exempel scannar en bergvägg. Man vill få en så lik avbildning av bergväggen som möjligt för att sedan kunna göra volymberäkningar emot bergväggen. Avbildningen av bergväggen består av ett moln av punkter som tillsammans skapar en 3D-modell av bergväggen. Om det ska fyllas med betong emot bergväggen så måste man veta vilken volym betong det kommer gå åt, därför är det viktigt att modellen av bergväggen stämmer.

För att uppnå god lönsamhet vid produktion av bostäder krävs ett väl fungerande produktionssystem. Ett sätt är att använda sig av industriella metoder där byggnadselement eller volymenheter prefabriceras i fabrik för att sedan sättas samman i fält. Tack vare ökad miljömedvetenhet och en strävan efter att minska energianvändningen har efterfrågan på passivhus ökat på senare tid. Swedehouse International AB (Swedehouse) har anammat detta genom att ha som affärsidé att starta en tillverkning av prefabricerade passivhus i betong, med hög färdigställandegrad som ledord. Denna rapport är en sammanställning av den information som idag finns tillgänglig inom området byggande med industriella metoder.

AbstractToday there is an opportunity to reinforce concrete with steel fiber reinforcement. In some cases, completely replace the conventional reinforcement. Replacing conventional mesh reinforcement with steel fiber reinforcement in slabs on ground has shown economic benefits, less crack width and less reinforcement amount.Today there are no Swedish standard for designing steel fiber reinforced concrete, what is there is different international recommendations.In this work, design methods for steel fiber concrete are used according to RILEM and Bekaer Swedish AB's software DRAPRO. For other design methods Eurokod 2 is followed.In this work, the design of slabs on ground that are not exposed by large tension strength been designed. Design of crack-reinforcement and restrictions of crack width have been conducted in three different slabs on ground.The calculations have been performed using only conventional reinforcement and only steel fiber reinforcement, and the results are then compared.The results of the theoretical analysis are summarized in tables that compare the amount of reinforcement, crack width and economic cost.This work showed that the slabs on the ground reinforced with steel fibers provide less crack width with a minor amount of reinforcement.

This Thesis aims to explore how to integrate an IT-system for facilitating anorganizations work with Continous Impprovements.This is done here by examining and analyzing the process within a handful ofcompanies who seem to have been successful with their own implementations. Thestudy is focused on the implementation of one particular system, "System C2".Simliarities and differences between the companies, and the established rule of thumbfor these kind of activities are focused upon. This to emphasis how another actormight emulate some of the apparent success.Part of the core question is found in the title, since Continous Improvement is oftenseen as a relativly low-risk activity, is it then also possible to take a low-risk slow pathto the implementation of such a system in the entire organization?.

Det råder bostadsbrist i Stockholm, en lösning är att bygga nya bostäder. En annan lösning är att nyttja befintliga byggnader som inte används som bostäder, genom att bygga om kontor- och industrilokaler till bostäder. Det som händer är att industriområden flyttas längre ut från de attraktiva bostadsområdena. Ombyggnationer av byggnader med olika lokalkategorier kräver omfattande bearbetning och samarbete mellan flera aktörer såsom stadsplanerare, byggherrar, arkitekter, konstruktörer med flera. Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid ombyggnationsprojekt och vårt mål är att belysa några av dessa.Den här rapporten studerar först och främst konstruktörens roll, vad en konstruktör ska tänka på vid en ombyggnation.

Jag har ritat en skola i Mariehäll. Konceptet för skolan baserar sig på att skolans program delas upp och får rymmas i fyra volymer. Då volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum där skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa välfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehåller utrymmen för personal, administration och lokalvård, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.

Denna studie har till syfte att undersöka hur lastfördelningen och följaktligen dimen­sionerande tvärkrafter och moment i brobaneplattor av betong skiljer sig åt beroende på val av beräkningsmetod. Jämförelsen sker primärt för tre utvalda hand­beräknings­metoder som jämförts med beräkningar gjorda i ett beräknings­program baserat på finita element­metoder (FEM). I jämförelsen undersöks hur laster sprids i brobaneplattan enligt de olika beräknings­metoderna och vilka resulterande maximala snittkrafter som erhålls. Hur lastfördelningen sker är en komplex fråga och det är därför intressant att se vilka skillnader det blir i resultat utifrån olika beräknings­metoder.Studien skedde på ett utvalt studieobjekt, en åtta meter bred samverkansbro i Njurunda strax söder om Sundsvall. De trafiklaster som beaktats är lastmodell 1 och lastmodell 2 enligt Eurokod (CEN, 2003).De beräknings­metoder som jämförts i den här studien är dels en metod för beräkning av tvärgående konsol­moment där kantbalken bidrar mycket till den lastspridande effekten.

För att bibehålla elnätet stabilt är det viktigt för elproducenterna attkunna möta samhällets behov av elkraft. Detta behov varierar beroendepå tid på dygnet och även av årstid. Att kunna samla energi då behovetär lågt, för att sedan utvinna och distribuera energi då behovet ökar ärdärför viktigt. Vattenkraft är en av de energikällor som är enklast attreglera. Denna energi är dessutom relativt miljövänlig.

Längs den skuggiga Hornsbruksgatan bryter en veckad volym upp den långa sträckan. En ny bergssida som definierar park och gata och serverar scener för medborgarinflytande på både gräs och betong. Med biblioteket som katalysator får den bortglömda delen av Hornstull ett välbehövligt komplement av både mångfacetterad verksamhetslokaler, kontor och större lägenheter. Med mer park i parken och mer stad längs gatan bygger Hornsbruksgatan vidare på områdets karaktär av experimentalitet ? ett urbant växelbruk..

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre än två våningar med stomkonstruktion av trä har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trä studeras i förhållande till hållbarhet, säkerhet och utformning. De stora stadsbränderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan år 1874 mot att bygga fler än två våningar med stomme av trä. Detta förbud rådde ända fram till år 1994, under 120 års tid. I flera andra länder råder det fortfarande inskränkande bestämmelser mot trä.

Då Malmbanan, järnvägen mellan Narvik och Luleå, uppgraderades till 30 tons axellast bedömdes de befintliga järnvägsbroarnas bärförmåga genom klassningsberäkningar. Detta resulterade i att ett antal broar behövde förstärkas. I klassningsberäkningar används olika laster som påverkar bron, däribland bromslast och dynamisk lastpåverkan. Den dynamiska lastpåverkan uppskattas genom att använda en dynamisk lastfaktor räknas fram, och för bromslasten ges grova riktvärden. En minskning av dessa uppskattade värden kan leda till att många broar kan klassificeras för högre laster.