Available as pdf.

Många befintliga järnvägsbroar i Sverige närmar sig sin beräknade livslängd. Det finns också en önskan att öka tåglasterna, antalet tågöverfarter och tåghastigheterna för att klara dagens och framtidens behov. För att inte behöva riva fullt fungerade broar bör bärighetsutredningar ge resultat som stämmer väl överens med verkligheten. Med dagens betongnormer kan utmattning bli den dimensionerande faktorn, trots att få fall av brott har observerats i broar av armerad betong på grund av utmattning. Detta examensarbete jämför tre utmattningsmodeller på två plattrambroar av armerad betong belastade med järnvägstrafik, en från 1972 och en från 1995.

Målet med detta arbete var att belysa skillnaderna mellan ett fyravåningshus med trä- respektive halvprefabricerad betongstomme ur ett tekniskt perspektiv för att utröna vilket stomalternativ som är att föredra.Faktorer som belystes var:Tjocklekar på bärverksdelarLängsta möjliga spännvidderInstallationsmonteringElementmonteringGrundstorlekLjudisolerande förmågaRisk för fuktskadorBranddimensioneringProjekteringskomplexitetBygghandlingar från ett befintligt flerbostadshus med trästomme erhölls och analyserades, och ett hus med likvärdig stomme av betong projekterades.Bärverket med halvprefabricerad betong dimensionerades efter rådande Eurokoder och detaljer utformades enligt gällande lagar och regler samt erkänd branschstandard.Ur de tekniska perspektiv som avhandlats i denna rapport väger fördelarna med betong något tyngre än träalternativets fördelar trots att egenskaperna i vissa hänseenden är mycket lika.Betongalternativet ger stora fördelar vad gäller brand och ljud och är samtidigt enklare att projektera, medan trä har sina fördelar i montering och grundläggning. Att välja en stomme av trä till ett flerbostadshus verkar också ha fördelar i de icke avhandlade aspekterna, t.ex. miljö och arbetsmiljö.För att uppfylla ljud-, brand- och fuktkrav i ett trähus krävs det avancerade byggsystem som innebär stor komplexitet i projekteringen vilket kräver ett nära samarbete mellan träprojektör och fabrikör. .

Skador och slitage på brokonstruktioner av betong beror på tösalter, armeringskorrosion och frostcykler i kombination med ökande trafiklaster. Den i särklass vanligaste reparationsåtgärden för dessa typer av skador är att göra en pågjutning. Metoden går ut på att först avlägsna det skadade eller dåliga betongskiktet innan en ny betong pågjuts. För att bedöma hur bra ett pågjutningsarbete är behöver vidhäftningen mellan den nya pågjutningen och gamla betongen fastställas. Den mest använda metoden för detta syfte är s.k.

The idea with constructions made out of prefabricated elements is that it should be quick and easy to build as the demands for lower production costs, increased profitability and shorter production times are constantly increasing. High accuracy in measurements and well-balanced tolerances is required to achieve this. The fact that the concrete-elements doesn?t fit and that damage occurs during assembly is a highly topical issue even though we now have methods and systems that make this high-intensity construction possible. Through this report we want to highlight the problems that cause the dimensional and tolerance problems and give suggestions on how to come to terms with these.

This report is about the shear force design of reinforced concrete according to Europe?s common dimension rules, Eurocode. The purpose is to describe the calculation procedure and the background to the formulas and expressions that occurs. Furthermore results from different calculation methods (hand calculations and computer calculations) will be compared to see how they differ.The goal with this is to go through the parts of Eurocode dealing with shear force and that this will lead to a clear review of these. You should also be able to see how results and the calculation procedure differ between different calculation methods.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om det är möjligt att överföra hallbyggnadsteknik till produktion av småhus för att sänka produktionskostnaderna. Studien visar att hallbyggnadsteknik enkelt går att överföra till en villa. Dessutom blir det billigare att bygga klimatskalet med vårt byggsystem jämfört med ett traditionellt prefabricerat småhus. Genom detta system kan den totala byggkostnaden för villan i jämförelsen sänkas med 3-10 % beroende på vilket fasadmaterial som väljs..

År 2004 förbrukades 5 037 800 MWh energi i byggsektorn. Idag pratas det mycket om energieffektivisering i förvaltningsskedet. Denna rapport inriktar sig mer på hur energiförbrukningen kan minskas under bygget, närmare bestämt hur valet av uppvärmningssystem för att påskynda härdningen av betong på byggarbetsplatsen kan minska energianvändningen. Energianvändningen är något som påverkar både ekonomin och miljön, det är därför aktuellt att spara på energin där det är möjligt. Det finns en rad olika uppvärmningsanordningar för att torka betong, att välja den mest lämpade för bygget är av stor vikt. Både ur ett tidsperspektiv och även ur energibesparingsperspektiv.

BakgrundJohan Andersson som är inköpschef på PEAB menar att det finns förbättringsmöjligheter för beställningsprocessen av betong. Informationsflödet i hela försörjningskedjan, som består av PEAB, Swerock och BASF, är bristfällig som enligt parterna leder till kapacitet- och ledtidsproblem i försörjningskedjan.SyfteSyftet med den här uppsatsen är att undersöka hur beställningsprocessen av betong ser ut i försörjningskedjan, samt att lokalisera vilka delar i processen som har förbättringspotential med avseende på information-, kapacitet- och ledtidsproblem. Även att undersöka vilken materialplaneringsmetod som är mest lämplig i försörjningskedjan under de nuvarande förutsättningarna och om någon förutsättning måste ändras för att en implementering ska vara genomförbar. Likaså är syftet att undersöka vilken inverkan den eventuellt nya materialplaneringsmetoden får på försörjningskedjan.SlutsatsDet återfinns förbättringspotential i försörjningskedjan med hänseende på informationsflödet. För att den valda täcktidsplaneringen ska kunna implementeras i försörjningskedjan måste några av de nuvarande miljöplaneringsfaktorerna ändras..

opera byggnad, innergård,betong , schakt, genomsiktlig, mesh, grid.

Background: The most energy efficient houses today are so called passive houses. These houses achieve high energy-efficiency partly by having well insulated walls. U-value describes the amount of heat transfered through a building element, the more insulation, the smaller U-value. A typical passive house wall have a U-value of 0.10 W/m2,°C. The passive houses are primarily made as small family houses and not as a block of apartments.

När en ny plattrambro byggs påverkas miljön på ett negativt sätt, detta eftersom den kräver stora mängder betong och armeringsstål. En av betongens huvudsubstanser är cement som står för en betydande del av det globala koldioxidutsläppet. Även stålet släpper ut en stor mängd koldioxid vid tillverkning.Plattrambroar dimensioneras ofta efter L100 vilket innebär en förväntad livslängd på 120 år. Men med dagens utförande på plattrambroar är det svårt att uppnå den förväntade livslängden då broarnas beläggning och kantbalkar slits sönder efter 30-40år.Denna rapport tar upp nya lösningar på plattrambrons konstruktion där modern injekteringsbetong kommer att användas istället för den konventionella anläggningsbetong som idag används för att bygga plattrambroar. Den moderna injekteringsbetongen har många fördelar jämfört med en konventionell anläggningsbetong.

Prefabricering eller platsbyggt hus? Många ställer sig den frågan. Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med prefabgentemot platsbyggt hus? Vilka ritningar behövs och hur går man tillväga?Detta examensarbete är en framtagning på hur man anpassar ett småhus till prefabricering.Platsbyggt hus är ett hus som byggs på plats. Material fraktas dit, förvaras och kapas.Den vanligaste byggmetoden för byggande av hus.Prefabricering av hus är däremot ett hus som byggs i en fabrik eller industri.

SammanfattningBetong delas in i en rad olika hållfasthetsklasser som påverkar vilka egenskaper betongen har vad gäller hållfastheten, högre klass ger högre hållfasthet. Vid dimensionering av betongkonstruktioner kommer valet av hållfasthetsklass på betongen spela in på hur stor armeringsmängd som fordras. I hur stor grad armeringsmängden påverkas beror på vilken typ av element det gäller samt vilka typer av laster det påverkas av, men generellt gäller att en högre hållfasthetsklass på betongen genererar en lägre armeringsmängd. Tryckta konstruktioner, exempelvis väggar, pelare och valv, i betong klarar stora laster i sig utan kraftig armering. Denna studie har haft som mål att ta fram ett dokument som påvisar i vilka typer av element det lönar sig ekonomiskt att använda en högre hållfasthetsklass med en lägre armeringsmängd som påföljd, samt redovisa priset för respektive tvärsnitt. Den fiktiva byggnad som studerats är ett 15 våningars bostadshus uppfört i Östersund.

Since 1 January 2010 it is a requirement to use the European standards, Eurocodes, in Sweden when constructing bridges. One chapter that has caused an extra amount of problems for the engineers is the one about fatigue analysis, which resulted in us doing this thesis.To do this we had to read all of the Eurocodes that direct, or indirect deals with fatigue and calculating of such. We have read the background documents for the Eurocodes and master?s thesis in the subject. We also studied the calculations of bridges constructed by different construction firms.We have chosen to limit the thesis to discuss only road bridges made of concrete due to the lack of method for verification of concrete in the national appendix.