During the 1960´s and 1970´s the number of grey seals in the Baltic Sea was decreasing rapidly, mostly due to hunting and toxic substances like DDT and PCB. When hunting became less intense and toxic substances decreased in the environment the grey seal population started to increase. Today grey seals are found common in the Baltic Sea and have started to become a big treat and a problem to the fishing industry. The grey seal destroys and enters fishing traps and consumes large quantities of the fish that have been caught.The knowledge of the grey seal, like abundance and food preferences, is today limited. It is also important to define the position of the grey seal in the ecosystem in the Baltic Sea and to be able to predict changes that could occur if the population would rapidly decrease or increase.

During the 1960´s and 1970´s the number of grey seals in the Baltic Sea was decreasing rapidly, mostly due to hunting and toxic substances like DDT and PCB. When hunting became less intense and toxic substances decreased in the environment the grey seal population started to increase. Today grey seals are found common in the Baltic Sea and have started to become a big treat and a problem to the fishing industry. The grey seal destroys and enters fishing traps and consumes large quantities of the fish that have been caught.The knowledge of the grey seal, like abundance and food preferences, is today limited. It is also important to define the position of the grey seal in the ecosystem in the Baltic Sea and to be able to predict changes that could occur if the population would rapidly decrease or increase.

Järv är en av de viktigaste predatorerna på semidomesticerad ren i Sverige idag och bevarandet av järv innebär en konflikt med rennäringen. I den här litteraturstudien undersöks järvens födosöksbeteende och hur det påverkas av närvaron av varg och lodjur samt om konflikten mellan järven och rennäringen kan minskas. Vilka andra faktorer är viktiga för bevarandet av järven? Järvpopulationen i Sverige har de senaste åren varit ganska stabil på drygt 600 individer men med liten genetisk variation. Järvens utbredningsområde är sträcker sig längst bergskedjan på gränsen mellan Norge och Sverige Under de senaste åren har järven börjat återetablera sig i skogslandskapet En låg årlig reproduktion gör järven beroende av hög överlevnad hos vuxna honor.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet:(1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland?Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare.