Arbetet är en studie kring hur elevers attityder, lust och motivation samt resultat påverkas och förändras då man förändrar arbetssättet i matematikundervisningen. Undersökningen utfördes i samband med en praktikperiod i slutet av min lärarutbildning. Klassen i vilken jag utförde studien bestod av 28 elever år 7. Med hjälp av min handledare delades klassen i två likvärdiga grupper vardera med 14 elever. Handledaren undervisade ena halvan på ett traditionellt sätt och jag som hade andra halvan arbetade med laborativa uppgifter som eleverna fick lösa i smågrupper.

Elevers motivation spelar en stor roll för deras lärande. Men många barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken tråkig och svår. Denna uppsats handlar om hur lärare kan öka elevers lust att lära matematik. Jag undersöker vad som sägs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa två begrepp egentligen innebär. Vidare har jag tagit reda på vad litteraturen menar är viktigt för elevernas lust.

Teaching in pre-school usually takes its starting-point in children?s reality and curiosity. Apart from that it has also been important to take contains of a special subject under consideration, for example development of language and communication or mathematics development. The purpose of this study was to investigate how natural science as a special subject in pre-school education is expressed by five trainee teachers when they teach children at the age of 2-7. Generally the study focuses on the students? teaching actions as well as their line of argument about their teaching and the choices they have to make.

Detta är en fenomenografisk studie som syftar till att undersöka ett antal lärares uppfattningar av fenomenet problemlösningsförmåga. Lärare i Svenska grundskolor ska idag bedöma och utveckla elevers problemlösningsförmåga och från och med 2003 har PISA lagt fokus på att mäta elevers problemlösningsförmåga inom matematiken. Resultaten av dessa mätningar visar att Svenska elevers matematikkunskaper har minskat sedan 90-talet. Vad är det då för förmåga som testas och vad har lärare för uppfattningar om fenomenet problemlösningsförmåga? I den här studien redovisar vi vetenskapliga rapporter som på ett eller annat sätt behandlar fenomenet problemlösningsförmåga.

Denna uppsats behandlar en ny typ av incitament för användning i företags belöningssystem. Denna nya typ av belöningar innefattar incitament i form av mjukvara. Med andra ord behandlar studien tanken kring en applikation genom vilken arbetsgivaren belönar den anställde med belöningar i form av, för den anställde, statusladdade symboler eller funktioner på den anställdes arbetsstation. Då denna idé, vad vi vet, inte har behandlats tidigare inriktar vi oss på att undersöka vad olika representanter på företag anser om idén. Vi har också till syfte att ta reda på om de anställda upplever att det redan existerar statussymboler i form av mjukvara.

Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med användandet av digitala hjälpmedel/program ur ett elev- och lärarperspektiv. Mina frågeställningar rörde hur digitala program som verktyg påverkade matematikundervisningen och hur elever och lärare såg på att arbeta på detta sätt. Det har visat sig i olika rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt är dålig på att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument står det tydligt att moderna verktyg ska användas i undervisningen. Vidare visar rapporter på att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst räkning. Forskare menar att om man använder sig av digitala verktyg leder detta till samspel.

Web 2.0 har blivit ett vanligt förekommande ord ute på Internet och i datorrelaterad press. Men vad innebär detta egentligen? Ordet innebär i grund och botten en attitydförändring som har med hur Internetanvändare använder Internet och dess applikationer att göra. Det råder dock delade meningar om vad, vilka tekniker och applikationer, som kan räknas till Web 2.0. I detta arbete reder vi ut begreppet tydligare för att skapa oss en bättre förståelse för ordet och dess innebörd.

Vi som har skrivit arbetet har haft olika erfarenheter kring läsning av matematiska textuppgifter. Intresset växte, då vi blev intresserade kring varför det kan vara svårt att läsa en matematisk text. Syftet med studien är att undersöka hur elevers läsförståelse binds samman med läsning av matematiska textuppgifter samt se vilka inre och yttre faktorer som påverkar förståelsen. Kvalitativa intervjuer tillsammans med en kombination av fallstudier och observationer ligger till grund för metoden som använts i studien. I undersökningen deltog 63 elever och fyra lärare.

Med denna uppsats vill vi ge läsaren en uppfattning om vad Free Software och OpenSource (FOSS) handlar om och mer specifikt analyseras huruvida FOSS kan fungera ien kapitalistisk värld eller inte. Den grundläggande idén med Free Software ochOpen Source, eller fri programvara och öppen källkod, är att ge varje användare avett datorprogram rätten att fritt köra, undersöka, ändra och vidaredistribueraprogrammet.Författarna ställer i uppsatsen frågan ?Hur kan pengar tjänas på FOSS?. Uppsatsensyftar till att försöka bena ut denna frågeställning. Frågeställningen ger upphov till tvåperspektiv; dels i meningen ?på vilka sätt kan man tjäna pengar på FOSS? och dels ibetydelsen ?hur kommer det sig att det går att tjäna pengar på FOSS då det är gratis?.Uppsatsen knyter an till litteratur kring FOSS samt ekonomisk teori och är främstteoretisk till sin natur.I uppsatsen visas att gamla beprövade affärsmodeller inte kan användas rakt av förföretag som använder eller utvecklar produkter baserade på Open Source.

Denna studie handlar om elevers strategier för att lösa matematiska textuppgifter i årskurs 1. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och observationer. Tjugo elever har deltagit i undersökningen, de kommer från två olika skolor i Kalmar kommun. Första analysen var intervjuer, som spelades in med hjälp av en diktafon. Genom denna analys kunde vi dela in textuppgifterna i två olika kategorier, problem eller rutinuppgift.

Standardsystem är något som är mycket vanligt hos företag idag. Det är många som implementerar sådana system för att effektivisera sin verksamhet. När verksamheten hos ett företag förändras eller om verksamheten skiljer sig något från andra uppstår vissa problem med standarder i system. I det läget kan det bli nödvändigt att vidareutveckla ett standardsystem för att det ska passa just det företagets verksamhet. Vidareutveckling kan till exempel ske i form av anpassningar eller i form av förvaltning.

Fenomenet nedladdning har blivit allt mer uppmärksammat, speciellt då det planeras en lagförändring i juni i år, vilket innebär att nedladdning av upphovsrättsskyddat material blir olagligt. Allt fler använder sig av fildelningsapplikationer för att skaffa musik och vi frågar oss varför detta beteende har blivit så utbrett och accepterat? Vad driver människoratt ladda ner även om de vet att det moralisk fel? Beror det endast på ekonomiska faktorer eller är för att folk har blivit lata? Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar nedladdningen av upphovsrättsskyddad musik från Internet via fildelningsapplikationer.Vi valde att avgränsa oss mot nedladdning av musikfiler och endast undersöka den svenska marknaden. Undersökningen utfördes på studenter från Ekonomihögskolan i Lund. Vårt arbete började med att vi genomförde en litteratursökning för att se vad som var skrivet om ämnet.

Detta arbete handlar om matematiksvårigheter. Jag ville att mina studier skulle leda till att jag blir bättre på att bemöta elever som har svårt med matematik och därför valde jag att utgå från följande frågeställningar: Vad kan det finnas för orsaker till att elever har matematiksvårigheter? Vilka svårigheter har eleverna och hur kan man arbeta för att hjälpa dem. Genom att läsa litteratur och intervjua sju lärare har jag sökt svar på mina frågor. Under arbetets gånghar jag fått reda på en mängd olika faktorer som kan orsaka matematiksvårigheter.

Assessment is considered one of the most important tools used today by people in almost everything they do and learn. This also applies to school, where assessment is considered as a constant companion to teaching and used in order to develop students' learning and skills. Assessment is also an educational necessity which has different purposes and therefore different consequences.                                                                                                                        The idea of ??this thesis was on the basis of the interviewed teacher's perspective to investigate what role the formative assessment has on the development of pupils' learning and knowledge in mathematics for primary education, and explore how the teacher can, according to my informants, work with this assessment practice in the classroom so that it promotes the learning of the students in the best possible way.                                                                To carry out this study, I used qualitative research studies, the interview method, and also talked to five different teachers in the lower school ages on their view at the work of the formative assessment. Theoretical basis of the thesis is also based on the research that says that the assessment can be used to promote student learning and knowledge, but also the teacher's learning?s in the educational process: assessment can and should be an assessment for learning.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). Speciallärarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde Sveriges elevers låga resultat gällande matematik i internationella och nationella undersökningar är oroande. Utifrån detta konstaterande har regeringen genomfört flera förändringar, en ökad timplan vilket innebär fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikämnet, förändringar i kraven på lärarutbildningarna samt bonusar till studenter som väljer att utbilda sig till matematiklärare. Vi vill i vårt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förändrade timplanen som regeringen tagit fram verkställs och får genomslag ute i skolan.