Detta är ett kombinerat forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet är att öka förståelsen för nioåriga elevers mentala karta och förmåga att utveckla denna. Ett utvecklingsarbete om den mentala kartan ska göras med hjälp av en lektion kring världskartans utseende och funktion. Tankar kring ämnet väcktes i samband med vår B-uppsats Barns mentala karta ? av vad påverkas den? som vi skrev våren 2005. Vi har valt att använda metoden aktionsforskning, vilket är en metod som gör oss både till forskare och praktiker.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Redan i förskoleåldern lär sig barn att anpassa sitt beteende till de könsroller som de blivit tilldelade av samhället. Enligt Anette Hellman (Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola, 2010) finns det tydligt mönster för hur barn agerar och förväntas agera. Jällhage och Dilen (2013) rapporterar om att attityder hos ungdomar kan förändras vid ett aktivt genusarbete i skolan där elever tränas i att tänka normkritiskt. Om detta arbete introduceras redan i förskoleåldern finns möjlighet att attityder till normer kan förändras och att framtida samhällsmedborgare kan komma att ha större tolerans och acceptans för det normavvikande.En viktig aspekt för att få ett tolerant samhällsklimat är att barn möts med intresse och respekt.

Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförändring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvårdnadsinterventioner som kan underlätta livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; känslomässigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehåll i utbildning.

Studiens syfte var att utv?rdera om det finns l?mpliga finansiella nyckeltal som kan anv?ndas f?r att f?rutsp? framtida tillv?xt f?r hos bolag som blivit uppk?pta av svenska serief?rv?rvare. Hypotesformuleringen ledde till att EBITDA-marginal, kapitaloms?ttningshastighet och skulds?ttningsgrad identifierades som l?mpliga oberoende variabler att utv?rdera. Syftet har besvarats med en kvantitativ metod, d?r information om de uppk?pta bolagen samlats in via Capital IQ. De statistiska sambanden mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt utv?rderades med hj?lp av regressionsanalyser och F-tester. Resultatet visar att det inte finns n?got signifikant samband mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt i den studerade datam?ngden. Detta inneb?r att personer som arbetar med serief?rv?rvande bolag i st?llet b?r prioritera andra m?tv?rden och mjuka v?rden f?r att v?lja vilka bolag de b?r k?pa. Studien har ut?kat f?rst?elsen f?r prediktorer till oms?ttningstillv?xt.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Denna studie syftar till att undersöka hur man som förälder påverkas av att ha ett barn som missbrukar narkotika, vilket stöd föräldrarna har fått från olika instanser de har kommit i kontakt med i samband med barnets missbruk samt vad som skulle utgöra det optimala stödet enligt föräldrarna. Med studiens syfte som utgångspunkt valdes en kvalitativ forskningsansats och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning inom området är tydligt begränsad, dock visar forskning som finns att stöd till anhöriga är ett eftersatt område. Studiens resultat visar att föräldrarnas vardagsliv har påverkats dramatiskt då barnets missbruk har fört med sig negativa konsekvenser både praktiskt, ekonomiskt, känslomässigt och socialt. Resultatet visar på en brist av stöd från framförallt socialtjänsten.

Uppsatsens syfte är att belysa hur revisorns roll och uppgift kan påverkas av förändringar i den sociala kontexten, och vad detta kan få för konsekvenser för revisorsbranschen. Uppsatsen utgår från en fenomenologisk vetenskapsansats, då det är ett fenomen som studeras. Syftet med studien är att bidra med kunskap som inte var känd förut, och därav har ett kvalitativt metodperspektiv valts. Undersökningsansatsen är huvudsakligen induktiv, men även abduktiva inslag förekommer i studien. Referensramen omfattar en genomgång av relevant litteratur för problemområdet.

I dagsläget finns en stor mängd byggnader i Sverige där fasaden består av puts direkt anliggande mot antingen lättbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstå som följd av dessa konstruktioner är inte bara estetiska utan kan även påverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit från erfarenheter från praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering påverkar de fasader som består av puts direkt mot lättbetong eller tegel.

I denna uppsats presenterar vi en ny infallsvinkel på hur datatolkning i moderna organisationer bör hanteras, såväl praktiskt som teoretiskt. Studien genomfördes med ett kvalitativt och abduktivt tillvägagångssätt byggt på grounded theory med deltagande observationer och intervjuer med aktörer inom organisationen. Vårt teoretiska ramverk är byggt utifrån Carliles (2002) teorier om semantiska barriärer och påbyggda genom Iveroths (2011) tidigare forskning utifrån common meaning. Således är vårt teoretiska ramverk lämpligt för att tolka hur barriärer som hindrar en synkron datatolkning mellan olika aktörer i organisationer belysts i tidigare litteratur, hur dessa barriärer kan överbryggas samt olika synsätt på kunskapen som ett regelrätt mått.Avsaknad av kunskapskonsensus i organisationer grundar sig i semantiska barriärer för datatolkningen som måste överbryggas med sociala interaktioner. Organisationer går mot kunskapskonsensus genom att utifrån datakällan arbeta med ? i) teknologiskt medierade trading zones men även ii) socialt dimensionerade överbryggningsaktiviteter med målet att skapa kunskapskonsensus mellan och inom aktörsgemenskapen..

Syftet är att belysa hur funktionsnedsatta gymnasieelevers identitetsutveckling påverkas av kontakten med habiliterings-professioner.På vilket sätt bidrar funktionsnedsättning ochmötet med habiliteringsprofessioner till unga människors identi-tetsutveckling och vilka svårigheter och möjligheter finns det i det-ta?Kvalitativ studie med intervjuer.Eleverna möter både svårigheter och möjligheter i sin identitetsutveckling irelation till habiliteringsprofessionerna. Svårigheterna kommer av kulturellaoch strukturella omständigheter i organiseringen av habiliteringsprofessioner-nas arbete som kan påverka elevernas deltagande och initiativförmåga nega-tivt. Elevernas självbild kan också påverkas av att införlivas i ett system avhabilitering där den oavsiktliga konsekvensen blir att eleverna definieras somspeciella och inte som andra. Integriteten kan bli lidande då många vet myck-et om eleverna och de kan uppleva sig belysta på ett sätt som andra elever inteär.Möjligheterna är att kunna utmanas av habiliteringsprofessionerna i synen påvad eleverna klarar av.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Barkentin, Ulrika (2011). ?Dom bara leker? (?They are just playing?). Kultur, medier och estetik, examensarbete, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete är att undersöka, jämföra och analysera fyra olika pedagogers synsätt på aktiviteterna lek och lärande. I undersökningen försöker jag även redogöra för hur pedagogernas inställning till lek eventuellt har förändrats eller utvecklats över deras tid i yrket.