Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar är ett växande problem med stora konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgångsrika behandlingen bygger på föräldramedverkan. Detta innebär att barn som saknar föräldrastöd riskerar att få mindre effektiv hjälp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan föräldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillägg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tilläggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien.

Denna undersöknings syfte var att få kunskap om blivande förskollärares syn på barns språkutveckling i samband med högläsning, samt hur syftet med högläsning vid respektive VFU: platser uppfattades av studenterna. För att få en fingervisning om detta användes kvalitativa studier där fem blivande förskollärare intervjuades. I resultatet framkom att studenterna visade en stor medvetenhet kring högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Samtliga menade att högläsning i förskolan är mycket viktigt eftersom effekterna är gynnsamma för barns språkliga utveckling men även för andra delar i dess utvecklingsprocess. Undersökningens resultat visade även att de intervjuade studenters uppfattning rörande högläsningens huvudsyfte vid partnerskolorna, i huvudsak bedömdes vara av praktiskt art men även att ett syfte till vila fanns. .

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt den mångkulturella skolan tar tillvara de grundläggande värderingar som finns i julen och i fastemånaden ramadan. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen med hjälp av den explorativa intervjun. Studien visar att ingen skola arbetar aktivt eller medvetet med värdegrunden utifrån de religiösa högtiderna. Dessutom visar studien att fastemånaden ramadan inte uppmärksammas i lika stor utsträckning som julen. Detta sker på skolor där en stor del av eleverna har muslimsk bakgrund.

Vi lever i en ömtålig vardag. Vi gör den än ömtåligare genom vårt sätt att leva. Det är ingen idé att jag säger det med ord; jag har redan sagt det så många gånger att människorna runt omkring mig har slutat lyssna. Kanske är objekt en bättre ingång till samtal. I det här arbetet har jag, genom såväl text som praktiskt arbete inom corpuskonstfältet, undersökt vad som händer med oss när vardagen faller sönder och kaos utbryter.

I Sverige har företagen ett normsystem av lagar, råd, rekommendationer och praxis att ta hänsyn till. Bokföringsnämnden (BFN) är ett av de normgivande organ som arbetar med att ge vägledning kring redovisningen och utveckla god redovisningssed. Då BFN konstaterade att de nuvarande redovisningsnormerna för icke-noterade företag inte var ändamålsenliga, beslutade de sig, även på grund av den internationella lagharmoniseringen, att försöka lösa problemen med ett nytt regelverk. Det nya regelverket K3 är framtaget för större företag och koncerner och är det regelverk som vi har valt att studera. Inom redovisning av materiella anläggningstillgångar har det tidigare riktats kritik mot olika avskrivningsmetoder, men även värderingsmetoder såsom anskaffningsvärde.

Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger.

Syftet var att undersöka vilka huvudräkningsstrategier några elever i skolår fem använde sig utav, om eleverna är konsekventa i val av metod, om läraren undervisat i huvudräkningsstrategier och om eleverna lättare löser uppgifter som är satta i ett sammanhang. För att ta reda på vilka huvudräkningsstrategier eleverna använde gjorde vi kvalitativa intervjuer med nio elever samt deras lärare. Undersökningsmaterialet bestod av sex additions- och subtraktionsuppgifter varav två var benämnda uppgifter. Resultatet visade en positiv bild där majoriteten av eleverna inte uppvisade några större svårigheter vid lösning av uppgifterna. Eleverna var i stort sett konsekventa i val av lösningsmetod vilket i vissa fall kunde ställa till problem med glömda minnessiffror samt hopblandning av räknesätten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka språkundervisningens upplägg och innehåll i ett antal klasser på gymnasiet. Målet är att få en bild av lärare och elevers uppfattning om kunskapsnivåer inom språket och olika studiemetoder, för att sedan jämföra resultaten med språkforskaren Stephen D. Krashens hypoteser. I vilken mån kan exempelvis elever på steg 2, 3, 4 och 5 tillämpa språket praktiskt?I den empiriska granskningen används enkätundersökningar.

I den nya ämnesplanen för ämnet geografi har momentet GIS fått en allt tydligare plats med centrala mål som skall uppnås i undervisningen. Målen visar på att ett praktiskt arbetssätt, gärna med digitala läromedel, erfordras för att uppnå målen på bästa sätt. Hur ser detta faktum ut i dagens skolor egentligen?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på gymnasieskolor bedriver undervisning i momentet GIS. För att få svar på denna fråga genomfördes intervjuer med sex lärare på tre olika skolor som på olika sätt bedriver undervisning i GIS.

Syftet med arbetet är att undersöka hur utomhusmiljön på ett daghem på Åland stimulerarbarnen grovmotoriskt genom den fria leken. Av resultatet framgår det hur de intervjuadepedagogerna beskriver vikten av att det finns plats för lek av olika slag i den dagligaverksamheten. De uttrycker vidare att lek och motorisk utveckling hör ihop och samspelar. Iresultatet hamnar därför utemiljön i fokus, vilket av pedagogerna beskrivs som att denbehöver vara väl utformad för barnens behov. Pedagogerna som intervjuats är ganska överensom vad som lockar till lek i utemiljön, men även vad de skulle vilja förändra för att förbättraden.

Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av hur pedagoger på tre förskolor arbetar för att synliggöra matematiken, med fokus på problemlösning, för förskolebarn i åldern fem år. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger från var sin förskola. Även löpande observationer har gjorts på de intervjuades förskolor.Resultaten visar att matematiken med fokus på problemlösning finns överallt under hela dagen på förskolan. Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt vilket är betydelsefullt för barnens utveckling. De menar vidare att deras uppgift är att arbeta aktivt med att synliggöra matematiska problem för barnen på ett roligt och lustfyllt sätt.

I min hypotes påstår jag att det finns kunskap i vårt omedvetna, som det går att komma åt. Den går på tvärs mot hur vi ser på kunskap i vårt västerländska samhälle. Kunskap syftar oftast på inlärda förmågor, som vetenskapligt går att bekräfta och belägga. Det finns säkert de som godtar att det finns kunskap i vårt omedvetna, men går den att komma åt? Att vägen dit går genom drömarbete kan vara provocerande i vår rationella värld.

Detta är en undersökning om pojkars attityder till läsning och datorspelande utanför skolan. Undersökningen är gjord bland pojkar som går ett praktiskt gymnasieprogram. Teorin som har legat till grund för undersökningen har bland annat varit forskning som rört pojkars attityder till läsning i skolan. Jag har bland annat använt mig av Gunilla Molloys, Judith Langer, Malin Bardenstams och Magnus Perssons motståndskultur, föreställningsvärldar, identifikation och värdering av kultur. Vad gäller motståndet mot läsning har jag hittat attityder som pekar på ett motstånd hos pojkarna vad gäller att identifiera sig som läsare, detta trots att de läser och visar att de har behållning av det. Det är även tydligt att pojkarna gärna återvänder till redan kända föreställningsvärldar..

Syftet med denna studie har varit att utveckla mina kunskaper som illustratör och hitta tekniker och arbetssätt som underlättar arbetet med att skapa bilder till mitt barnboksprojekt. Jag har intervjuat Ilon Wikland som har bidragit med sina erfarenheter gällande illustrationsarbetet. Hon gav mig en inblick i hur hon tänker omkring sitt arbete med att illustrera bilder till barnböcker, vilket gav mig nya infallsvinklar.  Denna undersökning visar också att texten har stor betydelse för bildskapandet och att det är viktigt för illustratören att författaren kan berätta i bilder. Denna undersökning har även bidragit till att jag hittat arbetssätt och teknik som underlättar arbetet med barnboksprojektet.

Syftet med studien är att belysa pedagogers syn på matematik för de yngsta barnen i förskolan. Studien inriktar sig på vad matematik för de yngsta barnen enligt pedagoger innebär samt vilka möjligheter och hinder pedagoger ser med matematik för de yngsta barnen. Undersökningen är kvalitativ och metoden är semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket utgår från Dewey och Vygotskij och ligger till grund för analys och diskussion.Resultatet i studien visar på att pedagoger ser matematik som något mer än räkning. Barn behöver möta matematik i sin vardag för att de ska ta till sig kunskapen på ett meningsfullt sätt och matematik för de yngsta barnen innebär först och främst vardagsrelaterade begrepp.