Centraliserad lagring av data är idag vanligt på företag och andra organisationer. För att användarna ska få åtkomst till informationen används kommunikationsprotokoll såsom Server Message Block (SMB). I detta arbete utvärderas de två versionerna av protokollet SMB1 och SMB2 i praktiska experiment. SMB1 har problem med nätverksfördröjning som resulterar i dålig prestanda, SMB2 utvecklades med detta i åtanke och ska därmed hantera nätverksfördröjning bättre. Utvärdering av protokollen sker praktiskt i ett antal olika experiment med olika intervall av nätverksfördröjning och därefter en analys.

Bakgrund: I kursplanen för år 5 finns både strävans- och uppnåendemål inom naturvetenskapens tre områden 2013 kemi, fysik och biologi. Det finns studier som visar att den naturvetenskapliga undervisningen är obefintlig inom vissa områden för de lägre åldrarna. Detta beror på att pedagogerna för de lägre åldrarna inte är förtrogna med kemi och fysik själva och därför undviker ämnet samt dess begrepp. Syfte: Syftet är att undersöka hur lärarna för klass 1-3 spontant tänker kring begreppen fast och flytande form samt gasform, ljudets utbredning och magnetism samt vilka arbetsformer de kan tänka sig att arbeta med inom respektive område samt vilken inställning de har till att etablera begrepp hos barnen. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua åtta lärare, för att få fram lärarnas spontana tankar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn samspelar med varandra med hjälp av material som finns i förskolan under den fria leken i en förskolegrupp. Metoden som används är observation. Resultatet visar på att barnen samspelar tillsammans med andra men det förekommer även att barn leker enskilt i olika aktiviteter. Barn för dialoger och använder sig utav kommunikation för att tydligt visa att det är lek och inte på allvar. Detta visar barnen genom olika tecken såsom att använda ansiktsuttryck, kroppsspråk och rösten.

Den första januari 2006 trädde en ny lagändring i grundskoleförordningen i kraft. I och med den ska lärarna dokumentera elevernas utveckling i en individuell utvecklingsplan (IUP). Ändringen i grundskoleförordningen är ett politiskt beslut som lärarna ska genomföra tillsammans med eleverna praktiskt i skolan. Syftet med fallstudien är att undersöka tre lärares arbete med de individuella utvecklingsplanerna i årskurs fem på samma skola, samt se hur de gör eleverna delaktiga i arbetet, enligt dem själva. Men även undersöka hur delaktiga och medvetna deras elever är enligt dem själva i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna..

Syftet med denna studie var att belysa hur åtta pedagoger som är verksamma i de lägre årskurserna ser på klassrummet som arbetsfält, när det gäller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Våra slutsatser av resultatet är att pedagogerna visar att de har förståelse för barns motoriska utveckling. Trots detta råder det en brist på medvetna motoriska rörelseövningar som är integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

Arbetet är en studie om hur gymnasieelevers självkänsla påverkar deras syn på skolan inom ämnen som inlärning och kunskap. Ungdomar mår idag inte bra och det beror dels på identitetskriser. Dessa identitetskriser kan hämma elevernas skolutveckling. Att förbättra elevernas hälsa och kunskaper genom att aktivt förbättra elevernas självkänsla i skolan kan bidra till att elever minskar rädslan för att misslyckas men även att eleverna minskar pressen från samhället. Detta kan i sin tur påverka klassrumsklimatet till det bättre. Undersökningen består dels av enkätundersökningar och dels praktiskt arbete med elever kring självkänsla..

Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag på hur man kan använda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgångspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag använt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt föreläsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia på Malmö Högskola samt studiebesök på Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrån parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan använda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehållande olika övningar och uppgifter att använda i samband med parkbesöken..

I denna uppsats vill jag få en bättre förståelse för de utmaningar som kan finnas när datorn används som ett redskap i lärande. Mitt mer specifika syfte är att se hur användandet av datorn i en utvald gymnasieklass kan utvecklas utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt. I detta syfte använder jag mig av en enkätundersökning där respondenterna är en gymnasieklass som går sista året på sin utbildning. Enkätens resultat speglar jag sedan i sociokulturell teori och i mina förförståelser som jag har fått i mina möten med klassen. I mina slutsatser framträder de utmaningar och utvecklingsområden är en konsekvens av den rådande synen på kunskap och arbetssätt i klassen.

Texten undersöker hur bildlärare och bildlärarstudenter använder sig av bildanalysen inom ämnets undervisning. Metoder, begrepp och inställningar till bildanalys granskas ur ett lärarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. Därtill är ett förslag utformats till bildanalytiskt lärarmaterial som kan användas som ett grundläggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

Sociotopkartering har använts som metod sedan början av 2000-talet i Sveriges två största städer, Stockholm och Göteborg. Sociotopkartan i Göteborg ska bli komplett under sommaren 2013 och täcka hela staden. Jag är delaktig i slutförandet genom en sommartjänst på park- och naturförvaltningen i Göteborg. Syftet är att uppsatsen ska bidra med kunskap om sociotopkartan och vara en referens i vidare undersökning av metoden. I uppsatsen har jag valt att fördjupa min kunskap om uppkomsten av sociotopkartan genom att göra en litteraturstudie. Denna litteraturstudie har stadens utemiljö som utgångspunkt, med hensyn till stadsplanerarens roll, stadsbyggnadsideal och kartan som redskap. Stadsplanerarens roll har förändrats och beskrivs idag i form av en facilitator som samlar andras åsikter för att göra välgrundade planeringsbeslut.

Vi valde att utforma skisser på en applikation som har till uppgift att förenkla informationsutbytet mellan vårdnadshavare och personal vid inskolning i förskolan. Med denna produkt vill vi även öka medvetenheten om tekniska verktyg som hjälpmedel i förskolans verksamhet. Vi har undersökt om det finns något behov av en applikation i denna bemärkelse genom att utföra intervjuer.Vi har i detta arbete utgått från ett sociokulturellt perspektiv där vår produkt kan ses som ett medierade redskap i kommunikationen mellan människor.Utvärderingen på applikationsskisserna påvisade ett stort och genuint intresse och den feedback som vi mottog fungerade som inspiration till hur vi senare kan vidareutveckla applikationen med nya förbättrade funktioner för att göra produkten så eftertraktad som möjligt..

Syftet med denna studie har varit att undersöka om arbete med skönlitterära verk om mobbning kan påverka elevers attityder till mobbning. Studien genomfördes i en gymnasieklass år 1, där nio elever ingick. Efter att ha läst utdrag ur skönlitterära verk och sett en film, som alla behandlade ämnet mobbning ur olika perspektiv, har eleverna samtalat om och i skrift reflekterat över begreppet mobbning och om sina egna erfarenheter om detsamma. Efter en serie på fyra dubbellektioner, genomfördes tre intervjuer. Resultatet visade att eleverna inte upplever att deras attityder till mobbning förändras nämnbart efter att ha arbetat med texterna.

Denna rapport visar hur ett företag kan gå tillväga för att sammanställa utvecklingen av proprietär tillägg till öppen källkod. Rapporten presenterar en strategi för hantering av extern källkod. Examensarbetet har utförts på Ericsson AB i Linköping och har gått ut på att sammanställa deras internutveckling av protokollavkodare till Wireshark. I rapporten presenteras hur ett program som licensierats under öppen källkod kan utvärderas. Vidare ges en kort introduktion till de legala grunderna för öppen källkod.

Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en allmänfarlig smitta med anmälningsplikt i Sverige. Nationellt är förekomsten låg, globalt högre. I omvårdnad är kommunikation en grundbult och genom att kommunicera med patienten kan sjuksköterskan förstå omvårdnadsbehoven, lära känna patienten och nå omvårdnadsmålen. Information kan vara ett behov inom omvårdnad vilket kräver kommunikation. Individens upplevelse definieras som medvetande om något och vad något är.

Syftet med denna studie var att utifrån litteraturen undersöka vilka åtgärder arbetsterapeuter utför i hemmet för personer med stroke samt om dessa åtgärder påvisar någon förbättring i aktivitetsutförande. En forskningsöversikt gjordes och studier söktes på olika databaser. Elva studier valdes ut och dessa analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Som redskap vid analysen användes Fishers arbetsterapeutiska metoder för intervention. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska åtgärderna endast kunde hänföras till en av interventionsmetoderna, Adaptiv och kompensatorisk aktivitet.